121 |
Så länge jag minns vill jag berätta : En litteraturstudie om Alzheimers sjukdom baserad på patografier.Borgman, Unni, Reimers, Christian January 2017 (has links)
Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och varje år insjuknar cirka 15 000 personer. Det finns inget botemedel utan hälso- och sjukvårdens insatser bör riktas mot att underlätta tillvaron för personen som insjuknat. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta den unika upplevelsen en person har av den egna sjukdomsupplevelsen bör sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers egna upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalys utförd utifrån Graneheim och Lundmans pedagogiska modell för textanalys med en manifest ansats. Resultat: I studien framkom tre kategorier. Under kategorin Ett förändrat jag beskriver personerna med sjukdomen hur den förändrar deras person och begränsar deras kapacitet. Under kategorin Ett förändrat socialt liv upplever personerna förändringar i de nära relationerna, ett ökat behov av stöd samt en upplevd förändring ibland andra när sjukdomen är uttalad. Den sista kategorin Sjukdomen som ett hot mot den egna existensen visar att personer med sjukdomen upplever avsaknad av kontroll i sjukdomens förödande process och att framtiden är oviss. Samtidigt förser dock sjukdomen personerna med en möjlighet att ta till vara och uppskatta varje dag. Slutsats: Studiens resultat visar att personer med Alzheimers sjukdom upplever att livet förändras i grunden. Den egna personen förändras, det sociala livet påverkas och att sjukdomen verkar som ett hot mot den egna existensen. Genom att sjuksköterskan känner till hur personer med Alzheimers sjukdom kan uppleva sin tillvaro med sjukdomen kan sjuksköterskan stärka vårdrelationen och sätta personen i centrum för vården.
|
122 |
Patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling : En litteraturöversikt / Patients experiences of living with dialysis treatment : a literature reviewJohansson, Fredrik, Rålund, Jenny January 2018 (has links)
Bakgrund: Vid årsskiftet 2015 – 2016 gick 3903 personer i Sverige i dialysbehandling. Flera av dessa är i en ålder där familj, barn och arbete är en del av vardagen. Behandlingen kräver att patienten tar sig till sjukhus ett antal gånger i veckan eller att den görs i hemmet. Oavsett metod blir behandlingen en stor del av patientens liv. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att leva med dialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Vid analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten visar på att patienter upplevde att dialysbehandlingen både har förändrat och begränsat deras liv. Det framkom att de planerade sina liv runt dialysbehandlingen, de kände sig bundna och att friheten de en gång haft kraftigt begränsats. Positivt tänkande och acceptans av livssituationen gjorde att upplevelsen av att leva med dialysbehandlingen inte enbart blev negativ. Slutsats: Resultatet kan leda till ökad förståelse både inom vården och i samhället, för hur det är att leva med dialysbehandling. Resultatet kan även ge en djupare förståelse hos sjuksköterskan för hur dessa patienter upplever behandlingen och bemötandet i vården och vara till hjälp i den personcentrerade omvårdnaden.
|
123 |
Hälsorelaterad livskvalité hos äldre i Blekingesom är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer.Fyhr, Sandra, Osman Fares, Karvan January 2018 (has links)
Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa. Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts. Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.
|
124 |
Effekten av fysisk aktivitet på demensdrabbades vardag : En allmän litteraturöversiktMalm, Gustav, Sowinski, Christian January 2018 (has links)
Bakgrund: Medellivslängden ökar världen över och en åldrande population ställer större krav på att vårdpersonal har kunskap om åldersrelaterade sjukdomar som demens. Demenssjukdom yttrar sig som tilltagande kognitiva- och fysiska försämringar som resulterar i minskad fysisk aktivitet och rörelseförmåga. En personcentrerad omvårdnad som verkar för att bibehålla patientens autonomi och förmåga till att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL) är centralt inom dagens vård av personer med demenssjukdom, där sjuksköterskan har en central koordinerande roll. Forskning tyder på att fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd kan underlätta vid demenssjukdom Syfte: Att sammanställa befintlig forskning om hur fysisk aktivitet påverkar demenssjukas förmåga att klara egen ADL. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes för att analysera underlag hämtat från databaserna Cinahl, PubMED och PsycINFO. Totalt analyserades nio kvantitativa studier. Resultat: Analysen resulterade i de tre övergripande kategorierna påverkad förmåga till ADL, fysiska funktioner och kognitiv förmåga. Sammantaget sågs ett resultat som påvisade att fysisk aktivitet främjar demensdrabbades förmåga till ADL, förbättrar fysiska egenskaper och motverkar depression – men inte alltid av statistisk signifikans. Slutsats: Träning kan bromsa både fysisk och kognitiv funktionsförlust hos demensdrabbade, vilket verkar mot bättre självständighet och högre livskvalitet. Bäst effekt sågs i träningsprogram som var anpassade efter individen och sjukdomsbilden, vilket går i linje med Socialstyrelsens och Svensk sjuksköterskeförenings rekommendation om personcentrerad vård. Ytterligare forskning behövs inom området, men forskning visar minskad fallrisk och ökad rörelseförmåga hos vilket kan ge lägre vårdbörda.
|
125 |
Patienten som partner i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbeteWretbring, Karolina January 2017 (has links)
Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.
