No description available.

<p>Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.</p><p>Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.</p>

<p>This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.</p>

Bakgrund Tal- och språkstörningar kan leda till och nedsatt kommunikation och förmåga att delta i samtal. Självskattning anses som ett otillräckligt mått på taltid och objektiva mätmetoder behövs som komplement. Många patienter i logopedbehandling är pensionärer men det saknas forskning om taltid inom denna åldersgrupp. Syfte Att samla in referensdata om fonationstid hos en grupp friska pensionärer och utvärdera röstackumulatorn VoxLog som mätinstrument av taltid. Metod Tjugo pensionärer deltog i studien, varav tio kvinnor och tio män i åldrarna 66-75 år. Deltagarna bar VoxLog åtta timmar per dag i tre dagar och fyllde i en aktivitetsdagbok med en självskattningsskala för taltid samt ett utvärderingsformulär. Resultat Fonationstiden i medeltal för samtliga deltagare var 9,9 % med spridningen 2,7–23,5 %. De kvinnliga deltagarna hade en signifikant längre genomsnittlig fonationstid (12,8 %) än de manliga deltagarna (7,0 %). En signifikant korrelation sågs mellan självskattning och fonationstid på gruppnivå, men en lägre överensstämmelse på individnivå. Deltagarna hade överlag positiva erfarenheter av VoxLog men vissa problem med teknik och bekvämlighet samt missförstånd av instruktioner påverkade användningen. Slutsatser Studien har bidragit med referensvärden för fonationstid, vilket kan användas i forskning och i klinisk verksamhet. Registrering av fonationstid med VoxLog kan användas för att skatta taltid och komplettera självskattning, men vissa begränsningar i metoden bör tas i beaktande. Framtida studier kan inriktas på att undersöka hur VoxLog upplevs av patienter samt att ta fram normvärden. / Background Speech and language disorders lead to limitations in communication and ability to participate in conversation. Self-reported questionnaires are considered an insufficient measure of speaking time, so that objective complementary measuring methods are needed. Many patients undergoing speech-language pathology treatment are retired, but no data about speaking time in this group exists. Aim To collect reference data about phonation time, from a group of healthy pensioners and to evaluate the voice accumulator VoxLog as a measuring instrument for speaking time. Method Twenty pensioners participated in this study; ten women and ten men aged 66-75. VoxLog was worn eight hours a day during a three day period. A diary of activities containing a self-evaluation scale regarding speech time and an evaluation questionnaire were completed. Results Mean phonation time for all participants was 9,9 % and the range 2,7–23,5 %. The female participants showed a significantly longer mean phonation time (12,8 %) compared to the male participants (7,0 %). A significant correlation between self-evaluation and phonation time at group level, but a lower agreement at the individual level, was found. In general, the participants had a positive experience of VoxLog, even though some technical, instructional and usability deficits were reported. Conclusions In this study, reference data for phonation time has been collected, that may be used clinically and in future research. Registration of phonation time with VoxLog can be used for estimation of speaking time  as a complement to self-reports, even though some limitations in the method should be taken into account. Further research should focus on patient’s opinions about VoxLog and collecting normative values.

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara. Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt. Eftersom ämnet kan väcka många känslor ville vi vara förberedda på alla slags reaktioner. Under projektets gång har vi planerat vecka för vecka vad vi ska göra samt följt en övergripande tidsplan. Vi har också varje vecka skrivit en rapport om vad vi har gjort, vilka problem som vi har haft och vad som har fungerat bra. Vi tog kontakt med ett dagcenter och ett dagis och hittade bra människor att intervjua. De var alla mycket hjälpsamma och våra inspelningar gick bra. Vi var mycket nöjda med våra bilder och även ljudet. I klippningen har vi sett dokumentären växa fram och vi har haft lätt att se vilka klipp som passar in och vilka som inte gör det. Projektet har flutit på relativt smidigt och när problem har uppstått har vi lyckats lösa dem efter hand. Vi har lärt oss mycket och blivit säkrare på oss själva. Det har varit nyttigt för oss att arbeta med utomstående och med olika åldersgrupper. Att vi har skapat externa kontakter har också varit en bra erfarenhet. Vi har lärt oss att samarbeta och att lyssna på varandra. Det är viktigt att alla får komma till tals i en så här liten grupp. Vi tycker att det har varit spännande att göra ett sådant här stort projekt. Det har varit skönt att ha mycket tid till förfogande och att vi har fått lägga upp och genomföra projektet helt själva. Vi har utvecklats under projektets gång och vi känner oss nöjda med både projektet och slutresultatet. / Nanna: nanna_andreason@hotmail.com Camilla: camillahellman82@hotmail.com Sara: sarawengle@hotmail.com

