Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext. Likaså saknas kunskap om familjemedlemmars föreställningar om detsamma. Syftet med de planerade studierna är att utforska vilka olika föreställningar om den egna psykiska ohälsan som förekommer bland personer med depressionssjukdom samt att utforska vilka olika föreställningar om psykisk ohälsa hos den sjuke som förekommer hos familjemedlemmar till personer med depressionssjukdom. Metoden har en fenomenografisk ansats och undersökningarna skall genomföras med halvstrukturerade djupintervjuer.

Bakgrund: Prognosen för lugncancer är dålig, mindre än 15 % av de diagnostiserade överlever efter 5 år. Lungcancer upptäcks ofta i ett sent skede vilket är en bidragande faktor till den låga överlevnadschansen. Upplevelserna bland patienterna kan skilja sig mycket. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att drabbade av lungcancer. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera artiklarna. Sökningarna identifierade totalt åtta artiklar som samtliga har kvalitetsgranskats. Tre av artiklarna var kvalitativa och fem var kvantitativa. Artiklarna analyserades och tio kategorier identifierades. Resultat: Bland de emotionella upplevelserna var väntan på utgång en stor orohetsfaktor. Oro för sina anhöriga ledde till att patienterna ofta undanhöll sin diagnos. En stor anledning till upplevd oro var att de kände en osäkerhet inför framtiden. Skuldkänslor uppkom på grund av patienterna kände att de själva orsakat sin diagnos. I och med att lungcancer kan förebyggas upplevde många patienter stigmatisering. Samhällets och vårdgivarnas syn på diagnosen inverkade stort på patienterna. Att få behålla sitt dagliga liv var av stor vikt för de drabbade. Kunskapen om sin sjukdom underlättade för en del patienter i deras sjukdomstillstånd. Många kände dock att informationen de gavs var för knappt och detta inverkade på deras välmående. Slutsats: Att leva med lungcancer påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten oroar sig mycket för sina anhörigas upplevelser som kan ha en större inverkan på patienten än dennes egna upplevelser. Eftersom diagnosen är starkt kopplad till rökning känner sig många patienter stigmatiserade. Patienterna strävade efter att få bibehålla sitt vanliga liv så långt som möjligt.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande. Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården. Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för. Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ”commitment of mentally ill”, ”psychiatric patients”, ”involuntary commitment” och ”attitude”, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes. Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården. Just känslan av delaktighet och begriplighet, i linje med begreppet KASAM, framstår enligt resultaten som viktig för patienter som utsätts för tvångsvård.

I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter. Resultatet gav fem teman: bedömningar av skadan, medpatienter som hjälp och tröst, stöd från omgivningen, kämparglöd och hopp om framtiden och finna mening och gå vidare med livet. Det är av vikt att sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter känner till hur andra gjort för att gå vidare, för att på så sätt kunna hjälpa och stödja patienter, vid såväl rehabilitering som vid senare vårdtillfällen. Mer forskning behöver göras på hur god omvårdnad kan ges till personer som drabbats av en ryggmärgsskada.

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning – reaktioner och bearbetning, social återhämtning – stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal. Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv. Det framkom även att patienterna upplevde brister rörande den givna informationen från sjukvårdspersonal. Slutsats: Det framkom att information är en viktig del av patientens återhämtningsprocess. Författarna anser att informationen bör ges upprepade gånger över en längre tid. / Background: Heart disease is the largest national disease in Sweden and a large number of people suffer from myocardial infarction every year. When a person suffers a myocardial infarction it can lead to a strong emotional experience and often an acute crisis in which one's own health is the focus and concern for the future arises. The concept of recovery can be seen as a process of learning to live in a new way after a life-changing acute event or chronic disease. People need to learn to live with, accept the disease and try to find harmony and a new purpose in life. Aim: The aim of the literature study was to elucidate patients' experiences of recovery after a myocardial infarction. Method: The study is based on twelve scientific papers, selected on the basis of the aim of the literature study. The scientific articles were examined and analyzed and resulted in four themes: physical recovery – experiences and changes in daily life, emotional recovery- reactions and adaptation, social recovery- support from relatives and support from medical personnel. Result: It was revealed that a major characteristic of the recovery was engagement, the ability to influence their own health and to regain lost control in order to be able to return to normal life. It also showed that patients experienced discrepancies in the information given by medical personnel. Conclusion: It was revealed that information is an important part of the patient's recovery process. The authors believe the information should be given repeatedly and over a longer time.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.