Bakgrund När en människa diagnostiseras med en allvarlig sjukdom som inte går att bota ska palliativ vård erbjudas till alla oavsett diagnos, kön eller ålder. Palliativ vård har som målsättning att förbättra livskvaliteten för patienter genom att erbjuda lindrande åtgärder utifrån en helhetssyn. Även att beakta närståendes livskvalitet är en viktig aspekt i palliativ vård. Sjuksköterskan har en central roll i personcentread omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter i livets slutskede kan påverkas av att samverka i team. Metod Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter bidrog till ett tillfredsställande arbete och att mötena påverkat deras personliga utveckling och synen på livet. De beskrev även att symtomlindring, kommunikation, samverkan i team och närståendestöd är essentiella för att kunna ge en god palliativ vård. Stöttning och hjälp av teamet och från verksamheten ansågs viktigt och bidrog till att sjuksköterskorna kunde möta och hantera svåra situationer. Slutsats Sjuksköterskornas upplevelser av mötena med patienter i livets slutskede kunde påverkas av samverkan i team. Genom en god samverkan i teamet kunde sjuksköterskorna finna stöd och kraft att hantera svåra situationer. En god samverkan var också en förutsättning för att ge god palliativ vård. Mötena med patienter i livets slut kunde även påverka sjuksköterskornas livssyn.

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är en viktig utgångspunkt för vårdandet. I tidigare forskning betonas vikten av en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som grundar sig på en god kommunikation. Att ha ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på patienten har blivit allt mer betydelsefullt  och anses viktigt för att främja en hållbar utveckling inom vården. Syftet med detta arbete var att undersöka hur god kommunikation kan förstås i möten mellan äldre personer och sjuksköterskor inom hemsjukvården. En kvalitativ studie genomfördes med ljudupptagningar från hembesök mellan sjuksköterskor och äldre personer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Elva sjuksköterskor och 37 äldre personer medverkade i studien. Resultatet beskrivs utifrån två delar. I den första delen presenteras resultatet från den deduktiva analysen där hembesök med god kommunikation identifierades utifrån ett teoretiskt ramverk. I den andra delen beskrivs vad som kännetecknar en god kommunikation, vilket presenteras utifrån tre teman, vilka var: Att se den äldre personen, Att bjuda in till samtal samt Att göra den äldre personen delaktig i sin vård. En god kommunikation med äldre personer i hemmet kan förstås genom personliga möten, där de äldre bjuds in till samtal och görs delaktiga i sin vård samt tillåts vara huvudpersoner i dialogen. Sjuksköterskorna är gäster och möter de äldre utifrån deras villkor. Sjuksköterskor behöver kunskap om kommunikationens betydelse i mötet med äldre personer inom hemsjukvården. Att vara personlig i mötet kan underlätta kommunikation och den äldres delaktighet. Det är inte alltid lätt för sjuksköterskor att både vara gäst och ge vård i hemmet. Att i kommunikationen vara personcentrerad och att se den äldre personen ur ett helhetsperspektiv är betydelsefullt för ett positivt möte.

Bemötandet i vården skapar förutsättningar för god omvårdnad. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av vad som är viktigt i ett gott bemötande vid läkarbesök. Studien belyser bemötande utifrån fyra perspektiv; patienters upplevelse av gott bemötande, av mindre gott bemötande och hur patienter behövt bli bemötta, samt hur patienter uppfattar läkarens roll.Aspekterna makt och konsekvenser av bemötande är en naturlig del av bemötandesituationen och berörs därför i studien. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet genomfördes med snöbollsurval och tre personer deltog. Intervjuerna gjordes med semistrukturerade frågor, och analysen inspirerades av Kvales meningskoncentrering. Patienterna upplever att gott bemötande bland annat är att känna trygghet, lugn och förtroende, bli tagna på allvar och lyssnade på. Det goda bemötande som patienterna nämner i alla studerade bemötandeperspektiv är: 1) bli sedd som människa, 2) känna att läkaren vill hjälpa, samt 3) bli mött fördomsfritt. Gott bemötande underlättar för patienterna att berätta om sina symtom. Mindre gott bemötande som patienterna upplever gäller läkares kommunikation – verbalt och kroppsspråk, och att det är ont om tid i mötet. Det som påverkar patienten mest i det mindre goda bemötandet är när hen känner sig ifrågasatt, inte får hjälp, ses som psykiskt sjuk vid svårställda diagnoser, inte blir sedd som människa och om hen blir kränkt. Det centrala i bemötandet enligt studiens resultat är: värde, makt, kommunikation, omhändertagen och bekräftad. Viktigast i patienters upplevelse av gott bemötande är, enligt studiens resultat, värde – att patienten känner att hon har ett värde för att hon är människa.

