No description available.

No description available.

Sammanfattning Sjuksköterskan är den som tar ansvar för kvalitén i vården, att tänja på sjuksköterskans gränser kan leda till sämre resultat. Vid underbemanning och ökad stress kan patienter utsättas för större risker. Under 80- och 90-talet ansåg man att sjuksköterskor som undvek problem och var oengagerad hade en mindre risk att känna sig utbrända. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö vad gäller stress, utbrändhet och underbemanning kan påverka patientsäkerheten. Vidare var syftet att kvalitetsgranska urval och bortfall hos inkluderade artiklar. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie baserat på fjorton vetenskapliga artiklar från databasen Cinahl och en manuell sökning. Det funna huvudresultat var att underbemanning bidrar till ökat stresspåslag och en ökad arbetsbelastning vilket beskrivs som krävande och allt fler sjuksköterskor känner sig utbrända vilket ger en sämre patientsäkerhet när ineffektiva prioriteringar görs och viktiga omvårdnadsaspekter glöms bort. Trots en sämre arbetsmiljö kan patientsäkerheten upprätthållas om teamarbete på avdelningen fungerar bra. I föreliggande studie drar författarna slutsatsen att sjuksköterskor som utsätts för stress och underbemanning känner sig utbrända som leder till att det blir en inverkan på patientsäkerheten i samband med att sjuksköterskor inte hinner observera alla sina patienter, de begår medicinska misstag, missar flera viktiga delar i omvårdnaden, olika preventionsåtgärder och identitetskontroller vilket ledde till att patienter utsätts för onödigt lidande.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete. / Approximately 800 000 people around the world, are calculated to commit suicide in 2014. In most cases, the underlying explanation is psychiatric disorders. Depression and substance-use are the most common causes of suicide-attempts or completed suicide, and in many cases the suicidal patient has been in contact with psychiatric services short before the suicide-attempt. Dealing with suicidal patients in daily work demands specialized knowledge in psychiatric care, and also good knowledge concerning prevention-work in inpatient wards. The purpose of this study was to explore the nurses’ experiences in prevention-work concerning suicidal patients in inpatient wards. The study was a qualitative interview-study with a phenomenological approach. Results show that it is often hard to decide what causes suicide, but that being confronted with suicidal patients creates concerns about one’s own competence, about what the nurse might have missed and what could have been done in a better way. It is of importance to ventilate and process the experience of a suicide attempt or completed suicide, to maintain a correct approach and view of one’s own work as a nurse.

No description available.

Continuous Renal Replacement Therapy, CRRT, är idag den behandling som oftast används inom intensivvården hos patienter i behov av dialys. Ett ökande antal studier genomförs för att förbättra CRRT behandlingen för patienten, men få studier belyser intensivvårdssjuksköterskans vårdande när det gäller skötsel och att upprätthålla CRRT. Syftet med denna studie är att beskriva aspekter av betydelse för intensivvårdssjuksköterskans vårdande av patienter i behov av kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning och för att besvara syftet ligger en kvalitativ ansats till grund för uppsatsen. Som datainsamlingsmetod valdes en ostrukturerad deltagande observation. Resultatet utmynnade i tre olika kategorier. I Vårdmiljö, beskrivs hur dialysmaskinen tar upp en stor del av rummet samt avger oljud när den larmar vilket kan upplevas stressande för både sjuksköterska och patient. I Organisation och åtgärd, beskrivs hur intensivvårdssjuksköterskan organiserar och planerar sina omvårdnadsåtgärder för att effektivisera arbetet samt säkerställa att patienten får en fullgod dialysbehandling utan längre uppehåll. I Omvårdnad och information visas att intensivvårdssjuksköterskor, som vårdar patienter i CRRT, fokuserar både på patient och teknik. När den kontinuerliga dialysen inte fungerar som planerat ökas stressen och fokus riskerar att flyttas från patienten till tekniken. CRRT ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan, organisation och medarbetarna. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet kring de utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför vid vård av patienter med CRRT.

Abstract Introduktion: Traumaomhändertagande är förenat med stress och vårdpersonal jobbar under tidspress vilket kan leda till att information mellan professionerna går förlorad. Bristande och otillräcklig kommunikation i samband med överrapportering utgör en risk för patientsäkerheten. Ett välfungerande teamarbete med en god kommunikation är en viktig aspekt för att optimera ett traumaomhändertagande. Forskning inom detta område har tidigare inriktat sig på teamarbetet i stort och forskning gällande traumadeltagares individuella upplevelser i samband med traumaövning är bristande. Syfte: Att belysa hur traumadeltagares upplever kommunikationen i samband med traumaövning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt synsätt som baseras på tio ostruktrurerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt urval användes. Intervjumaterialet analyserades med en latent innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av kommunikation kan ses ur ett övergripande tema, kedjan är inte starkare än dess svagaste länk. Detta kategoriseras in i tre olika kategorier; samarbete, tydlighet och informationsöverföring med åtta olika underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett stort behov av att belysa alla delar som ingår i ett traumaomhändertagande. Delarna är beroende av varandra vilket belyser vikten av att se till alla delarna för att uppnå ett så bra traumaomhändertagande som möjligt. Teamets styrkor och svagheter bör beaktas där teamarbetet ses ur såväl ett individ som grupperspektiv för att kunna möjliggöra en patientsäker vård. Kommunikationen är genomsyrande och en nyckellänk för att få systemet att fungera. / Abstract   Introduction: Traumacare is associated with stress and the professionals are working under a lot of time pressure, which may lead to information vanishing between the different professions. Insufficient and inadequate communication imposes a risk for patient safety because a well-functioning teamwork with good communication is a key aspect to optimize traumacare. Previous studies whitin this area have focused on the overall teamwork and research regarding the participants' individual experiences throughout trauma exercises are inadequate. Purpose: The purpose of this study is to to illustrate how participants perceive the communication during a traumacare exercise. Methods: A qualitative study with an inductive approach based on ten interviews with one open question. Strategic selection was used. The interview material was analyzed with a latent content analysis of Granheim and Lundman (2004). Results: The results showed that the experience of communication can be seen from an overall theme, the chain is not stronger than the weakest link. This is categorized into three different categories; cooperation, clarity and transfer of information with eight different subcategories. Conclusion: The result shows that it exist a need to enlighten all elements included in a  trauma care. All elements are interdependent, which further enhance the importance to highlight all elements included in a trauma care in order to reach the best possible outcome. Strengths and weaknesses of the team should be reviewed on both an individual- and team perspective in order to enable safe care for all patients.  Communication is crucial and a viewed as a factor of the utmost importance for a successful system.

