Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns. Ofta är detprocesserna inom sjukvården som ger upphov till variationer som inte hanteras elleruppmärksammas, vilket leder till ett ojämnt patientflöde. En målsättning för sjukvården är att haen hög och balanserad användning av resurser utan toppar och dalar, vilket är viktigt föreffektiviteten men även för att få en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning. Inomindustrin är variationen på produktionsunderlaget mycket låg till skillnad från sjukvården, därpatienters hälsotillstånd kan variera mycket. Utmaningen är att designa och styra system medacceptabla nivåer av flexibilitet för att klara av den naturliga variationen som inte finns i sammautsträckning inom tillverkningsindustrin. Inom vården är uppfattningen om hur stor osäkerhetdet finns i miljön ofta överdriven vilket försvårar effektivt utnyttjande av resurser och ävenorsakar förseningar. Även om varje enskilt patientfall har sina karaktärsdrag som kräverbehandling utifrån dess förutsättningar är det viktigt att notera att patientfallen som populationeller grupp kommer att vara normalfördelade, vilket medför att det går att planera ellerprognostisera utifrån hela patientgruppen.Att på ett grundläggande sätt förstå patientflödet och verksamheten är viktigt för att kunnaidentifiera och beskriva problem för att sedan åtgärda dem. Av denna anledning genomfördestre olika empiriinsamlingar där interndata från datasystem samlades in, semistruktureradeintervjuer hölls samt en tidsstudie på operationssalar genomfördes. Interndatamaterialetanvändes för att beräkna nyttjandegrad, genomloppstid och leveranssäkerhet, vilket gav endjupare insikt hur verksamheten fungerar och presterar. Intervjuerna syftade till att undersökainformationsflödet samt olika yrkeskategoriers informationsbehov och tidsstudien användes tillatt se hur mycket aktiviteterna på operationssalen varierar i tid. Tidsstudien möjliggjorde ocksåför identifiering av onödig väntetid på operationssal.Studien syftade till att ta fram åtgärdsförslag för att få ett jämnare och stabilare flöde avthoraxpatienter. Det stora problemet som försvårar flödet är alla de variationer Thorax-Kärlkliniken upplever, på grund av detta har studien fokuserat på hur variationer kan hanterasoch elimineras. Lösningen på problemet har identifierats till att utarbeta en rimlig och pålitligplanering av daglig verksamhet, vilket har resulterat i följande åtgärdsförslag: Beräkna genomloppstider på vårdavdelningen Thiva Prognostisera akuta patientfall Fastställa operationstider Hantera variationer på operationssal Standardisera möten Fatta beslut tidigareDen förutbestämda operationsplanen ändras ofta på Thorax-Kärlkliniken och beslut tenderar attta i sista stund. Detta leder till dålig framförhållning gällande patientförflyttningar ochoperationsstarter, vilket medför kontinuerlig problemlösning och mycket kommunikation bådeinom och mellan de olika avdelningarna. Planeringens pålitlighet skulle kunna ökas om beslutfattades tidigare istället för att skjutas upp till ett senare tillfälle. Detta skulle leda till tydligarekommunikation samt att personalen skulle ha något att arbeta mot och inte arbeta enligt en plansom byggs upp under dagen. Detta skulle betyda ett minskat behov av att hela tiden vara flexibel.Osäkerheten i verksamheten skulle också kunna reduceras genom att ta fram en plan som på ettbättre sätt tar hänsyn till nuläget. Det skulle öka rimligheten i planeringen och verksamhetenskulle inte behöva stå ut med en lika hög grad av variationer och ändringar av den dagligaplaneringen. Det är viktigt att de möten som hålls har ett syfte och att de utnyttjas tillbeslutstagande och diskussioner om den dagliga planeringen. Genom att så tidigt som möjligtfatta ett beslut och sedan kommunicera ut information till berörda personer skulle förbättraframförhållningen. Ökad framförhållning skulle betyda att behovet av flexibilitet minskar samtatt pålitligheten ökar då osäkerheten reduceras.

Bakgrund: Att bedriva hemsjukvård med hög kontinuitet har i tidigare studier visat sig medföra positiva effekter för vårdens kvalité. I lagen står det skrivet att patientens behov av kontinuitet ska tillgodoses, trots detta vittnar media fortfarande om brister kopplade till kontinuitet. Syfte: Att belysa kontinuitet från flera perspektiv utifrån ett patientfall i hemsjukvården. Metod: Mixad metod med kvantitativa och kvalitativa delar. Den kvantitativa delen beräknar kontinuiteten utifrån två formler och redovisas med deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen består av kvalitativa innehållsanalyser av omvårdnadspersonalens dagliga noteringar samt en anhörig intervju. Resultat: Resultatet visade ett varierande värde på HHI och CoC index, Innehållsanalyserna resulterade i flera underkategorier och huvudkategorier. Syntesen kombinerar kvantitativa och kvalitativa för att få fram hur HHI och CoC förhåller sig till upplevelserna från patient och anhörig. Diskussion: Det finns styrkor och svagheter med respektive formel. Anteckningsboken ger en inblick i kommunikationen mellan vård- och omsorgspersonal. Intervjun av anhörig belyser vikten av kontinuitet från ett anhörigperspektiv. Slutsats: Studien visar hur kontinuitet kan belysas med både kvantitativa och kvalitativa implikationer. Vården kan dra nytta av att utveckla sätt för att bättre kunna belysa kontinuitet från både kvantitativa och kvalitativa data. / Background: Conducting home care with high continuity has in previous studies been shown to have positive effects on care. The law states that the patient's need for continuity must be met, despite this, the media still testify to shortcomings linked to continuity. Aim: To shed light on continuity from multiple perspectives from a patient case in home care. Method: Mixed method with quantitative and qualitative parts. The quantitative part calculates the continuity based on two formulas and is reported with descriptive statistics. The qualitative part contains two content analyzes, one of which is on the notebook from the patient's home and one is on an interview with a relative. Results: The results showed a varying value of HHI and CoC index, The content analysis resulted in several subcategories and main categories. The synthesis combines quantitative and qualitative to bring out how HHI and CoC relate to the experiences from patient and relative. Discussion: There are strengths and weaknesses with each formula. The notebook provides an insight into the communication between care and nursing staff. The interview of a relative highlights the importance of continuity from a relative perspective. Conclusion: The study shows how continuity can be elucidated with both quantitative and qualitative implications. Healthcare can benefit from developing ways to better illuminate continuity from both quantitative and qualitative data.