No description available.

No description available.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.

No description available.

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.

Bakgrund: Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. Syfte: Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. Diskussion: Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. Konklusion: Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.

No description available.

No description available.