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how the transition from the working life to the life as a retired person was experienced by different elderly in the ages between 60-80 years. To answer the purpose, three questions was designed, how is the transition experienced between working life and retired life? How is social life experienced after retirement? What does social activities has for importance in retirees lives and how does it affects the emotional energy? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six elderly and retired persons between 60-80 years participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Randall Collins theory about emotional energy and Aaron Antonovskys theory about KASAM , a feeling of context for the human being. These theories was used for forming the interview guide and also for the analysis of result of the study.The result of the study also shows that some of the interviewees had an complex experience of retirement. With feelings of freedom but also loss of something of importance and meaning. The experience of the transition is linked due to how the individual left the working life. Further on the result shows that interaction rituals that generates emotional energy was individual experiences for the interviewees and successful interaction rituals follows further on into retirement.  Unsuccessful interaction rituals was something that the interviewees tried to avoid. More results from the study shows that the retirement can be a relief from unsuccessful interaction rituals that generates low emotional energy and has occurred on the interviewees old workplace. The summary of the result shows that the retirement implies a breaking point where the activities may take a bigger place in the interviewees lives.  The main theme that appears from the interviews is the feeling of freedom and relief of being retired. The majority of the interviewees lived a active life with social interests and individual interests. / Syftet med denna studie var att erhålla en fördjupad förståelse hur övergången från arbetslivet till pensionen upplevdes av olika pensionärer i åldrarna 60–80 år. För att besvara syftet utformades tre frågor:  hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Hur upplevs det sociala livet efter pensionen? Vad har sociala aktiviteter för betydelse i pensionärers liv och hur påverkar det den emotionella energin? För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna deltog sex pensionärer i åldrarna 63–79 år. De teoretiska utgångspunkterna var Randall Collins teori om emotionell energi samt Aaron Antonovsky teori KASAM, en teori om människans känsla av sammanhang. Dessa teorier användas både vid utformandet av intervjuguiden samt vid analysen av resultatet.  Resultatet visar att några av intervjupersonernas upplevelse av att gå i pension var komplex, med känslor av frihet men även förlust av något med betydelse och mening. Upplevelsen av övergången visar sig vara delvis sammanlänkad till hur individerna lämnat arbetslivet. Ytterligare något som resultatet visade var att interaktionsritualer som genererar emotionell energi, var individuella upplevelser för intervjupersonerna och att lyckade interaktionsritualer följer vidare med i livet som pensionär. Misslyckade interaktionsritualer var något som intervjupersonerna försökte att undvika. Fler resultat som den här studien har visat är att pensionen kan upplevas som en befrielse från misslyckade interaktionsritualer som ger låg emotionell energi och misslyckade interaktionsritualer i olika former är något som förekommit på pensionärernas forna arbetsplatser. Sammanfattningsvis visade resultatet att pensionen innebär en brytpunkt där aktiviteterna sedan får ta stor plats i intervjupersonernas tillvaro. Den röda tråden som förekommer i intervjutillfällena var en känsla frihet och lättnad av att gå i pension, samt att majoriteten av intervjupersonerna levde ett aktivt liv med såväl sociala fritidsintressen som individuella fritidsintressen.

Inledning: Det finns drygt 10 miljoner invånare i Sverige. Av dem finns 1,1 miljoner människor som inte använder internet dagligen, varav 75% är pensionärer. De som är födda före 1980 har en fördel jämfört med de som är födda efter och som inte har vuxit upp med de digitala informationsteknikerna. Problem: Till följd av digitaliseringens framfart har klyftor i samhället uppstått som har skapat utanförskap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de äldre och yngres upplevelser av digitaliseringen samt jämföra deras upplevelser. Teorin: I studien har Francisco et al teori som består av 6 faktorer kring digital inkludering använts; motivation, tillgång, kunskap och färdigheter, låg socioekonomisk status, tillit och självtillit samt styrning. Detta är en vidareutveckling av Jan Van Djik och Alexander Van Deursens modell om digitalt utanförskap. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ intervjuundersökning. Analysmetoden som använts är en tematisk analys vilket har bidragit till att materialet som samlats in, endast fokuserat på de valda teman och dess innebörd för undersökningen. Resultat: Intervjuresultatet visade att alla respondenter vi intervjuade hade en positiv inställning till digitaliseringen. Alla upplevde att digitaliseringen gör samhället bättre och bidrar till ett enklare liv. Det framkom även några nackdelar, bland annat att digitala tekniken kan göra människor latare. Slutsatser: Studien kom fram till att inga av generationerna lever i digitalt utanförskap och att upplevelsen kopplat till digitaliseringen är mycket positiv, oavsett om du tillhör den yngre eller den äldre generationen. Skillnaden mellan de yngre och äldre är att äldre inte vågar testa sig fram och inte har samma självtillit som de yngre, samt att kunskapen skiljer sig åt. / Introduction: In Sweden there is around 10 million inhabitants whereof 1.1 million people do not use the internet daily. 75% of the non-users are above 65 years. Those born before 1980 has better prerequisites than those born prior to 1980.  Problem: Following the progress of digitalization, social divide has become evident. This has caused exclusion in the society.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the experience of digitalization and compare how it differs between the younger group versus those above 65 years. The theory: In the study Franscisco et Al's theory, consisting of 6 factors around digital inclusion was used; motivation, access, knowledge and skills, low socio-economic status, trust and confidence as well as governance. This is a further development of Jan Van Djik and Alexander Van Deursen's model of digital exclusion.  Method: The method used in this study was a qualitative interview survey. The analysis method used is a thematic analysis which enabled the material collected to only be focused on the selected themes and their meaning for the investigation.  Results: The interview results showed that all respondents had a positive attitude towards digitalization. Everyone felt that digitalization makes society better and contributes to a simpler lifestyle. Furthermore, some disadvantages also emerged, such as the fact that digital technology can make people lazier.  Conclusions: The study concluded that none of the generations live in digital exclusion and that the experience connected to digitization is very positive. The difference between the younger and older age groups is that the older doesn’t have the same courage, knowledge, and self-confidence as those born after 1980.

Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.