El presente estudio de tipo cuantitativo, método descriptivo y prospectivo; se realizó con la finalidad de determinar los Factores asociados a la actitud del profesional de enfermería frente a la muerte de los pacientes en el Hospital Hipólito Unanue de Tacna, para la cual se tomó la población total de 94 profesionales de enfermería entre licenciadas e internas que laboraban en el mes de octubre del 2012. Obteniendo como resultado que el 36,2% del personal de enfermería presentó una actitud positiva frente a la muerte del paciente, el 35,4% una actitud negativa y 28,7%.una actitud de indiferencia. Y entre los factores asociados: los factores psicológicos, el pensar en su familia ante un paciente moribundo (p<0,05); como factor de profesional, el objetivo más alto de su trabajo (p<0,05) y como factor religioso, la consideración de la muerte de acuerdo a su religión (p<0,05) se relacionaron significativamente con la actitud frente a la muerte del paciente en el personal de enfermería; otros factores como opinión ante la muerte, se conmueve ante la familia del paciente, momento de brindar cuidados y tipo de religión no se asociaron.

Wireless sensors networks are used in a variety of environments ranging from environment monitoring such as humidity and temperature, to environments like patient monitoring, habitat monitoring etc. Sometimes sensors are deployed in inaccessible or hazardous places, and they are battery operated; recharging or changing the sensor’s battery is almost impossible. In such scenarios, where the battery can not be recharged or changed, it is crucial to know in advance how long the battery will last so that the old sensor node can be replaced by a new one. Normally, in order to effectively utilize the battery the components of a wireless sensor node are turned off when not needed. This paper presents an in-depth analysis of the importance of switching sensor node components, and its impact on the life time prediction. A new energy model is presented which caters for the current and time consumed in switching from one mode to another. A comparison is made between scenarios where current consumption while switching is catered with the one where it is not catered. This was achieved by using on chip fuel gauge, with some limitation, which was verified by using digital multimeter.

Abstract Bakgrund &amp; Problem: Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen. Syftet är också att kunna ge vägledning och rekommendationer vid beaktande av beslut med att hyra in extern personal. Avgränsningar: Då det finns olika sätt för företag att hyra in extern personal så anser vi det viktigt att avgränsa området i vår riktning. Företag kan exempelvis använda sig av outsourcing, där man hyr in personal för att sköta delar av organisationen. Detta kommer vi dock avgränsa oss ifrån och istället inrikta oss på företag som väljer att hyra in personal till olika avdelningar i form av kollektivarbetare. Metod: Vi har i vårt uppsatsarbete utgått ifrån en induktiv ansats samt använt oss av en kvalitativ forskningsinriktning där undersökningen främst gjorts genom semistandardiserade intervjuer. Vi har intervjuat fyra personer från fyra olika företag: Lennart Rubenson (Sapa Profiler AB), Jimmie Hofacker (Norden Machinery AB), Tommy Bergström (A-lackering AB) och Anita Petersson (Oxhagshemmet). Slutsats: Vår slutsats kring varför företag väljer att hyra in personal istället för att rekrytera är att företagen vill vara flexibla till omvärldsförändringar, ha tillgång till rätt kompetens, täcka upp frånvaro vid t.ex. sjukdom och slutligen för att klara av produktionstoppar.

Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning. Materialet analyserades med inspiration från innehållsanalys och systematisk textkondensering. Resultatet visade att personalen uppgav att de boende var i olika grad fysiskt aktiva. Aktiviteterna genomförde de på egen hand eller med stöd från personalen. Möjligheter som personalen ansågs sig ha var resurser i form av tid och pengar samt det nya schemasystemet som hade gett dem ökade möjligheter att anpassa sig efter de boendes behov. Hinder som upplevdes var litet intresse för fysisk aktivitet från de boende, yttre förutsättningar såsom transportsvårigheter och personalbrist. En slutsats är att personalen upplevde sig ha resurser för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Hinder som personalen uppgav var bland annat de boendes motivation, utemiljö samt transportsvårigheter.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat att äldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs av samhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studie av hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.  Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda ochde boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot deboende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen avden sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilkenbetydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivseloch mående?Datainsamlingen bygger på treövergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessametoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan varalämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sinutgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplundsbegrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffssociala band. Den kultur som präglar det äldreboendevi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans medde fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymmedär den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boendeupplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga imånga år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat attäldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs avsamhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studieav hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Världskommissionen för miljö och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts. The report led to the Swedish Parliament introduced a requirement for environmental reporting one year later. Over the years since then including the CSR concept has become very central in corporate strategy and that all public companies since 2008 to establish sustainability reporting according to GRI. After many years with a focus on environmental sustainability and believe Bino Catasús to our origin, ethnicity is on the way back. Bergström agrees and says that »people« is the new pattern of development. Purpose: The purpose of this paper is to explain the details of personnel who are in corporate sustainability reporting in 2009. Method: The thesis has been carried out with a documentary study of 56 listed (on the Stockholm OMX), corporate sustainability reports from 2009 are included. Development of the checklist (see Appendix 1) was made by taking help from literature's undergo various parts such as the legitimacy of what is right or wrong. But even based on the criteria GRI sets up the guidelines of what a sustainability report should include such conditions. Conclusions: Based on what the analysis shows it can be concluded that the six dependent variables that are included in the survey, it's just one of them (diversity) has not been possible to find any connection at all. The remaining five dependent variables, there are related in some way with the independent variables. However, it commented that among the independent variables, only three out of five as it is related to the dependent variables. The fact that it is only correlation between independent variables and the amount of personnel information is one conclusion to draw. So from Figure 1 can be drawn three conclusions. The first is that there is a connection between industry and the amount of personnel information. The second conclusion is that there is a positive correlation between company size and personnel information, and the third is that there is a negative correlation between profitability and employee information. / Bakgrund och introduktion: Miljöredovisning    uppmärksammades    på    1980-talet    när Världskommissionen för miljö och utveckling fick ett uppdrag av FN att utreda sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. I samband med detta blev även hållbarhetsredovisning en ny punkt för många företag. Men att exakt säga vad hållbarhetsredovisning är för något är mycket svårt. År 1996 gjorde den dåvarande statliga Redovisningskommissionen en utredning om det skulle införas en ändring i årsredovisningslagen som skulle tvinga företagen att rapportera om miljöfrågor i sin års- eller koncernredovisning. Redovisningskommissionens rapport ledde till att Sveriges Riksdag införde ett krav på miljörapportering ett år senare. Under årens lopp därefter har bland annat CSR-begreppet blivit ett mycket centralt begrepp i företagsstrategi och sedan år 2008 måste att alla statliga företag upprätta hållbarhetsredovisning enligt GRI. Efter många år med fokus på miljö och hållbarhet tror Bino Catasús att vårt ursprung, etnicitet är på väg tillbaka. Sören Bergström håller med och menar att »people« är det nya i utvecklingsmönstret.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara upplysningar om personal som finns i företags hållbarhetsredovisning år 2009.Metod: Uppsatsen har genomförts med en dokumentstudie där 56 noterade (på Stockholm Nasdaq OMX) företags hållbarhetsredovisningar från år 2009 ingår. Framtagningen av checklistan (se bilaga 1) gjordes genom att ta hjälp av litteraturgenomgångens olika delar såsom till exempel legitimitet om vad som är rätt eller fel. Men även utifrån de kriterier som GRI sätter upp för riktlinjer om vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla som till exempel arbetsförhållanden.Slutsatser: Utifrån vad analysen visar kan det konstateras att av de sex beroende variabler som är med i undersökningen så är det bara en av dem (diversitet) som inte gått att finna något samband överhuvudtaget. De resterande fem beroende variablerna finns det samband på ett eller annat vis med de oberoende variblerna. Dock skall det kommenteras att bland de oberoende variablerna är det bara tre av fem som det finns samband till beroende variablerna. Att det dessutom bara finns samband mellan oberoende variabler och mängden personalupplysningar är en slutsats att dra. Så utifrån figur 1 kan det dras tre slutsatser. Den första är att det finns ett samband mellan bransch och mängden personalupplysningar. Den andra slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan företagsstorlek och personalupplysningar samt den tredje är att det finns ett negativt samband mellan lönsamhet och personalupplysningar.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization. The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest. Three different ways of relating to education and competence issues in the organization emerges: advocates of formal knowledge, advocate of practical knowledge and advocate of dialectical knowledge. The study shows some differences among managers and basic staffs attitude where basic staff seem to evaluate the practical knowledge, or dialectical, to a greater extent, while the managers seem to appreciate the theoretical knowledge to a greater extent.

The purpose of the study was to explore the overall perceptions that resource room teachers had of the required SMART goals, rubric outcome sampling, and the collaborative effort of Personal Program Planning team. This study included a descriptive, embedded single-case study having three sub-units. Each subunit consisted of one resource room teacher who was teaching in a central Saskatchewan urban school division at the elementary level. Each resource room teacher was asked to select one student with a cognitive, behavioural, or multiple disability and a previous PPP document written for him or her (i.e., this is not the students first year of meeting the criteria for Intensive Supports) by that particular resource room teacher. Each resource room teacher participated in three separate focus open-ended interviews designed to explore their perceptions of SMART goals, rubric outcome sampling, and the collaborative nature of the PPP process.<p> Pattern-matching and exploration building were the two analytic techniques used in this study. Numerous themes were identified in the data. The themes present in data collected from at least two of the participants included: the need to be flexible with parents; resource room teachers have large workloads; concern over EAs not being able to attend PPP meetings; the need for rubrics to be discussed within the context of a PPP meeting; the effect of having different knowledge bases and levels of expertise represented in a PPP team; the use of visual aides during the PPP meeting; and working with the dual role of resource room teacher and vice principal.

I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation. Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete. Vidare visade resultat också att kompetensutvecklingen avstannat för den kvarvarande personalen efter organisationsförändringen. Detta var beroende av den ökade arbetsbelastning som förändringens bidragit med, tidsbrist för kompetensutveckling föreligger. Slutligen visade resultatet att tydliga motivationsfaktorer för den kvarvarande personalen var delaktighet, samhörighet, ett väl utfört arbete, kundkontakter samt ett väl stimulerande arbete med krävande arbetsuppgifter. Dessa faktorer gav personalen arbetstillfredsställelse och arbetsglädje men under förändringsprocessen var oro för framtiden något som påverkade dem negativt. Genom analys av studiens resultat är vår tolkning att även den kvarvarande personalen bör hanteras vid organisationsförändringar, främst i form av information och samtal, för att oron inte ska påverka arbetets effektivitet negativt.