Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

<p>Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande.</p><p> </p><p>Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer.</p><p> </p><p>Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna. Dock uttrycker både brukare och personal att de upplever att brist på tid påverkar det stöd som ges. Personalen uttrycker även att en viss kontroll från deras sida ibland behövs. Samtidigt upplever brukarna att de inte alltid får vara delaktiga och bestämma kring beslut som tas om dem och deras stöd. Studiens slutsatser visar att trots att personal vill att brukarna ska må och ha det så bra som möjligt, har de en syn som styrs av egna uppfattningar om hur ett vardagsliv ska se ut. De strukturella förutsättningarna som har framkommit i resultatet, bidrar även till att serviceboendena får institutionella drag och det påverkar stödet som brukarna får.</p>

<p>Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.</p>

<p>Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats. Studien visade sammantaget att det finns behov av ekonomiskt och socialt stöd för att unga vuxna med särskolebakgrund ska få möjligheter att nå, få och behålla ett arbete/sysselsättning. Resultatet visade även på att det är av största vikt och betydelse att stöden är kontinuerliga och varaktiga. En ytterligare faktor som bidrog till ökade möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden handlar om omgivningens förståelse, där tolerans och tålamod är ledord. Det handlade också om tidsaspekten vilken idag kan ses som en bristvara och utgift. En intressant upptäckt var, att det hos en del unga fanns en tilltro till sig själva vilken innebar att de ansåg att tillsammans med lite stöd och hjälp så kunde de klara av det mesta.</p>

No description available.

No description available.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande.   Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer.   Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna. Dock uttrycker både brukare och personal att de upplever att brist på tid påverkar det stöd som ges. Personalen uttrycker även att en viss kontroll från deras sida ibland behövs. Samtidigt upplever brukarna att de inte alltid får vara delaktiga och bestämma kring beslut som tas om dem och deras stöd. Studiens slutsatser visar att trots att personal vill att brukarna ska må och ha det så bra som möjligt, har de en syn som styrs av egna uppfattningar om hur ett vardagsliv ska se ut. De strukturella förutsättningarna som har framkommit i resultatet, bidrar även till att serviceboendena får institutionella drag och det påverkar stödet som brukarna får.

No description available.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats. Studien visade sammantaget att det finns behov av ekonomiskt och socialt stöd för att unga vuxna med särskolebakgrund ska få möjligheter att nå, få och behålla ett arbete/sysselsättning. Resultatet visade även på att det är av största vikt och betydelse att stöden är kontinuerliga och varaktiga. En ytterligare faktor som bidrog till ökade möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden handlar om omgivningens förståelse, där tolerans och tålamod är ledord. Det handlade också om tidsaspekten vilken idag kan ses som en bristvara och utgift. En intressant upptäckt var, att det hos en del unga fanns en tilltro till sig själva vilken innebar att de ansåg att tillsammans med lite stöd och hjälp så kunde de klara av det mesta.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik. Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO. Elva studier, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades. Kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Det finns sjuksköterskor med skuldbeläggande attityder som anser att personer med missbruks- och beroendeproblematik inte förtjänar högkvalitativ vård på lika villkor som alla andra. För lite kunskap skapar osäkra attityder och det anses att det vore bättre om dessa patienter vårdades av specialutbildad personal. Det finns attityder förknippade med jämlikhet, framförallt hos de sjuksköterskor med erfarenhet av missbruks- och beroendevård. Paternalistiska attityder är vanligt förekommande och förknippade med bristande tillit till patienten såväl som för intention att företräda och tillvarata patientens intressen. Missbruk och beroende ses inte alltid som en reell sjukdom. Slutsats: Reflektion och helhetssyn är avgörande för attitydförändring och gagnar därigenom patienten. Patienter med missbruk och beroende har rätt till och är värda vård på samma villkor som alla andra. Det är dags att vi sjuksköterskor tar vårt ansvar och erbjuder detta.