Bakgrund Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I mötet med personer med utländsk bakgrund där språket utgör ett hinder behövs tolkar. Enligt svensk lag bör vård ske på lika villkor utifrån individens förutsättningar. Dietister inom vård och omsorg kan stöta på utmaningar då det ibland uppstår brister i kommunikationen under kostbehandlingen. Detta påverkar behandlingsprocessen negativt och kan potentiellt leda till sämre vårdkvalité och ojämlik vård. Syfte Syftet med studien var att utforska dietisters upplevelser och erfarenheter av tolksamtal vid kostbehandling inom primärvården. Metod En kvalitativ metod tillämpades vid datainsamling. Totalt intervjuades fem verksamma dietister inom primärvården i Uppsala, Umeå och Malmö. Intervjuerna utfördes via telefon och baserades på ett semistrukturerat frågeformulär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Fem kategorier identifierades, Känsla av ovisshet kring informationsöverföring, Utmaningar vid tolksamtal, Inadekvat kvalité på tolkuppdrag genererar problem, Kompletterande verktyg för säkrare informationsutbyte utöver tolk och Ojämlik vård. Största utmaningen bestod av okvalificerade tolkar som inte uppnådde tillfredställande standard. En känsla av ovisshet kring informationsöverföringen vid oprofessionella tolkmöten kompenserades med kompletterande kommunikationsverktyg. Tolksamtal upplevdes resurskrävande i form av tid- och energi. Samtalen påverkades av olika kommunikativa kulturkrockar. Dietisternas möjlighet att erbjuda en patientsäker och rättvis vård påverkades negativt av dessa begräsningar. Slutsats Tolkar är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera behov och erbjuda patientsäker behandling vid interkulturella möten. Bristande kommunikation drabbar både dietister, patienter samt samhälle negativt i form av ineffektiv behandling, dålig patientsäkerhet och onödiga kostnader. Fortsatt forskning är därför viktigt för att skapa bättre kommunikationsmöjligheter och säkrare vård. / Background Sweden is a multicultural society. In meeting people with a foreign background where language might be an obstacle interpreters are needed. According to Swedish law, care should be on equal terms based on individual's needs. Dieticians can face challenges since sometimes there are shortcomings in communication during dietary treatment. This affects the treatment and can potentially lead to poorer quality of treatment and unequal care. Purpose The purpose of the study was to explore dieticians’ experiences of working with interpreters in Swedish health care. Method A qualitative method was applied for data collection. In total, five dieticians were interviewed in primary care in Uppsala, Umeå and Malmö. The interviews were conducted by telephone and were based on a semi-structured questionnaire. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Results Five categories were identified, Sense of uncertainty of information exchange, Challenges with interpreter conversations, Inadequate quality of interpreting assignments generates problems, Complementary tools for safer information exchange other than interpreter and Unequal health care. The biggest challenge was unqualified interpreters who didn´t meet satisfactory standards. A low sense of control of information exchange was therefore handled with complementary communications tools. The meetings were demanding in terms of time and energy. Conversations was influenced by cultural clashes in communication. The dietitians' ability to offer a safe and fair patient care were negatively affected due to these difficulties. Conclusion Interpreters are an important tool for communicating needs and offering patient-safe treatment in intercultural meetings. Lack of communication affects both dieticians, patients and society negatively in the form of ineffective treatment, bad patient security and unnecessary costs. Continued research is therefore important in order to create better communication opportunities and safer health care.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i kommunens hemsjukvård   innebär möten med patienter som har en livshotande sjukdom. I detta arbete ingår att samarbeta i teamet för att kunna vara tillgänglig utifrån patientens behov och önskemål. För uppnå detta krävs en gemensam syn på vården i livets slutskede inom teamet, något som kräver god kommunikation.  Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i palliativ vård anser bidrar till god kommunikation inom teamet. Metod: För att undersöka vad sjuksköterskor anser bidrar till god kommunikation inom teamet valdes en kvalitativ design. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetar i allmän palliativ vård i en kommun i Sydsverige. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Samverkan i teamet och Planering med   samtliga i teamet. Kategorin Samverkan har två underkategorier vilka beskriver vikten av olika möten i det dagliga arbetet för att erhålla råd och stöd vid vård av patienter med en livshotande sjukdom. Kategorin Planering har två underkategorier vilka beskriver vikten av samsyn och trygghet i teamet. Detta innebär till exempel att det var viktigt att samtliga i teamet  kommunicerade med varandra för att uppnå samsyn kring vårdens mål i livets   slutskede, något som ledde till upplevd trygghet i arbetet. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till aktuell forskning inom ämnesområdet med Habermas kommunikativa dialogetik som utgångspunkt. / Background: Working as a nurse in the municipality's home care system involves meetings with patients who have a life-threatening illness. This work includes collaborating in the team in order to be accessible based on the patient's needs and wishes. To achieve this, a mutual view of care is required within in the team  which depends on good communication. Aim: The purpose was to investigate what nurses in palliative care consider contributing to good communication within the team. Method: In order to investigate what nurses consider contributing to good communication within the team, a qualitative design was chosen. Ten nurses working in general palliative care in a municipality in southern Sweden were interviewed. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Collaboration in the team and Planning with all of the team. The collaboration category has two subcategories which describe the importance of different meetings in the daily work team to obtain advice and support in the care of patients with a life-threatening illness. Category Planning has two subcategories which describe the importance of consensus and security in the team. This means, for example, that it was important for everyone in the team to communicate with each other in order to achieve consensus on the goals in the end of life care. Discussion: The result is discussed in relation to current research in the subject area with Habermas   communicative dialogue ethics as the starting point.

