Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2004.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk försämring av personens kognitiva funktioner och ökar till följd av den åldrande befolkningen. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och sjuksköterskans omvårdnad är en betydande del för personens känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturöversikten utformade två huvudteman: En känsla av förlust och En känsla av meningsfullhet. Personer med demenssjukdom upplever negativa känslor till följd av förluster av förmågor men med strategier och stöttning från sjukvården kan de leva ett meningsfullt liv trots sin sjukdom. Slutsats: Genom att få förståelse om de olika demenssjukdomarna och komplettera med personens subjektiva upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan bidra till en god och anpassad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund Ofrivillig ensamhet är ett utbrett problem hos de äldre. Sjuksköterskor möter de äldre när de fått konsekvenser av den ofrivilliga ensamheten och bör därför kunna erbjuda åtgärder när den ofrivilliga ensamheten är grunden till ohälsan. Vald teoretisk referensram för arbetet är KASAM- Känsla av sammanhang, vilken belyser vikten av att befinna sig i ett sammanhang. Syfte Att belysa åtgärder för att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod Vald metod är systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Antalet inkluderade artiklar är 12 stycken, vilka är av kvantitativ och kvalitativ ansats, samt en mixed-method. Inkluderade artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades för att sedan analyseras utifrån utsagor, koder och teman, vilka diskuterades mot den teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visade tre teman; socialt sammanhang, internetanvändning och fysisk aktivitet. Slutsats Denna systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskan, genom stöd och motivation till att vara socialt aktiv, kan hjälpa den äldre till att uppleva en minskad känsla av ofrivillig ensamhet.

No description available.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har inneburit stora utmaningar både för sjukvården och för de personer som lever med en sjukdom. Forskning visar att befolkningen har påverkats negativt av pandemin och detta har lett till ökad psykisk ohälsa. Sjuksköterskan hade innan covid-19 pandemin utmaningar med att identifiera samt vårda personer med ätstörningar. I samband med pandemin begränsades resurserna vilket försvårade sjuksköterskans arbete ytterligare. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser att leva med en ätstörning under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturöversikten grundar sig på fem vetenskapliga artiklar där kvalitativ metod använts. Artiklarna togs fram med hjälp av strukturerade sökningar i CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades med SBU granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik. Fribergs metod användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. Kategorierna är: Känslor av frustration när vardagen begränsades, upplevelse av en försämring i sjukdomstillståndet, upplevelse av motstridiga känslor kring det professionella stödet samt Betydelsen av relationer och att vara beroende av andra. Slutsats: Resultatet visade att personer med en ätstörning fick ett ökat lidande på grund av covid-19 pandemin. Lidandet ökades på grund av den påtvingade isoleringen, vilket rubbade personernas vardagliga liv och rutiner. På grund av covid-19 pandemin blev även tillgängligheten till stöd och vård begränsade. Sjuksköterskan och andra vårdprofessioner ställs inför utmaningar under en pandemi och de begränsningar den medför. Vilket försvårar möjligheten att ge den personcentrerade vård som personer med en ätstörning är i behov av och som bidrar till att personen kan tillfriskna från sin sjukdom.

Bakgrund: Bensår är ett växande och alltmer vanligt förekommande problem. Upp till 5 procent av den äldre befolkningen kommer få ett bensår. Venösa bensår är den vanligaste bensårsdiagnosen. Bensår kan ha en läkningsprocess från månader till år. Sjuksköterskan är den som har huvudansvar för personer med bensår. Kompressionsbehandling är en vanlig behandlingsform vid bensår.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av bensår i det dagliga livet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån Fribergs analysmetod.Resultat: Ett huvudtema identifierades; En förändrad livssituation, samt två kategorier: Fysiska besvär och Psykosociala påfrestningar med vardera fem respektive fyra subkategorier som beskriver personernas upplevelser av bensår i det dagliga livet.Slutsats: Personer med bensår upplever en förändrad livssituation, som effekt av de symtom som kan uppstå vid bensår. De upplever flera fysiska besvär som begränsande smärta, störd sömn och obehaglig lukt. Även psykosociala påfrestningar så som en påverkad självbild, känslor av skam, psykisk ohälsa samt social isolering. Personerna med bensår upplevde att de inte längre kan upprätthålla sitt normala dagliga liv. Den förändrade livssituationen mynnar ut i ett lidande på flera plan för personerna med bensår. Genom att sjuksköterskan erhåller mer kunskap om personers upplevelser av bensår i det dagliga livet, finns bättre förutsättningar att stötta personerna utefter deras individuella behov.