|
126 |
Patientens beslutsfattande vid ALS : - En litteraturstudie / A patients decision-making after beeing diagnosed with ALS. : - A literature studyRenberg, Ebba, Andersson, Emelie January 2018 (has links)
Introduktion: Amyotrofisk lateralskleros är en neurodegenerativ sjukdom som bryter det motoriska nervsystemet. Personer som drabbas av ALS ställs inför flera valmöjligheter och tvingas ta beslut angående vård och behandling. Syfte: Beskriva de faktorer som påverkar ALS-patientens beslutsfattande i vården. Metod: Litteraturstudien grundades i Polit och Becks nio steg och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit och Becks (2016) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet delades in i fem teman: Rädsla, Sjukdomskunskap, Acceptans och anpassningsbehov, Relationers kvalitét samt Autonomigrad. Slutsats: ALS-patientens beslutsfattande var mångfasetterat. Det påverkades både positivt och negativt av deras acceptans, anpassningsbehov, sjukdomskunskap, relationers kvalitét samt autonomigrad.
|
127 |
Personcentrerad vård i primärvården : Vad är betydelsefullt för patienter?Jonsson, Åsa, Persson, Marit January 2017 (has links)
No description available.
|
128 |
KUPP - Kvalitet ur patientens perspektiv för patienter med sarkomLernedal, Helen January 2016 (has links)
Intresset av att ta reda på personers upplevelser inom vård är viktigt. Det kan ge en indikation på vad som skall ändras och om ändringen har inneburit en positiv förändring. Denna ändring kan då mätas i ny uppföljning. En personcentrerad vård är en viktig faktor i vården av svårt sjuka patienter. Denna bygger på kommunikation mellan patient, personal, delaktighet och partnerskap. Bra ledarskap ger förutsättningar för personcentrerad vård samt kan leda till kvalitetsförbättrande åtgärder. Populationen bestod av patienter över 18 år som hade diagnostiserats med ett högmalignt sarkom i mjukdelar eller skelett under perioden 1 januari 2011-31 december 2012. Urvalet bestod av 90 patienter som tillfrågades om att besvara en enkät. Syftet med denna studie var att utvärdera hur patienter med sarkom upplevde vårdkvalitet under hela behandlingsperioden som innefattar operation och eventuell onkologisk behandling samt identifiera eventuella förbättringsområden. För att mäta personers uppfattning om given vårdkvalitet och hur pass viktigt det ansågs vara för patienten har en enkät använts. Enkäten som använts är KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) och svaren bedöms med hjälp av en skattningsskala. Studien är en deskriptiv retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Sextiotre personer har besvarat enkäten där de skattar de faktiska förhållandena i vården och vilken subjektiv betydelse frågan har. Resultatet presenteras i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet. Resultatet visade att de områden som patienten upplevde bristfälliga var information, tillfredställelse, väntetider och bemötande. Resultatet visade även att patienterna upplevde brist avseende samarbetet mellan olika vårdinstanser. Slutsatsen visar att det finns ett antal kvalitetsåtgärder att arbeta med framöver och att information och delaktighet från patientens sida är en viktig aspekt. Fler uppföljande studier behövs.
|
129 |
Kommunikation och personcentrerad vård : Vårdpersonalens upplevelse av sin förmåga att kommunicera med patienter med psykisk ohälsaLindström, Carolina, Nilsson, Viktoria January 2017 (has links)
Samtalet är ett av dem främsta arbetsverktygen i den psykiatriska omvårdnaden. Kommunikationen är betydelsefull för att bjuda in och göra patienten delaktig i vården och skapar även tillit och trygghet. Om kommunikationen brister kan det medföra lidande. Vårdpersonalens förmåga att möta och kommunicera är en förutsättning för en personcentrad vård. Syftet med studien är att beskriva och jämföra sjuksköterskor och skötares upplevelser av sin förmåga att möta och att samtala med patienter med psykisk ohälsa och deras anhöriga utifrån en personcentrerad vård. En mixad metod har använts där datamaterialet har samlats in genom frågeformulär. Data har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att vårdpersonal skattar generellt hög förmåga i att möta och kommunicera med patienter med psykisk ohälsa. I resultatet framkommer svårigheter att fördela tid och planera vården med patienter och anhöriga efter gemensamma beslut. Information och kommunikation tenderar att bli generell och inte anpassad efter patienten. Betydelsen av vårdpersonalens empati i vården är framträdande men kan bli en källa till arbetsrelaterad ohälsa i form av empatitrötthet.
|
130 |
Multisjuka äldre personers erfarenheter av läkemedelsbehandlingDavidsson, Sofie, Elstad Arenkvist, Charlotte January 2017 (has links)
Äldre personer är en problematisk grupp att ordinera läkemedel till på grund av fysiska förändringar som sker med stigande ålder, multisjuklighet och samtidigt intag av andra läkemedel. Följsamheten till läkemedelsordinationer vid långtidsmedicinering är låg i Sverige. Detta skapar ett lidande för den äldre, men också en ökad belastning för hälso- och sjukvården samt ökade samhällskostnader. Syftet med denna undersökning var att beskriva den äldre personens erfarenheter av sin läkemedelsbehandling med fokus på läkemedelshantering och compliance. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 äldre personer. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Vid analysen av materialet framstod två kategorier; upplevd livskvalitet ger följsamhet, samt riskerna som förekommer försvårar. Undersökningen belyser vikten av ett personcentrerat förhållningsätt kring läkemedelsbehandling till äldre där patientberättelsen är i fokus. Sjuksköterskan har en betydande roll för att minimera risker och maximera fördelarna med läkemedelsbehandlingen genom att rikta vården till ett mer personcentrerat förhållningssätt.
|
Page generated in 0.0755 seconds