Bakgrund: Med det ökade mångkulturella samhället idag finner vi människor från olika länder där alla har sin egen kultur, språk, värdering och beteenden. Alla människor har rätt till god personcentrerad vård på individnivå. När en människa blir patient spelar patientens kulturella bakgrund en stor roll i omvårdnaden då detta ger förutsättningar för att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor har till yrkesroll att vårda alla patienter på lika villkor. Vilket innebär att sjuksköterskor visar respekt för patienters integritet samt ger bekräftelse för deras upplevelser. Syfte: Sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård i relation till patienter med annan kulturell bakgrund inom somatisk vård. Metod: Metoden som används är systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet består av två teman. Det första temat var: Betydelsen av kommunikation, med subteman; Att möta språkbarriärer, Att använda kommunikationsstrategier. Det andra temat var: Organisatoriska förhållanden med subteman; Behov av kunskap, Vårdmiljöns påverkan och Att uppleva tidsbrist. Slutsats: För att ge god personcentrerad vård till patienter krävs det en god kommunikationsförmåga mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare så upplevs det för sjuksköterskor att det fattas resurser för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Mer tid, god vårdmiljö samt ökad kunskap framkom som viktiga delar i vården.

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.

Bakgrund: Depression är en allt vanligare sjukdom som drabbar upp till 20% av befolkningen. Olika grader av depression förekommer och lätt till medelsvår depression kan behandlas med fysisk aktivitet. Som sjuksköterska kan fysisk aktivitet ordineras och följsamheten ser olika ut. Syftet med denna studie var att beskriva vad deprimerade personer upplevde som hindrande och främjande till fysisk aktivitet. Metoden var en litteraturöversikt med analys av tio kvalitativa artiklar. Resultatet har analyserats utifrån Fribergs fem stegs analys. Resultat som framkom var hur viktigt det var att få behålla autonomi och uppleva stöd samt upplevelsen av psykiska och fysiska framsteg men även olika hinder för fysik aktivitet.  Slutsats: Personer med depression behöver en individuellt anpassad ordination av fysisk aktivitet för att kunna fullfölja och det kan sjuksköterskan erbjuda genom att förhålla sig till personen utifrån personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: Reumatoid artrit, RA, är en systemisk, autoimmun och livslång sjukdom. Runt 2 000 personer nydiagnostiseras i Sverige varje år. Kvinnor drabbas i högre grad än män.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med reumatoid artrit.  Metod:En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat:RA påverkar hela livet, fysiskt, psykiskt och socialt. Den är högst individuell, orsakar smärta, förlust och sorg. Vardagsliv och relationer förändras och personen med RA tvingas till anpassning och förändring. Många behöver hjälp av familjen och samhället. RA innebär också en livslång behandling och kontakt med vården.  