No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. <em>Syftet</em> med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. <em>Metoden </em>utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.   </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

No description available.

Abstract   Background: More and more people receiving palliative care in the home, leading to increased responsibility for the next of kin. Being a caregiver and at the same time next of kin is a complex situation for everyone involved. Next of kin´s everyday life changes drastically when everything revolves around the one who is seriously ill. Aim: To describe next of kin´s experiences of being caregivers to a palliative sick person at home. Method: A literature review in which eleven qualitative scientific articles were analyzed and summarized. Results: The results revealed three themes; experience of support, experience of changes in life and experience of strategies. To these themes were formed six sub-themes. Conclusions: Next of kin felt a great responsibility for the one who was sick and they felt that their own lives were set aside. To cope with the situation the next of kin needed information and support in multiple ways. This leads to the nurse to identify the support for the one who is seriously ill and for their families. This requires personal maturity and clinical experiences to meet the next of kin in a professional and empathic manner which leads to increased confidence for everyone involved and that generates in good care.   Keywords: palliative care, next of kin, career, changes in life, support

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser. Resultatet visade att lidandet endast kan lindras om patienterna först fann mening med sitt lidande och sitt liv. Ensamhet, tystnad och att inte bli sedd som medmänniska ökade lidandet medan en god kommunikation, närhet, oberoende, andlig och existentiell tillfredställelse skapade lindrat lidande. När man jobbar inom vården var kunskap om hur patienter upplevde välbefinnande och livskvalitet i livets slut av stor betydelse för att kunna ge tillfredsställande vård till patienterna. Ingen ska behöva lida i onödan och alla bör få möjlighet till en fridfull död. Lidande är en del av livet och alla kommer någon gång i livet att drabbas av lidande.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet. Empati förmedlas genom att hjälpa patienten att få uppleva livskvalité. Detta kan uppnås på olika sätt, bland annat genom att ge tillgänglighet och kontinuitet från sjuksköterskan vilket då kan resultera i en förtroendefull relation mellan parterna.

Abstrakt: Bakgrund: En central del i palliativ vård är de fyra hörnstenarna, där en handlar om stöd till närstående. Efter ett brytpunktsamtal sker övergången till palliativ vård, där funderingar kring hur och var man vill spendera den sista tiden uppkommer. Då väljer vissa att vårdas i det egna hemmet. Det är viktigt för närstående att känna sig involverade och att förbereda sig för döendet. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där tio kvalitativa empiriska studier inkluderats. Materialet analyserades med hjälp av en beskrivande syntes, som resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: Det är viktigt för de närstående att ha ett bra förhållande till sjukvårdspersonalen, där de får stöd, information och ett gott kunskapsutbyte. Det är ett stort ansvar de närstående tar på sig och det finns många olika sätt att hantera situationen. Att ta hem patienten kan väcka många känslor hos de närstående. Situationen påverkar både familjerelationer och den psykisk hälsan. Konklusion: Att känna tillit, förtroende och att få bekräftelse från sjukvårdspersonal och sin omgivning är betydelsefullt för en positiv erfarenhet. Nyckelord: Palliativ vård, närstående, erfarenheter, hemsjukvård, omvårdnad.

Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Lindring av lidande, såväl fysiskt som psykiskt, att uppleva en normal och meningsfull tillvaro, att känna samhörighet med närstående, att acceptera och förbereda sig inför döden samt att känna förtroende för vård och vårdpersonal upplevdes som betydelsefulla faktorer för god livskvalitet. För omvårdnaden är det grundläggande att sjuksköterskan har en helhetssyn och en förståelse för patientens unika situation för att kunna ge en god palliativ vård. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att en större förståelse för dessa patienters specifika behov ska uppnås och den palliativa vården ska utvecklas.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats. Resultatet visade att inom den palliativa vården förekommer det att patienter inte har vetskap om sin diagnos. Det gäller att veta vilken information patienten behöver för att uppleva kontroll över situationen. Dessutom visas att autonomin ligger till grund för patientens identitet och som ett skydd för att bevara den mänskliga värdigheten. Diskussionen visar på brister i kommunikationen och relationen mellan sjusköterskan och patienten där brister speglar sig i försämrad autonomi och värdighet. Slutsats Denna litteraturöversikt bidrar med en reflektion över sitt tankesätt och handlande inom omvårdanden, för att stärka patientens autonomi och värdighet i det dagliga vårdarbetet.