Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.    Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen. Uppsatsen är deduktiv och jag har använt resultatet för att se om dessa faktorer fungerar som motivation.   Motivationsfaktorerna jag ser i resultatet är det sociala, den personliga utvecklingen och det musikaliska. Det sociala genom att tillhöra en gemenskap och känna en tillhörighet, den personliga utvecklingen genom att få växa som människa och utveckla sina kunskaper inom instrumentet och det musikaliska genom musikaliska upplevelser. Det musikaliska blir även en motivation därför att intresset för musik är stort. Den musikaliska motivationen ligger till grund för den sociala motivationen och den personliga utvecklingen, samtidigt som den bygger på dessa faktorer.

Denna uppsats handlar om sambandet mellan namn och identitet hos pensionärer. Syftet är att få en inblick i hur sambandet ser ut, hur det har förändrats över tid och om ett liknande samband finns mellan namnet och föräldrarnas identitet. Undersökningen består av intervjuer som analyserats kvalitativt. Bland resultatet av undersökningen kan vi se att informanterna kan se sin egen identitet och personlighet i sina namn, för en del har sambandet ändrats med tiden men gemensamt har alla att föräldrarnas identitet går att ses i namnet.

Sammanfattning Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar.  Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pensionärer upplever övergången från yrkesliv till pensionering i allmänhet, och tiden efter pensioneringen i synnerhet. Därigenom var en förhoppning att kunna bidra med kunskap om vad som är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 67 till 72 år, vilka varit pensionärer mellan ett och åtta år. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Tre teman identifierades: medvetenhet, frihet och åldrandet. Resultatet visade att det inte var självklart när och hur pensioneringen skulle ske. En medvetenhet hade växt fram, där flera betonade betydelsen av planering inför pensioneringen. Tiden efter pensioneringen präglades av en stor frihet. Samtidigt beskrev pensionärerna en begränsad frihet genom covid-19-pandemin och genom avsaknaden av yrkeslivets struktur. I intervjuerna framkom att de intervjuade inte såg sig som pensionärer eftersom de kände sig pigga, friska och “inte gamla”. Resultatet tyder på att pensioneringen är en heterogen process med såväl positiva upplevelser som upplevelser av saknad. Resultatet visade också att tillgången till resurser enligt det resursdynamiska perspektivet är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. För att ha en positiv upplevelse och trivas med pensionärslivet var det viktigt att ha flera områden i livet som var betydelsefulla.

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how elderly people seek and use information in everyday situations. A further aim is to suggest ways for the library to offer more services specifically tailored for pensioners. This is an important topic as pensioners are a rapidly growing group of library users. We conducted qualitative interviews with four elderly people concerning their information needs in everyday life, and discovered that they rarely use the library, preferring instead to get their information from various internet sites and their pensioners’ organisation. The interviews were analysed with the help of Anderson and Skot-Hansen’s model of library use. We suggest that libraries work more closely with pensioners’ organisations, thus allowing elderly people more options for information seeking, as well as greater access to library services and resources.

Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom. Samtliga informanter har haft positiva förväntningar inför pensionärstiden. Övergången från att lämna yrkeslivet till att bli pensionär har inneburit olika för var och en. Det framkom både positiva och negativa aspekter. Alla fick någon form av kris i samband med pensioneringen, oavsett om de har valt att fortsätta arbeta eller inte. Det handlar inte om arbetet utan om tillhörigheten. Informanter ansåg sig fått en ny insikt genom psykoterapin. Deltagarna ser positivt på åldrandet, men det går inte att förneka förlusterna, sorgen och oron för hur det kan bli senare i livet.