Slutsatser:Vid omvårdnaden av personer med RA, kan sjuksköterskan genom ett personcentrerat förhållningssätt, fånga upp varje persons unika upplevelse av livet och sjukdomen. Det är också viktigt att vara medveten om att upplevelsen av RA kan variera från en dag till en annan och att ta personen på allvar. Sjuksköterskan kan också ha en viktig roll i att upptäcka sjukdomen.    Nyckelord:Kronisk sjukdom,livsomställning, personcentrerad omvårdnad, reumatoid artrit, sorg / Main title: Pain, sorrow and a new life Subtitle:A literature review on people's experience of living with rheumatoid arthritis   Background:Rheumatoid arthritis, RA, is a systemic, chronic inflammatory autoimmune disease. Every year about 2 000 persons are diagnosed with RA in Sweden. Women are more affected than men are.  Aim:The aim was to describe people’s experience of living with rheumatoid arthritis.  Method:A literature review containing 14 articles with a qualitative approach.  Result:RA greatly impacts one’s life, physically, mentally and socially. The disease is highly individual, and causes pain, loss and grief. Everyday life and relations changes and the person with RA is forced to adaption and adjustment. Many people need support from family and society. RA also means a life-long treatment and contact with the healthcare system.  Conclusion:With a person-centered care approach, the nurse is able to capture every person's unique experience of life and the disease, when caring for a person with RA. It is also important to be aware that the experience of RA can vary from one day to another and to take the persons own experience seriously. To detect RA, the nurse can play an important role.   Keywords: Chronic disease, life adjustment, person-centered care, rheumatiod arthritis, sorrow.

Bakgrund: Patienter med kronisk kritisk sjukdom är en växande grupp inom intensivvården. Patienterna klarar sig genom den akuta fasen av intensivvården men kan behöva förlängd intensivvård, vilket kräver en annan strategi. Dessa patienter behöver fokus på relationell och psykosocial omvårdnad vilket inom intensivvården ofta åsidosätts för de fysiska behoven. Personcentrerad vård fokuserar på att patientens behov sätts i centrum, vilket bland annat innefattar psykosociala och relationella behov. Syfte: Att utforska hur omvårdnaden bedrevs inom intensivvården så att de psykosociala och relationella behoven hos kroniskt kritiskt sjuka patienter tillgodosågs ur ett personcentrerat perspektiv. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie. Efter datainsamlingen analyserades datan med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån McCormack och McCances (2017) ramverk för personcentrerad vård. Resultat: Omvårdnaden bedrevs så att de psykosociala och relationella behoven tillgodosågs genom att personalen var närvarande samt såg patienten som en person. Detta ledde till att övriga psykosociala och relationella behov tillgodosågs. I de fall då personalen inte var mentalt närvarande och såg patienten som en person bedrevs omvårdnaden inte så att de psykosociala och relationella behoven tillgodosågs.  Slutsats:Studien kan ge ledare och personal inom intensivvården en viktig insikt om hur omvårdnaden bedrivs för patienter med kronisk kritisk sjukdom. Resultatet kan ligga till grund för ett nödvändigt förbättringsarbete i kliniken. Vidare forskning behövs för att ge tydligare evidens.