<p>Wireless sensors networks are used in a variety of environments ranging from environment</p><p>monitoring such as humidity and temperature, to environments like patient monitoring, habitat</p><p>monitoring etc. Sometimes sensors are deployed in inaccessible or hazardous places, and they</p><p>are battery operated; recharging or changing the sensor’s battery is almost impossible.</p><p>In such scenarios, where the battery can not be recharged or changed, it is crucial to know in</p><p>advance how long the battery will last so that the old sensor node can be replaced by a new</p><p>one. Normally, in order to effectively utilize the battery the components of a wireless sensor</p><p>node are turned off when not needed.</p><p>This paper presents an in-depth analysis of the importance of switching sensor node</p><p>components, and its impact on the life time prediction. A new energy model is presented</p><p>which caters for the current and time consumed in switching from one mode to another. A</p><p>comparison is made between scenarios where current consumption while switching is catered</p><p>with the one where it is not catered. This was achieved by using on chip fuel gauge, with</p><p>some limitation, which was verified by using digital multimeter.</p>

<p>I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation.</p><p>Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete. Vidare visade resultat också att kompetensutvecklingen avstannat för den kvarvarande personalen efter organisationsförändringen. Detta var beroende av den ökade arbetsbelastning som förändringens bidragit med, tidsbrist för kompetensutveckling föreligger.</p><p>Slutligen visade resultatet att tydliga motivationsfaktorer för den kvarvarande personalen var delaktighet, samhörighet, ett väl utfört arbete, kundkontakter samt ett väl stimulerande arbete med krävande arbetsuppgifter. Dessa faktorer gav personalen arbetstillfredsställelse och arbetsglädje men under förändringsprocessen var oro för framtiden något som påverkade dem negativt. Genom analys av studiens resultat är vår tolkning att även den kvarvarande personalen bör hanteras vid organisationsförändringar, främst i form av information och samtal, för att oron inte ska påverka arbetets effektivitet negativt.</p>

Financial management planning styles were investigated with original data collected from 180 unmarried, elderly women with a home economics college background and living alone. Deacon and Firebaugh's (1975, 1988) household management systems theory, continuity theory from gerontology, and the construct of anticipatory socialization from sociology framed the study. Three planning styles named by Buehler and Hogan (1986) as Resource-centered (morphogenic), Goal-centered (morphostatic), and Constrained (random) were identified in the pre- and post-age 60 households. Measures of planning styles were adapted from an original instrument developed by Beard and Firebaugh (1978). Resource-centered planning was characterized as creating, increasing, or substituting resources while maintaining goals; Goal-centered as deleting, modifying, or prioritizing goals while accepting current resources; and Constrained planning as getting by day-by-day. Goal-centered measures were the most descriptive and Constrained measures the least descriptive. Planning style adopted in middle age was significantly related to style in retirement. Resource-centered planning was subject to collapse into Constrained planning. Resource-centered planning was correlated with age (inversely) and pension income; Goal-centered planning with handling finances pre-age 60 and satisfaction with financial management in retirement. Constrained planning was related to lower pre- and post-age 60 income, low level or no participation in planning retirement income and greater likelihood of dissatisfaction with financial practices in retirement. A rehearsal was related to financial management tasks rather than simulation of living alone. Among Constrained planners, the formerly-married were negatively affected by financial experience before age 60 and positively by preparedness and participation in planning retirement income compared to never-married. Many (43 percent) lived alone less than a year before retirement. More had money left over after expenses in retirement (61 percent) than pre-retirement (30 percent). Retirement income had been planned alone or with advice (43 percent), with husband (41 percent), by husband alone (4.5 percent) or not at all (8.5 percent). Eighty percent had anticipated living alone in their later years. Financial planning styles in retirement appear to reflect a pre-retirement rehearsal of family paradigms, financial practices, and planning style. / Graduation date: 1995

Thesis (M. Soc. Sc.)--University of Hong Kong, 2005.

