Bakgrund: Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom. Ångest är en upplevelse av rädsla, upprördhet, spänningar, olust samt starkt obehag. Orsakerna till ångest utgår ifrån olika faktorer, det finns fyra olika orsaksfaktorer: de genetiska, kroppsliga, psykologiska och sociokulturella. Det är inte många som söker vård för sin ångest utan oftast för bröstsmärtor, hjärtklappningar och magsmärtor. Vid utvärdering av en patient för misstänkt ångestsyndrom är det viktigt att sjuksköterskan undantar medicinska åtgärderna och istället lägger fram egenvårdsråd till den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ångestsyndrom. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier skrivna på svenska. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans tydningar av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav resultat på sex kategorier; ”Att begränsas i vardagen”, ”Rädslor som vuxit fram tillsammans med ångesten”, ”Svårt att kontrollera oönskade känslor och tankar”, ”Att ångesten ger fysiska symtom”, ”Känna skam som bedrivs av ångesten” och ”Behov av att fly från ångesten”. Slutsats: Personernas vardag präglades av ångesten på så sätt att de upplevde isolering från omvärlden samt fick ångest inför att göra något obehagligt, något som resterande personer inte hade upplevt lika obehagligt. Även de fysiska symtomen förekom under ångestperioden. I studien framkom det fler och djupare upplevelser och förekomna fysiska symtom än vad som hittats i tidigare forskning.

Bakgrund: Dagens vårdtagare efterfrågar information och delaktighet i sin vård och behandling, trots detta sker den traditionella överrapporteringen utan vårdtagarens delaktighet. Detta kan påverka patientsäkerheten, genom att missvisande och felaktig information riskeras att överföras. Överrapportering vid sängkanten beskrivs främja ett flertal olika faktorer som ingår i begreppet personcentrerad omvårdnad, där vårdtagaren får möjlighet att delta och ta del av det informationsutbytet som sker vid överrapporteringen. Syfte: Syftet var att beskriva vårdtagares erfarenheter av överrapportering vid sängkanten.Metod: Enlitteraturöversikt genomfördes, där artiklar med både kvantitativ respektive kvalitativ metod sammanställdes, med en induktiv ansats. Samtliga artiklar granskades utifrån ett granskningsprotokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.Resultat:Med fokus på vårdtagares erfarenheter av överrapportering vid sängkanten framkom fyra huvudkategorier: Relation, Delaktighet, Information samt Trygghet & Säkerhet. Slutsats: Vårdtagarna erfor överrapporteringen vid sängkanten som positiv när momentet utfördes med ett personcentrerat förhållningssätt. I mötet mellan vårdtagare och sjuksköterska uppstår en fördjupad relation som synliggör människan bakom vårdtagaren. Detta bidrar till ett informationsutbyte som främjar relation, delaktighet, säkerhet och trygghet för vårdtagaren.

