This Master’s thesis concerns the information behaviour of pastors in nonconformist churches (especially new evangelical and Baptist church communions) in Sweden in their spiritual service to the local parish. The thesis also looks into how the information flow functions in the pastors’ context and why the information need appears as it does. The theory used in this study is contextual analysis based on Buckland’s, Weber’s and Patrick Wilson’s theories on authority and power structures. Interviews with open-question approach were conducted with 6 pastors. Analysis showed that the pastors use different sources in their effort to intermediate information to their congregation. The most common source is literature, i.e. the Bible or other Christian literature and reference books. The pastors express the importance of meditation and prayer to access divine information, as well as the influence of important cognitive authorities. What the pastors lack is a clear view on how sermons are received, but most importantly a way of accessing information through sources they are unfamiliar with. They tend to walk the same information path as they have before. I propose that national church communions work together in establishing means for pastors to access said information. The literary circulation within the Christian church appears to be strong in the way that they hardly use any non-Christian resources and that the pastors in high regard use the same literature that other pastors do. There is also a need to further study how information flows within the small congregation as well as to study meditative and spiritual information search. / Uppsatsnivå: D

En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.

Uppsatsen syfte är att undersöka för sju pingstpastorers förhållningssätt till nådegåvorna och tungotal, vilka likheter och skillnader går att utläsa och hur dessa förhåller sig till Lewi Pethrus förkunnelse. För att besvara uppsatsens frågeställningar används en komparativ intervjustudie där sju olika pingstpastorer från olika församlingar från olika delar av Sverige intervjuas. Utgångspunkten i jämförelsen ligger sedan i Pethrus trosgrund. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det skett en förändring i förhållningssätt utifrån denna teoretiska grund. Resultatet visar att både nådegåvor och tungotal har en central roll inom den pentekostala teologin. Det undervisas om och uppmuntras till att aktivt söka de andliga gåvorna inom församlingarna. Resultatet visar också på en tudelad uppfattning kring nådegåvorna som identitetsbärande för pingströrelsen men resultatet visar på att pingströrelsen fortfarande vilar på en gemensam trosgrund och likheterna är fler än det som skiljer dem åt.

Uppsatsen utgår ifrån två huvudfrågor: 1. Hur ser ett antal pastorer verksamma inom Equmeniakyrkan på innebörden av Jesus död och uppståndelse? 2. Har de teologiska strömningar som debatterades gällande synen på försoningen under andra halvan av 1800-talet och i början av 1900-talet relevans för förståelsen av de intervjuade pastorernas syn på försoningen?  För att besvara dessa frågor har jag intervjuat fem pastorer kring hur de ser på betydelsen av Jesus död och uppståndelse. Dessa intervjuer har analyserats utifrån följande försoningsteologiska modell:  "Från - Övergång - Till" Alltså vad försoningen sker ”från” och vad den sker ”till” samt vad som möjliggör övergången, det vill säga vad som möjliggör försoningen.  För att svara på om de teologiska strömningarna från förra sekelskiftet har relevans för att förstå de intervjuade pastorernas syn på försoningen låter jag C. O. Rosenius, P.P Waldenström och Gustaf Aulén representera dessa strömningar. Några av de svar jag kommer fram till på huvudfrågorna är:  Den genomgående uppfattningen både då och nu är att frälsningen handlar om att få en upprättad relation till Gud. Samtliga är även eniga om att frälsningen är något som i huvudsak sker på Guds initiativ och i de fall det nämns så är Guds kärlek motivet till frälsningsgärningen. Den dominerande hållningen är att frälsningen även förutsätter någon typ av aktivt mottagande från människan, samt att den får konsekvenser för evigheten. Det är frälsningen av den enskilda människan som betonas mest. Att Jesus seger över ondskan och döden är det som möjliggör frälsningen är det frälsningsmotiv som lyfts fram mest bland de intervjuade pastorerna. Alltså det synsätt som Aulén förespråkar. Till skillnad från de äldre teologerna betonar inte nutida pastorerna Guds vrede och risken för evig förtappelse som en konsekvens av detta.

The purpose of this study is to see how religious resources and prison staff can promote and support the inmate to religious commitment as part of their rehabilitation process. The questions asked to delineate how the availability of religious resources looks like in the institutions and how prison staff and religious actors can promote religious commitment as well as how religious resources, staff and religious actors can contribute to promoting positive changes and creating a meaningful existence for the inmates. The method that has been used is semi-structured interviews where six religious representatives have been interviewed. The theoretical framework used consists of a sociological and an existential input. Previous research has shown that there is a lack of studies on religion in prisons and therefore I want to contribute to that research. The essay shows that religious resources can play a big role for the inmates and that the humane function is of great importance. It also shows that the availability of religious practice has shortcomings that limit the chance to pursue religious practice.