Medellivslängden i samhället ökar, i och med detta ökar också risken för att äldre människor kan drabbas av olika skador och sjukdomar, detta är också ett problem som leder till att välbefinnandet hos den äldre åldersgruppen minskar. Fysisk aktivitet är en metod för att förebygga och vårda sjukdomar eller skador, men det är även en metod som ökar välbefinnandet hos människor. Syftet med studien var att undersöka pensionärers inställning, attityder och motivationsfaktorer till fysisk aktivitet och därmed kartlägga intresset för en Senior Sport School. Urvalet var baserat på pensionärer i ålder 65 och uppåt och boende inom Gävleborgs län. Enkätundersökning valdes som metod, och undersökningen ägde rum på två olika PRO-föreningar samt att några enskilda enkäter lämnades ut via internet. Resultatet visar att de som var motiverade till att vara fysiskt aktiva är i dagsläget mer fysiskt aktiva än de som inte var motiverade samt att en annan motivationsfaktor var att träna i grupp och träffa andra. Vidare visar resultatet att de pensionärer som vill ha mer kunskap för att bli mer aktiva och hälsosamma antingen är aktiva väldigt få dagar i veckan eller alla dagar i veckan. Slutsatsen visar vikten i att motivera pensionärer till att vara fysiskt aktiva, det räcker inte bara med att det finns möjligheter till att vara fysiskt aktiv, det är minst lika viktigt att de har något som motiverar dem. En annan slutsats är hur viktigt det är med social interaktion och gemenskap för pensionärer, då har de genom fysisk aktivitet möjligheter att kunna knyta nya och behålla kontakter nu när de inte längre har någon arbetsplats att gå till. / The average life expectancy in society increases, and with this also the risk increases that older people can suffer different injuries and diseases, this is also a problem that leads to the well-being of the older age group decreases. Physical activity is a method of prevention and care of diseases or injuries, but there is also a method of increasing the welfare of people. The purpose of the study was to examine retirees attitudes and motivations for physical activity and thereby identify the interest for a Senior Sports School. The selection was based on retirees aged 65 and above and living in Gavleborg. Survey was chosen as the method, and the study took place in two different PRO associations and some individual questionnaires handed out via the internet. The results showed that those who were motivated to be physically active is in the current situation more physically active than those who were not motivated and that another motivating factor was to train in groups and meet others. Furthermore, the results show that the retirees who want more knowledge to become more active and healthy is either active very few days a week or all days of the week. The conclusion shows the importance of motivating seniors to be physically active, it is not enough that there are opportunities to be physically active, it is equally important that they have something that motivates them. Another conclusion is the importance of social interaction and community for seniors, then they have through physical activity opportunities to make new contacts and maintain now that they no longer have a job to go to.

Society today is becoming increasingly digitalised. This has led to several daily routines that used to be handled either via telephone or face to face, are nowadays being handled via the internet. Important actors in society such as authorities but also companies open their web-sites at the internet, thereby enabling more options for people to interact with them, however the elderly group (+65 years) of users is not being included in the digitalization due to various reasons. The purpose of this study is to explore whether differences in user experience can be found within the elderly group and why. Furthermore, the purpose is to contribute with more material for future development of relevant interfaces. Initially, a group of seniors answered our surveys. Thereafter, the study deepened by doing interviews and observations of seniors when interacting with an online booking system. The result presents a number of factors such as previous experiences but also age related factors that affects the informants’ interaction with the interface. / Samhället präglas idag av en ökad digitalisering, vilket har lett till att ett flertal vardagliga ru-tiner som tidigare skötts antingen på plats med personal eller via telefon numera sköts via internet. Viktiga samhällsaktörer såsom myndigheter men även företag upprättar sina webbplat-ser på internet och därmed möjliggörs fler sätt för människor att interagera med dem. Dock inkluderas inte den äldre (+65 år) användargruppen i digitaliseringen av olika anledningar. Syftet med studien är att förklara huruvida skillnader i användarupplevelse går att finna inom den äldre (+65 år) populationen. Vidare är syftet att bidra till ökat underlag för framtida ut-veckling av relevanta gränssnitt. Initialt fick en grupp pensionärer besvara våra enkäter. Utöver enkätens data fördjupades arbetet genom att utföra intervjuer och observationer av pens-ionärer när de interagerade med ett bokningssystem online. Resultatet presenterar en rad fak-torer såsom tidigare erfarenheter men även åldersrelaterade faktorer som påverkar informan-tens interaktion med gränssnittet.