Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self – efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar. Self – efficacy kan beskrivas som individens situationsspecifika självförtroende, det vill säga tron på ens egna förmåga i en given situation. Oro att falla kan för äldre personer innebära avståndstagande av vissa aktiviteter såsom fysisk aktivitet. Samtidigt kan fysisk aktivitet förebygga fallolyckor hos dessa personer. En experimentell studie har genomförts med 37 försökspersoner mellan 64 och 81 år (M= 71.14 SD= 4.12). Försökspersonerna blev slumpmässigt randomiserade i tre grupper; kontrollgrupp, vibrationsgrupp, styrketräningsgrupp. Tidigare forskning har visat att vibrationsträning är en bra och skonsam träningsmetod för äldre personer. De två aktiva grupperna tränade 2 gånger i veckan i cirka 15 minuter under åtta veckor. Det var en före, en under och en efter mätning där försökspersonerna fick svara på enkäter angående motionsspecifikt self – efficacy och oro att falla. Det statistiska test som användes var variansanalys för upprepade mätningar samt Pearson`s korrelationstest mellan närvaro och self – efficacy respektive oro att falla. Resultatet var inte statistiskt signifikant men en trend fanns. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till studiens upplägg och genomförande samt i förhållande till tidigare forskning. Vidare diskuteras förslag till vissa implikationer och vidare forskning.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. Diskussion: Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. Slutsats: Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.

No description available.

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual\2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment. The right balance between getting the help you need and want, and still experience the power too make your own decisions determines the level of satisfaction. The values and norms from childhood can influence what is seen as an optimal living-environment and what makes a home.

Sammanfattning Med tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats, där det är fem stycken som arbetar på ett äldreboende intervjuats. Resultatet visade att majoriteten av äldre personer kan motiveras av gruppaktiviteter och sociala aktiviteter. Personalen och anhörigas engagemang och uppmuntran en avgörande roll för de äldres motivation. De aktiviteter som erbjuds regelbundet på de äldreboendena där studien utfördes var sittgympa och promenader. Dans erbjöds också vid vissa tillfällen. De faktorer som inverkar negativt på äldre personers motivation är väderförhållandena, personalens tidschema och personalbrist samt sjukdom och orken att utföra något som är fysiskt ansträngande / Abstract With time older people can find it difficult to perform everyday tasks, whereas they can apply for a place at the retirement home to be taken care of. The moment when older individual realizes that they do not have the same strength as before it can be hard to keep the motivation up to perform daily tasks. This limitation makes it even harder for elderly to be motivated to perform physical activity, even though physical activity is crucial for them. The purpose of this study is to investigate the retirement home staffs point of view when it comes to what motivates older people to perform physical activity. The survey data it based on the staffs perception regarding this question. The study was conducted using a qualitative approach where five persons that work at the retirement home were interviewed. The result showed that the majority of older people can be motivated to perform physical activity by being offered group activities and social activities. The involvement and encouragement from staff and relatives also played a crucial part. Physical exercise that was offered at a regular basis at the retirement home where the study took place was activities performed sitting down and promenades. Dance was also offered from time to time. Factors that the staff has noticed that can have a negative impact on older people’s motivation to perform physical activity are weather conditions, lack of time for the employees to help the older people, staff shortages, diseases and not being able to perform something physically strenuous.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor. Det framgick att sinnesintryck i samband med måltidsmiljön var betydelsefull för aptiten hos äldre personer. Generellt visade resultatet att en trevligt inredd måltidsmiljö hade en god inverkan på de äldres aptit samt födointag. Att inreda matsalen med stark röd och blå färg på matservisen var något som ökade födo- och vätskeintaget hos äldre personer med demens. Ytterligare något som visade sig ha en god och positiv effekt på de äldres födointag var när olika musikstilar spelades under måltiden samt när olika dofter användes, vid doft ökade även hungerkänslorna hos de äldre. Slutsats: Mer forskning behövs inom detta område. Med små kostnader och enkla medel kan födointaget förbättras hos äldre människor och därmed minimera riskerna för komplikationer och lidande som de äldre kan drabbas av samt minska vårdkostnaden för samhället. / Aim: The purpose of this literature study was to describe how meal environment in different nursing home affecting the older people´s food intake and to describe the study´s articles quality. Method: A descriptive literature review was conducted. Quantitative and qualitative scientific articles were searched in the databases Medline (PubMed) and CINAHL. Twelve articles were included in the study after a quality review. Main results: There are many factors that can affect eating in elderly people. Visual impression in relation to meal environment was important for the appetite in elderly people. It also showed that a nicely decorated meal environment had a good impact on older people´s appetite and food intake. Decorating the dining room with strong red and blue color of the tableware increased food- and fluid intake in people with dementia. When different styles of music was played during the meal and using different odors also increased the food intake and hunger emotions. Conclusion: More research needs in this area. With little cost and simple means the food intake can improve in the elderly people and that minimize the risk for complications and suffering the elderly may be affected of and reduce the healthcare costs for the society.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline. Huvudresultat: Hur äldre personer hanterar sin egenvård vid diabetes typ 2 beror på inre och yttre faktorer. Inre faktorer är självständighet och eget ansvar. Förbli självständig och oberoende är en stor motiverande faktor till hanteringen av egenvård. Ansvaret kring egenvård är gemensamt med personen med diabetes typ 2, vårdpersonal och närstående. Yttre faktorer är socioekonomiska resurser, motivation utifrån och socialt stöd. Svårigheter i hanteringen av egenvård beror på fysiska, kognitiva och psykiska samt sociala svårigheter. Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att hjälpa äldre personer med diabetes typ 2 att bibehålla sin självständighet. Mer forskning behövs inom området äldre och egenvård vid diabetes typ 2.

