No description available.

With the help of image analysis and scent theory, we have made an analysis that explains how the perfume smells in advertising. There are many different factors that play a role in our perception of smell by image. We have found that using the connotations we can get a sense of the scent. What helps us along the way, the colors, the women and the environment. From this one different conclusions are mad and we create a scent sensation.

Våra fem sinnen hörsel, syn, doft, smak och känsel är sinnen som vi använder varje dag för att ta del av information, läsa av och kommunicera med vår omgivning. För personer med synnedsättningar kan kommunikation med omgivningen upplevas begränsad, eftersom de visuella förmågorna är nedsatta och vårt samhälle fäster oerhört stor vikt vid just dessa uppfattningsförmågor. Att ha någon form av synnedsättning kan försvåra uppfattningen av vår omgivning, eftersom det blir svårare att ta in information om vad som händer runt omkring. Däremot kan andra förmågor som känsel och beröring utvecklas alldeles utmärkt, dessa kallas taktila förmågor. Det finns flera taktila verktyg och metoder idag som gör att personer med synnedsättningar har möjlighet att öva upp självständighet och ta sig fram obehindrat. Samtidigt måste personer med synnedsättningar koncentrera sig mycket för att läsa av information från omvärlden. För personen i fråga kan detta ta mycket energi och stundvis kännas frustrerande och en konsekvens av detta kan vara att personen i värsta fall isolerar sig från omvärlden. Luktsinnet är ett fantastiskt instrument som de flesta av oss bär med oss hela tiden men som inte ges lika mycket utrymme som andra sinnen, som exempelvis de visuella och det auditiva. Genom mitt examensarbete vill jag belysa luktsinnets betydelse och emotionella värde i våra liv, samt utveckla ett designförslag där det visuella och auditiva inte är nödvändiga för att ta del av mitt möte.

Att parfym doftar är en självklarhet, lika mycket som att reklamfilmer inte doftar. För att nå ut till publiken behöver reklamskaparna istället lyckas förmedla doftfupplevelser och stimulera förnimmelser med audiovisuella medel. Enligt tidigare forskning är ljud ett av de viktigaste uttrycksmedlen för att på film stimulera åskådarnas upplevelser av dofter. I denna uppsats kommer den teorin att prövas genom en undersökning av hur reklamfilmer förmedlar och stimulerar doftförnimmelser visuellt. Jag har valt att fokusera på två reklamfilmer från Dior, herrdoften Sauvage och damdoften J’adore, som använder olika strategier för att gestalta parfymerna. Reklamfilmen för Sauvage fokuserar på att visa element som motsvarar doftnoterna i parfymen i ungefär samma ordning som parfymens dofter framträder för den som känner doften av den. Reklamfilmen för J’adore gestaltar istället en upplevelse av att bära parfymen genom att associationer till andra dofter än alla parfymens doftnoter används. Resultatet visar att reklamfilmer med olika komplexa strategier kan generera doftförnimmelser enbart med visuella medel.

Denna uppsats har analyserat fem produktbeskrivningar av unisexparfymer från företaget Lushs sortiment. Uppsatsen undersöker med vilka språkliga hjälpmedel parfymerna görs begärliga i produktbeskrivningarna, hur performativa identiteter skapas i dessa och slutligen hur dessa identiteter är genuskodade. Studien använder sig av diskursanalys, analys av värderande ord samt analys av semantiska fält för att studera hur unisex konstrueras i produktbeskrivningarna. Resultatet visar att parfymerna görs begärliga genom att betona parfymernas ingredienser och dessa ingrediensers positiva kvaliteter. I produktbeskrivningarna kunde tre performativa identiteter utläsas, varav två kan hävdas vara genuskodade, en som representerar manligt kodade drag samt en som representerar kvinnligt kodade drag. Ytterligare visar det sig att den kvinnligt kodade performativa identiteten förekommer betydligt mer än den manligt kodade. Slutligen föreslår uppsatsen att Lush väljer att fästa vikt vid parfymernas ingredienser samt skapa en performativ identitet som går att spåra tillbaka till parfymen. Det är denna identitet som uppsatsen föreslår är en unisexidentitet. / This thesis analyzes five product descriptions of unisex perfumes from the company Lush’s assortment. The thesis examines which linguistic tools are used to make the products desirable in the product descriptions, how performative identities are created within these and how these identities could be claimed to be gender coded. The study uses discourse analysis, valuing words and semantic fields to find out how unisex is constructed in the product descriptions. The result shows that the perfumes are made desirable by emphasizing the perfumes ingredients and their positive qualities. In the product descriptions three performative identities could be found, where two of these could be claimed to be gender coded: one which represent male traits and one which represents female traits. Further the study shows that that the female coded performative identity occurs significantly more than the male coded. This thesis suggests that Lush chooses to emphasize the ingredients and create a performative identity which could be traced back to the perfume advertised. This identity is the one that the thesis suggests is a unisex identity.

