Global ETD Search

1	Meningsskiljaktigheter om upplysningen inom modern ateism : En kvalitativ komparativ analys av John Gray och Christopher Hitchens Mark, Fredrik January 2020 (has links) Upplysningen var en period av radikala förändringar. Religion, vetenskap och politik influerades under denna period av de vetenskapliga framgångar som gjordes under 1600-talets vetenskapliga revolution tack vare bland annat Galileo och Kopernikus. Trots att upplysningens påverkan inte begränsades till enbart vetenskap och filosofi utan även religion finns det en etablerad definition av upplysningen som icke-religiös. Christopher Hitchens och John Gray är båda ateister men har markanta meningsskiljaktigheter när det kommer till upplysningen och deras tankar om periodens främsta representanter. Hitchens tillskriver upplysningen ideal som förnuft, framgång och en ärlig intellektuell strävan medan Gray menar att upplysningen var en era av blind hängivelse till förnuft och vetenskap som ersatte den monoteistiska guden. Han menar även att upplysningens tendens att intellektualisera och legitimera rasism genom att inkorporera den i vetenskap har lett till moderna rasistiska ideologier. Även om dessa perspektiv skiljer sig i hur de beskriver upplysningen och deras främsta tänkare är Grays analys mer historisk och även fri från en form av ytlig romantisering som Hitchens gör sig skyldig till. En granskning av utdrag ur verk från Voltaire, Baruch Spinoza och David Hume gör det svårt att känna samma vördnad för dem som Hitchens gör och legitimerar Grays beskrivning av eran som fylld av rasism, kolonialism och intellektuellt förtryck av allt som inte var europeiskt. Upplysningen Christopher Hitchens John Gray ateism nyateism religiös upplysning vetenskaplig revolution meliorism monism panteism rasism. Religious Studies Religionsvetenskap
2	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
3	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

1

Page generated in 0.0608 seconds