Lic.avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2009. / Härtill 2 uppsatser.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att under en tid avsiktligen undvika intag av kaloririk föda. Ofta går även kroppsaktiviteten till överdrift. Statistik visar på att en procent av Sveriges befolkning i åldrarna 13-30 har diagnosen. Då sjukdomen inte är ovanlig är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och personernas upplevelse. Syfte: Personers upplevelse av att leva med anorexia nervosa. Metod: En systematisk och strukturerad litteraturstudie. Resultat: Det var lättare att underhålla anorexin än att ta tag i sjukdomen på grund utav ett inre kaos av känslor. Att leva med ständig kontroll och identifiera sig med sjukdomen var vanligt. Stöd från personal och närstående var av betydelse och brist på detta upplevdes som negativt i återhämtningen. Diskussion: Personerna med anorexia nervosa upplevde det som att de skapade en ny identitet som gav de mening med livet. Personerna önskade att få förståelse och stöd från närstående och personal, för att kunna tillgodose sig en god återhämtning. Slutsats: För att uppnå en optimal omvårdnad krävs det att sjuksköterskan utgår från en personcentreradvård och ökar sin förståelse för anorexia nervosa. / Background: Anorexia nervosa means that for a time deliberately avoid intake of high calorie foods, and where physical activity is an exaggeration. As statistics show that one percent of the Swedish population aged 13-30 are diagnosed with anorexia nervosa, it is of great importance that nurses are knowledgeable about the disease and the individual’s experience. Purpose: Persons with experience of living with anorexia nervosa. Method: A systematic and structured literature. Results: It was easier to maintain anorexia than fighting the disease because out of an inner turmoil of emotions. Living with constant control and identify oneself with the disease was common. Support from professionals and family were important and the lack of this was perceived as a negative in the recovery. Discussion: The persons with anorexia nervosa experienced it as if they created a new identity that gave meaning to life. The people wanted to get understanding and support from family and staff, in order to reach recovery. Conclusion: To achieve optimal care requires that the nursing is based on a person-centered care as well as a deeper understanding of the meaning of living with anorexia nervosa