Amber has been a recurring luxury around the Mediterranean Sea for thousands of years in various cultures. This study treats the first two centuries AD in the Roman Empire. The early centuries of the Empire saw a brief period of relative calm in which Baltic amber became a fashion in Rome. The purpose of this investigation is to explain how and why amber journeyed from the northern oceans of Germania into Rome, and how it expressed itself in the Empire. The Amber Road between the Baltic Sea and Rome is well trodden by modern researchers, but very little has been written about why amber arrived in various contexts. The questions are on the topics of the amber’s origin, how it was consumed and by whom. Throughout the study, the agency of amber is considered in order to approach the source material from a new angle. The first chapter investigates what effect the geographical origin and trade had on the agency of amber. The first part of the second chapter discusses amber in material culture as well as examples of amber items in ancient texts. The second part of the second chapter analyses perfume vessels made from amber. The last chapter is on the topic of amber as a luxury. The discussion and conclusion argues that rich women were major consumers of amber in Rome.

Den här uppsatsen undersöker hur parfymproducenter väljer att visuellt kommunicera sina varumärken och designa förpackningar. Detta utförs genom visuell retorik där studien undersöker de strategier som använts i reklam samt hur brandingen återspeglas i förpackningsdesignen. Undersökningsmaterialet utgörs av utvalda produkter hos de tre parfymvarumärkena Dior, Paco Rabanne och Byredo. Analysen innefattar även frågan om hur kvinnor och män representeras i varumärkets bildspråk, till exempel om de endast porträtteras i enlighet med sina respektive könsstereotyper. Den grafiska designens utveckling har gjort det möjligt att producera olika former av grafiska uttryck på flaskor och förpackningar. Trots dessa möjligheter är parfymindustrin ofta könskodad och likt många andra branscher väldigt likriktad i sin visuella kommunikation, det vill säga att företag ofta följer en typ av norm eller tradition för hur de förväntas kommunicera och hur deras visuella identiteter ska se ut.  Uppsatsen har föregåtts av ett relaterat designprojekt, där ett skovarumärke med ett annorlunda bildspråk och förpackning skapats. Dess visuella kommunikation har skiljt sig från de konkurrerande varumärkena beträffande uttryck och maner. Ett spännande projekt där positioneringen även visar på risken för otydlighet. Undersökningen visar att parfymvarumärkenas branding återspeglas i förpackningsdesignen genom trycket av logotyp och att kombinationen av grafiska element, typsnitt, färg och form där den huvudsakliga uppgiften är att rikta sig mot kvinnor eller män, är överrepresenterad. Den visar också att könsstereotyper men även särskiljande kommunikation finns representerad inom parfymreklam. / This essay examines how perfume producers choose to visually communicate their brand and packaging design. This is done through visual rhetoric where the study examines the strategies used in advertising and how the branding is reflected in the packaging design for some selected products of the three perfume brands Dior, Paco Rabanne and Byredo. The analysis also includes the question of how women and men are represented in the brand’s imagery, for example if they are only portrayed in accordance with their respective gender stereotypes. The development of graphic design has made it possible to produce various forms of graphic expression on bottles and packaging. Despite these possibilities, the perfume industry is often gender-coded and, like many other industries, very uniform in its visual communication, that is to say companies often follow a type of norm or tradition for how they are expected to communicate and what their visual identities should look like. The essay was preceded by a related design project, where a shoe brand with a different imagery and packaging was created. Its visual communication has differed from the competing brands in terms of expression and manner. An exciting project where the positioning also shows the risk of ambiguity. The survey shows that the branding of perfume brands is reflected in the packaging design through the print of the logo and that the combination of graphic elements, fonts, color and shape where the main task is to target women or men, is overrepresented. It also shows that gender stereotypes but also distinctive communication are represented in perfume advertising.