• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 448
  • 24
  • Tagged with
  • 472
  • 181
  • 177
  • 165
  • 163
  • 112
  • 75
  • 74
  • 74
  • 69
  • 62
  • 55
  • 52
  • 49
  • 49
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande utifrån deras sexuella läggning : En kvalitativ studie om några HBTQ- personers vardag.

Kristoffersson, Linda, Svensson, Emma January 2013 (has links)
Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.
52

IT som ett stöd för funktionshindrade : en studie av hjälpmedelsanpassning

Stenberg, Anna, Sördell, Anna, Nilsson, Linda January 2004 (has links)
No description available.
53

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för äldre personer med sömnsvårigheter / Nursing interventions for older people with insomnia

Håkansson, Lena, Jansson, Susanne January 2011 (has links)
Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. I intervjuerna framkom följande omvårdnadsåtgärder: aktivitet, kommunikation, läkemedelshantering, samordning och trygghet. Informanterna betonade betydelsen av kommunikationen mellan sjuksköterskan och den äldre personen och dennes anhöriga. Alla sjuksköterskor var överens om att aktivitet, trygghet och social samvaro var viktiga för äldre personers sömn. I intervjuerna påpekade sjuksköterskorna vikten av att använda sig av omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Sjuksköterskorna diskuterade olika omvårdnadsåtgärder för att få äldre personer att känna trygghet, social samvaro och gemenskap med andra i syfte att möjliggöra en bättre sömn. Det ansågs viktigt att i samråd med den äldre personen använda individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder. Andra omvårdnadsåtgärder som diskuterades var att ge bra smärtlindring och aktivering i syfte att kunna sova bättre. En bra samordning mellan dag- och nattsjuksköterskor och olika resurser gällande omvårdnadsåtgärder, kan bidra till en bättre sömn för den äldre personen med sömnsvårigheter. Resultatet av studien kan ligga som underlag i ett förbättringsarbete inom omvårdnad.
54

Egenvård hos personer med typ 2 diabetes

Holmberg, Carina January 2012 (has links)
Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress. Personer med typ 2 diabetes är medvetna om det egna ansvaret gällande utförandet av egenvårdsåtgärder vid en diagnos. Hos intervjupersonerna var följsamheten till kontroller som följde med sjukdomen hög. Slutsats: De personer med typ 2 diabetes som deltagit i intervjustudien hade fått en ökad förståelse för vikten av livsstilsförändringar. Några personer visade dock bristande sjukdomsinsikt vid debut. Vidare visade resultatet att acceptera en kronisk sjukdom kan ta tid. Stöd, råd och guidning i egenvård av diabetesteamet ger patienten hjälp på vägen. Nyckelord: Personer med typ 2 diabetes, egenvård, Sverige.
55

Undernäring hos äldre personer : Faktorer som bidrar

Bäckheden, Eva, Svensson, Heidi January 2009 (has links)
Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.
56

Bemötande vid självskadebeteende : litteraturstudie om personer med självskadebeteendes upplevelser av bemötande i vården

Norrman, Hilma, Dimac, Indira January 2010 (has links)
No description available.
57

En ytlig nödvändig glättighet : En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook.

Lindholm, Fanny, Holm, Elin January 2015 (has links)
Abstract Titel: En ytlig nödvändig glättighet – En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook. Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Fanny Lindholm och Elin Holm Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt. Frågeställningar: Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook? Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt? Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69. Det var fyra deltagare i varje grupp och alla använder sig av sociala medier, främst Facebook. Detta för att det förhoppningsvis skulle finnas en förändring i sättet de kommunicerar på idag jämfört med förut. I uppsatsen har man tittat på olikheter, likheter och samband i materialet, som sedan har analyserats för att svara på frågeställningarna.   Slutsats: Undersökningen visade att deltagarna är mycket medvetna i sitt användande av sociala medier och det märktes att de har tänkt kring risker och konsekvenser, samt att det är lättare att nå varandra numera. De tycker även att sociala medier, främst Facebook, är ett bra hjälpmedel till att bibehålla och skapa kontakt med andra och att den största förändringen för dem är att de pratar kortare men oftare med sina vänner.   Nyckelord: Facebook, sociala medier, kommunikation, äldre personer
58

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden : En litteraturstudie

Skarp, Fanny, Jonsson, Tina January 2014 (has links)
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Det framkom tre rubriker genom att studera resultaten i valda artiklar: fysisk-, psykisk- och social betydelse. De äldre personernas motorik ökade, de upplevde mindre ensamhet, blev bättre i sin kommunikation och aggressioner minskade samt att de blev gladare. Flertalet äldre personer uppgav att de upplevde en högre livskvalitét. En viss svårighet återfanns i artiklarna med att bevisa de fysiska påverkningarna som sällskapsdjuren åstadkom, så som kortisolnivåer, blodtryck, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. Äldre personer med tidigare djurintresse visade ett större engagemang när de träffade sällskapsdjur och de ville gärna umgås en längre tid än de äldre personerna utan tidigare djurintresse. Slutsatsen om sällskapsdjurets betydelse har i föreliggande litteraturstudie visat sig till stor del vara positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende. Sällskapsdjuret kan påverka den äldre personen fysiskt, psykiskt samt socialt. De kan uppleva mindre ensamhet, mindre depressions symtom, högre livskvalitet och en ökad glädje. Hunden har visat sig vara det sällskapsdjur som använts mest.
59

Att leva som lytt : handikappades levnadsvillkor i 1800-talets Linköping /

Olsson, Ingrid, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
60

Diskrimineringsskydd för personer med funktionshinder inom utbildningsområdet : en offentligrättslig studie /

Sahlin, Richard, January 2004 (has links)
Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Page generated in 0.0419 seconds