Bakgrund: Patienter med demenssjukdom lider risk att drabbas av malnutrition till följd av sjukdomen. Orsaker till malnutrition kan vara nedsatt aptit, kognitiva funktionsstörningar, sociala, kulturella och miljömässiga problem. Problem: Avsaknad av kunskap från sjuksköterskor om bakomliggande orsaker till nutritionsproblem kan leda till malnutrition, vilket i sin tur kan leda till minskad livskvalitet, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Till exempel behövs en förståelse för hur måltidsmiljöns betydelse kan påverka nutritionsintaget hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Att kartlägga vad som främjar en gynnsam måltidsmiljö för patienter med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvalitativa, tre kvantitativa och en mixad artikel som söktes fram i databaserna CINAHL Plus och PubMed. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika teman; måltidsmiljön på särskilda boenden, dukningen av borden och personcentrerad näringsvård, vilka var de tre dominerande temana till att gynna måltidssituationerna. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver kunskaper om hur patienterna påverkas av måltidsmiljön, dukning och uppläggning av mat. Det visade sig att ju mer välkomnande och attraktiv matsalen är, desto mer trivdes patienterna. Det är därför av stor vikt, för att kunna ge en personcentrerad vård vid måltiderna, att som sjuksköterska ha kännedom om varje patients unika bakgrund.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: I Sverige har cirka 130-150 000 personer en diagnostiserad demenssjukdom och cirka 20 000 personer insjuknar i demenssjukdom varje år. Medicinsk kurativ behandling saknas och enbart symtomlindrande medicinsk behandling finns tillgänglig. Behandling av personer med demenssjukdom innebär att ge omvårdnad som syftar till att främja god livskvalitet. Ett centralt begrepp inom sjuksköterskeyrket är omvårdnad, och sjuksköterskan därmed en viktig roll inom omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende för äldre. Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade individuella intervjuer med tio legitimerade sjuksköterskor på särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på både manifest och latent nivå. Resultat: Omvårdnadsarbetet karaktäriserades av både utmaningar och tillfredsställelse vilket utgör resultatets tema. Analysen resulterade i kategorierna: Upplevelser av att vilja skapa social gemenskap med personen med demenssjukdom, Känslomässiga upplevelser kopplade till sin roll som sjuksköterska, Upplevelser av att vilja arbeta professionellt i teamet, Bristande arbetsbemanning förhindrade personcentrerad omvårdnad. Analysen resulterade i subkategorierna: Upplevelser av kommunikationssvårigheter, Att skapa relation, Att skapa en meningsfull vardag, Kunskap inom teamet hade betydelse för vårdkvaliteten, En välfungerande teamsamverkan underlättade vid svåra situationer, och God samverkan med närstående skapade förtroende. Slutsats: Känslor av tillfredsställelse i arbetet upplevdes när förutsättningar fanns för att bedriva personcentrerad omvårdnad. För att hantera de upplevda utmaningarna är det viktigt att det finns förutsättningar för kontinuerlig fortbildning inom demensomsorg för alla yrkeskategorier i teamet och att det finns tillräckliga resurser avsatt för detta. Nyckelord: Demenssjukdom,

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ”Att få vara hemma i trygghet” med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet. Nästa var ”Att förhindra en ond cirkel” med underkategorier; att ha en god planering och att ha flexibilitet. Den sista var ”Bristande tillgänglighet till palliativ vård” med underkategorier hjärtsvikt inte en palliativ diagnos, ingen palliativ specialistvård samt att ha brist på resurser. Utifrån kategorierna förtydligades att attityden till hjärtsvikt gjorde att behovet av palliativ vård inte uppmärksammades vilket ledde till att personerna med hjärtsvikt inte försågs med de resurser som behövdes för att skapa trygghet i hemmet. Det blev därmed en ond cirkel med behov av täta akutbesök på sjukhuset. Förhoppningsvis kan studien bidra till att förändra attityden till hjärtsvikt så att det faktiskt ses som en palliativ diagnos.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården. Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014. Resultatet visade att två tredjedelar av patienterna i kategorin var födda före 1950. De sökte i störst utsträckning för andningsbesvär, bröstsmärtor, buksmärta samt infektion. Endast 2,8% bedömdes ha psykiska besvär och 2,9% transporterades till en vårdcentral. Det visade sig också att en tredjedel av de patienter som räknades som mångbesökare aldrig lades in på sjukhuset. Av de som definierades som mångbesökare var 68 % över 60 år. Flera av dessa patienter skulle fått bättre hjälp om individuella vårdplaner tagits fram som utgått från en personcentrerad vård där hänsyn tagits till varje individs situation och egen åsikt. Det skulle också göra att flera av dessa ej behövt åka till en akutmottagning vilket antas givit ett minskat vårdlidande och högre tillgänglighet på akutambulanser.

Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva vad som gör att kvinnor fortsätter röka under graviditeten. Metod: Litteraturöversikt med en beskrivande design av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Nio faktorer som påverkar kvinnans fortsatta rökbeteende under graviditeten har hittats. Faktorerna är: nikotinberoende, relationsrelaterade problem, stress, behov av egentid och avslappning, partnern, brist på kunskap och motivation, sociala nätverk, förträngning samt bristande stöd från vårdgivaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan förstår varför en kvinna väljer att röka under graviditetsperioden. Förstår sjuksköterskan vad som ligger bakom rökbeteendet hos den gravida kvinnan kan det bli lättare för hen att erbjuda rätt vård. / <p>+</p>