The purpose of this thesis was to develop a means of predicting future injury among nursing personnel working in a hospital system. Nursing has one of the highest incidence rates of musculoskeletal injuries among U.S. occupations. Endemic to the job are tasks such as rolling, sitting, standing, and transferring large, and often times, uncooperative patients. These tasks often place large biomechanical stresses on the musculoskeletal system and, in some cases, contribute to or cause a musculoskeletal injury. Given the current nursing shortage, it is imperative to keep nurses injury-free and productive so they can provide patient care services. Even though a large number of nursing personnel are injured every year and most are exposed to these high levels of biomechanical stress, the majority of nurses are injury-free. The question then arises "Why do some nurses have injuries while others do not?" The purpose of this thesis was to determine whether individual attributes in a population of nurses were associated with risk of future injury. The subject population was comprised of 140 nursing personnel at a local hospital system hired between April 1995 and February 1999. Data on individual attributes, such as patient demographics, previous injuries, posture, joint range of motion, flexibility, and muscular strength, was ascertained during a post-offer screening on these personnel. Twenty six (19%) nurses experienced an injury associated with the axial skeleton. Chi square test for homogeneity for the categorical predictor variables, and the Student's T-test for continuous predictor variables were used to determine if any individual attributes were associated with future injuries. None of the variables were associated with a risk of future axial skeletal injury. Practical application of these results for St. Joseph Regional Health Center, and possibly other acute care facilities, directs us to stop costly pre-employment/post-offer testing for the purpose of identifying injury prone nurse applicants. Secondly, it allows the focus of limited resources to be on making the job safer through administrative and engineering controls.

This record of study is an examination of the personal costs negotiated by three African American women central office educational leaders. The focus is to identify the personal costs that these women experience as they work as leaders in three different urban educational settings. The purpose of this study is to give voice to these women and to promote the utilization of their knowledge and skills by identifying the costs, consequences of the costs and the ways these women cope, as well as to provide research for the small number of African American female central office leaders. This qualitative study included some of my experiences related to personal costs as well, since I share race and gender characteristics with the women participants and was an integral part of this research study. In addition I used feminist and Black feminist epistemology to guide my work. To access the data, I interviewed each woman twice in a location of her choice. The interviews were audio-taped and then transcribed. The transcriptions were read and re-read and the data unitized. The data were coded by the action or type of experience. Data were compiled into categories and then within each category subcategories were noted. The categories were derived from a combination of codes emerging from the data as well as core themes of Black feminist epistemology. The women in my study were well educated; two of them had doctoral degrees. They noted cost associated with their work as professionals as well as costs associated with their families and home life. Some identified costs were reduced time with families, health issues, few mentors, the scrutiny and burden of being the only African American female on their level in their organizations and salary inequities. To manage the costs the women utilized hired assistance, utilized the support of family and friends, were prayerful and maintained a commitment which centered on the vocation of children‟s education. Recommendations for solutions include a collective sponsorship to address the costs. In addition, it is in the best interest of everyone in schools to have more women like these leaders.

Im derzeit angespannten gesamtwirtschaftlichen Umfeld haben Unternehmen wenig Spielräume, über eine absolute Erhöhung der Vergütung Mitarbeiter zu werben, zu binden und zu motivieren. Gerade deshalb erhält die flexible und individuelle Gestaltung des Vergütungssystems für Fach- und Führungskräfte eine herausgehobene Bedeutung.

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel. Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.

Bakgrund: I Sverige drabbades år 2007 ca 180 tonåringar av cancersjukdom. Under tonårstiden sker stora psykiska och fysiska förändringar. Syfte: Syftet var att beskriva tonåringars hantering och upplevelser i samband med omvårdnad och behandling av cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar hittats med hjälp av sökord i databaser. Därefter granskades de, och en manifest innehållsanalys användes där två tydliga kategorier framträdde. Resultat: Cancersjuka tonåringar hade behov av att dölja kroppsliga förändringar som uppkom i samband med sjukdomen. De hade även en önskan om att vara normala och inte bli behandlade annorlunda. Relationer såsom familj och vänner var viktiga för att hantera sjukdomen. Tonåringarna hade behov av information och delaktighet i vården och de värdesatte närhet och respekt av personalen. Diskussion: Eftersom tonårstiden är en speciell tid att ha cancer då självständighet och identitet byggs upp behöver vården av denna patientgrupp förbättras. Sjuksköterskan har en viktig roll att anpassa vården efter varje individ.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande.   Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer.   Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna. Dock uttrycker både brukare och personal att de upplever att brist på tid påverkar det stöd som ges. Personalen uttrycker även att en viss kontroll från deras sida ibland behövs. Samtidigt upplever brukarna att de inte alltid får vara delaktiga och bestämma kring beslut som tas om dem och deras stöd. Studiens slutsatser visar att trots att personal vill att brukarna ska må och ha det så bra som möjligt, har de en syn som styrs av egna uppfattningar om hur ett vardagsliv ska se ut. De strukturella förutsättningarna som har framkommit i resultatet, bidrar även till att serviceboendena får institutionella drag och det påverkar stödet som brukarna får.