Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns. / Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten. De kunde även uppleva otrygghet, bristande stöd samt att de inte blev sedda. Detta benämndes icke-vårdande möten. Diskussion: Vikten av reflektion i det dagliga arbetet för att få till de vårdande mötena med patienten diskuterades. Även vikten av att tydliggöra sjuksköterskans ansvarsområden i utbildningen lyftes fram. Slutsats: Det finns ett fortsatt behov av att sprida kunskapen om kvinnors upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Den förståelse för patientens situation som studien ger bör appliceras på alla patienter oavsett sjukdom, vilket kan leda till vårdande möten i alla vårdsituationer. / Background: Each year approximately 7000 people is diagnosed with breast cancer in Sweden, which means that 15-20 women a day get a breast cancer diagnosis and that one out of ten women develop breast cancer during their lifetime. The meetings between these women and the nurse will be important for the experience of the entire course of the disease. Aim: The aim was to highlight how women with breast cancer experience the meeting with the nurse. Method: The study was a literature review that was based on a systematic selection of scholarly articles, in which eleven articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The results showed that women with breast cancer experienced security, support and being seen, which was categorized as caring encounters. The women also experienced insecurity, not being supported and not being seen. This was categorized as uncaring encounters. Discussion: The importance of reflection on a daily basis to get to the caring encounters with the patient was discussed. The importance of clarifying the responsibilities of the nurse in the education was also highlighted. Conclusion: There is a further need to raise awareness of women's experiences of the meeting with the nurse. The understanding of the patient's situation that this study gives should be applied to all patients regardless of disease, which can lead to caring encounters in all care settings.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund I Sverige har i genomsnitt en av fyra kvinnor någon gång i sitt liv upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av en man som hon har en nära relation med. Våld i nära relationer som begås mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som bekostar kvinnorna deras livskvalité och hälsa, men även samhället på resurser och pengar. Hälso- och sjukvården har en avgörande roll i mötet med dessa kvinnor, där sjuksköterskor har som ansvar at terbjuda stöd och hantera frågor och svar samt identifiera eventuella hinder i mötet dä rstrategier kan tillämpas. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys vilket inkluderade femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna PubMed och CINAHL Complete där en kvalitetsbedömning genomfördes efter Sophiahemmet högskolas protokoll. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att sjuksköterskor stötte på flertalet hinder under och inför mötet med kvinnor som upplever våld i nära relationer, vilket i sin tur formar sjuksköterskornas erfarenheter. Med de 15 utvalda artiklarna som grund till studien, har teman och subteman relaterat till mötet kunnat uppdagas. Det framkommer att bristen på kunskap, tid, säkerhet, samt personrelaterade och kulturella hinder i många fall påverkad emötet negativt vilket ledde till otillräcklig vård. Slutsats Resultatet tyder på att sjuksköterskors möte med kvinnor som upplevt våld i nära relationer är komplext och bristande. Utbildning, träning för vårdpersonal i hur hantering går till, ekonomiska resurser, och empati är byggstenar av stor betydelse som behöver förstärkas.

Bakgrund: Dagligen söker sig vårdsökande personer till olika akutmottagningar världen över med allvarliga, smärtsamma eller i livshotande tillstånd. Akutmottagningars uppgifter är att säkerställa snabb vård av akut sjuka eller skadade personer på bästa möjliga sätt. På akutmottagningar kan miljön vara hektisk och stundtals otrygg. Där kan sjuksköterskor spela stor roll för vårdmötet med patienter och hur deras upplevelse blir.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmötet på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen utfördes bland annat med sökningar från databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Resultatet som består av två teman, en känsla av ovisshet och en känsla av att bli sedd tillsammans med fyra subteman. De subteman som redovisas i resultatet är: att bli tagen på allvar i samtal med sjuksköterskor, att få kontroll över sin situation, att uppleva omtanke samt att vänta i en komplex miljö. Slutsatser: I denna litteraturstudie framkommer att patienters erfarenheter kring vårdmötet påverkas i stor utsträckning av hur sjuksköterskor utövar omvårdnad, kommunicera, ge tillförlitlig information samt skapar en trygg miljö kring patienterna och deras anhöriga. Med hjälp av vidare forskning inom området ges möjligheten att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vårdmötet med sjuksköterskor på akutmottagningar, vilket kan resultera i en ökad kompetens hos personal samt resulterar i en förstärkt positiv upplevelse gällande omvårdnaden för patientgruppen.