Bakgrund: Våra värderingar, uppfattningar, beteenden samt de oskrivna regler som medarbetare styrs av är grunden till säkerhetskulturen på en arbetsplats, d.v.s. när medarbetare i en organisation har gemensamma attityder, förhållningssätt och normer gällande säkerhet och risker. Det har visats sig i tidigare studier att en god säkerhetskultur bland personalen har inverkan på patientsäkerheten. Att intensivvårdspersonal effektivt arbetar mot ett gemensamt mål har visats medföra positiva resultat vad gäller patientsäker vård och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader i uppfattningar om säkerhetskultur mellan grupper av sjuksköterskor som arbetar vid olika typer av intensivvårdsavdelningar. Metod: En pilotstudie med kvantitativ och jämförande design genomfördes vid två intensivvårdsenheter vid ett svenskt sjukhus under hösten 2015. Den översatta enkäten, The Safety Attitudes Questionnaire (SAQ)–ICU, användes där sex subskalor ”samarbetsklimat, säkerhetsklimat, arbetstrivsel, stressmedvetenhet, uppfattning om arbetsledning samt arbetsförhållanden” analyserades med hjälp av programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS 23,0). Resultat: Bland de 56 deltagarna i grupperna påvisades generellt relativt hög uppfattning av säkerhetskulturen, men där en enhet skattade signifikant högre på samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Slutsats: Det fanns tillfredsställande säkerhetsattityder vid båda enheterna, men vissa skillnader förelåg dock mellan grupperna av sjuksköterskor från de olika intensivvårdsenheterna när det handlar om samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Dessa skillnader kan bero på olika arbetssätt mellan enheterna.

Bakgrund: Personalgruppen och dess sammansättning kan ha en inverkan på såvälomfattningen som upplevelsen av att genomföra en tvångsåtgärd. Sjuksköterskan förväntaskunna identifiera och bedöma behovet av akuta insatser. Tidigare forskning visar attsjuksköterskan kan känna sig splittrade i sin yrkesroll samt uppleva ett bristande stöd frånresterande teammedlemmar. Ett välfungerande teamarbete har betydelse i både preventivtsyfte samt vid genomförandet av en tvångsåtgärd.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid tvångsåtgärder inom denpsykiatriska heldygnsvårdenMetod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskordeltog i studien, alla verksamma inom den psykiatriska heldygnsvården och med erfarenhet avtvångsåtgärder. Författarna utgick från en intervjuguide med fyra öppna frågor. Materialetanalyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tio underkategorier som sorterades iföljande tre huvudkategorier: teamets egenskaper, sjuksköterskans roll i teamet ochorganisatoriska faktorer. Resultatet visar att teamarbetet på avdelningen är av betydelse vidplanering och genomförande av tvångsåtgärder. För ett fungerande teamarbete krävs blandannat en tydlig ledare, en god kommunikation samt en gemensam uppfattning om syfte ochmål med tvångsåtgärder.Slutsats: När en patient är i behov av en tvångsåtgärd är det viktigt att teamarbetetfungerar för att undvika att patienten utsätts för ett onödigt lidande. Med regelbundenreflektion i en öppen miljö får teamet möjlighet att diskutera eventuella fel och brister sominträffat och på så vis dra lärdom och vidare utvecklas som team.

Bakgrund: Inom sjukvården är överrrapportering det som sker mest frekvent och en stor del av sjuksköterskans arbetsdag ägnas åt muntlig eller skriftlig rapportering och dokumentation. Brister i den muntliga kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom vården och att skapa förutsättningar för för en fungerande kommunikation mellan olika vårdteam bidrar till en tryggare och säkrare vård. När patienter genomgår operativa ingrepp så kan inte hen förmedla sig själv, och därför ställer det höga krav på både sändare och mottagare av informationen, men det är hos mottagaren som det viktiga i kommunikationen sker  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att motta rapport.  Metod: En kvalitativ ansats antogs för studien där semistrukturerade intervjuer på tio anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorpå ett mindre sjukhus i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och inklusionskriteriet var sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskors upplevelser av att motta rapport. Det som försvårade mottagande av en rapport var bland annat stress och organisatoriska faktorer och det ansågs underlättande att det fanns struktur och tydlighet i rapporten.