Att investera sina pengar i aktier är ett populärt val bland finansiella instrument för framtida avkastning. En målsättning hos flera investerare är att överträffa sin portföljs jämförelseindex till en så låg risk som möjligt. För privatpersoner med mindre kunskap och tid kan en mer simpel investeringsstrategi vara lösningen. Investeringsstrategin ”Dogs of the Dow” syftar till att köpa de tio aktier med högst direktavkastning och hålla dem under ett år innan omstrukturering.   För att göra strategin mer användbar för privatpersoner med olika målsättningar för sitt sparande och placerande har den ursprungliga versionen av ”Dogs of the Dow” modifierats i denna studie. Studien undersöker strategins förmåga att generera överavkastning med varierande storlek på portföljer samt en längre hållningsperiod. Portföljerna har bestått av 15,10 och 5 aktier samt hållningsperioder på ett och fem år. Frågeställningen formulerades på följande sätt: Kan den investeringsstrategi som tagits fram överträffa jämförelseindex OMXSBGI? Är strategin bättre på kort eller lång sikt och kan överavkastning uppnås efter riskjustering?    Resultatet av studien har analyserats och diskuterats utifrån den teoretiska referensramen. Detta är en kvantitativ studie där aktier från Nasdaq OMX Stockholm Small, Mid och Large Cap har ingått. Aktieportföljerna har riskjusterats med Sharpe och Treynorkvoten och överavkastning har analyserats utifrån t-test. Syftet med de statistiska testen är att se ifall den riskjusterade överavkastningen är signifikant skild från noll. Utifrån de statistiska tester som utförts är det 4 av 12 portföljer som uppvisar en statistisk signifikans. Samtliga portföljer som uppvisade en statistisk signifikans hade en hållningsperiod på fem år. Därmed kan slutsatsen dras utifrån observationerna att det finns ett statistiskt stöd för investeringsstrategin med en längre hållningsperiod och att den genererar en överavkastning gentemot sitt jämförelseindex.

Zugl.: Bern, Univ., Habil.-Schr., 2004

Techn. Universiẗat, Diss., 2006--Berlin.

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 1981.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet.</p>

<p>Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.</p>

Gunnarsson, A &amp; Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki &amp; Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva &amp; Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut påverkar hopphöjd. Vilken akut påverkan har statisk stretching på hopphöjd? Vilken akut påverkan har dynamisk stretching på hopphöjd? Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching? Metod Studien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden. De muskelgrupper som stretchades var gluteus maximus, hamstrings, quadriceps femoris och triceps sure. Tiden för den statiska stretchingen var 4 x 30 sekunder (s.) per muskelgrupp. Den dynamiska stretchingen utfördes med gungande rörelser i 1:1 s. cykler under 30 s. Under kontrolltillfället bedrevs ingen stretching alls. Resultat Testpersonernas medelvärde var 22,7  i ålder och 23,9 i BMI. Medelhöjden på hoppen efter den statiska stretchingen minskade signifikant med 5,4 % (p =0,009). Efter den dynamiska stretchingen sågs ingen skillnad i hopphöjd. Ingen skillnad sågs heller i jämförelsen mellan den statiska och den dynamiska stretchingen. Slutsats Resultaten visade att statisk stretching med en total tid på två minuter inte bör utföras innan en maximal hopprestation. Att stretcha dynamiskt hade ingen påverkan på hopprestationen.

På grund av den globala uppvärmningen kommer efterfrågan på kyla öka i framtiden och ett alternativ som kan tillgodose användarnas kylbehov men samtidigt sänka byggnadens energiförbrukning är passiv kylning med geoenergi. Furuliden är ett äldre- och gruppboende som tillhör det kommunala bostadsbolaget Allbohus som hyr ut lägenheter och lokaler i Alvesta kommun. Majoriteten av de boende i Furuliden tillhör grupper som är extra känsliga för värme och fastigheten har haft problem med att inomhustemperaturen ibland blivit för varm. Möjligheten att kyla och värma ventilationsluften passivt i Furuliden med hjälp av 8 parallella energibrunnarna som är installerade vid fastigheten har undersökts för ett billigare och ett dyrare alternativ. Detta har gjorts genom beräkningar, programmering samt insamling av offerter. Resultatet visar att energibrunnarna har kapacitet att tillgodose kylbehovet för de båda alternativen.

<p>This paper describes the work done trying to diminish the noise present in the signal from an IR-detector. The project was aiming towards two different kinds of applications; heat protection and presence detection. The hypothesis was that the signal-noise ratio would decrease if a filter and a proper installation were used for the detector. Some experiments were executed to determine what kind of filter were the most suitable for each application and how these could be installed. After executing the experiments and evaluate the results we recommend to use a specific filter for each application. To install the filter over the detector we evaluated which one of gluing and taping was the best and found that tape is better to use when small amounts are desirable and gluing with silicon is better if large-scale are desired.</p>