Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en allvarlig sjukdom som leder tilldöden för den som drabbas eftersom det inte finns någon behandling. Sjukdomen innebäratt motoriska nervceller som styr skelettmusklerna och som finns i hjärnan, hjärnstammenoch ryggmärgen dör. Detta leder till att musklerna som inte får nervimpulser förtvinar.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva upplevelserav att leva med ALS hos personer som diagnostiserats med sjukdomen.Metod: Beskrivande litteraturstudie. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatsanvändes i resultatet.Huvudresultat: Resultatet visade att sjukdomen påverkade det dagliga livet för personermed ALS i form av upplevelsen av förlorad autonomi, upplevelsen av lidande i form avnegativa känslor och upplevelsen av hopp och hopplöshet. Personerna använde sig avolika coping-strategier för att hantera sjukdomen. En personcentrerad kommunikationfrån vårdens sida efterlystes av personerna med ALS samt en önskan att vårdpersonaleninte skulle vara negativa. För att återfinna en mening i livet beskrev personerna att det varviktigt att ha ett eget liv med egen vilja och egna intressen. Även förändringar i familjenoch i livssituationen uppstod hos personer med ALS.Slutsatser: Personers upplevelser av att leva med ALS visade stora förändringar ochutmaningar i det dagliga livet. Fysiska och psykiska förändringar som medförde olikaförluster hanterades av personerna med hjälp av olika strategier för att upprätthållalivskvaliteten. För att få en mening i livet var det viktigt för personerna att ha kvarintressen och få stöd från familjen och närstående. Det var även viktigt att vårdpersonalenarbetade på ett personcentrerat sätt.Nyckelord: ALS, personer, upplevelser

Bakgrund: Den äldre befolkningen i världen ökar och med den ökar även den psykiska ohälsan, där depression är en av de vanligaste neurologiska funktionsnedsättningarna hos äldre personer. Det har visat sig att kunskap om depression hos äldre personer är bristfällig inom sjukvården och att många äldre personer aldrig blir diagnostiserade och aldrig får adekvat hjälp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelser av depression. Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att sedan utgöra litteraturstudiens resultat. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade att äldre personer med depression upplevde förändring i upplevelsen av sig själv, både kroppslig förändring och en förändrad självbild. Negativa känslor framträdde såsom upplevelser av ensamhet, rädsla och självförakt. Sociala aspekter som framkom innefattade bland annat en rädsla av att bli beroende av andra och känslor inför omvärldens syn på depression. Existentiella aspekter framträdde som tankar och minnen, hopplöshet och funderingar kring meningen med livet. Konklusion: Olika faktorer har betydelse för äldre personers upplevelser av depression och det behövs mer kunskap hos vårdpersonal inom området. Ökad kunskap kring depression hos äldre personer behövs för att inom sjukvården kunna förebygga, identifiera symtom och behandla sjukdomen. / Background: The elderly population is increasing worldwide and with it comes an increase in mental illness, where depression is one of the most common neurological functional limitation in older persons. It has been shown that knowledge about depression in older persons is deficient in health care and that many older persons are never diagnosed and never receives adequate help. Aim: The purpose of the study was to explore older person’s experiences of depression. Method: Eight articles with qualitative approach were compiled and analyzed using qualitative content analysis to provide the result of the literature study. Article search was performed in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Result: The result showed that older persons with depression experienced a change in the perception of self, both a physical change and a change in self-image. Negative emotions appeared such as experiences of loneliness, fear and self-contempt. Social aspects that emerged included among others a fear of becoming dependent on others and the surrounding world’s view of depression. Existential aspects appeared as thoughts and memories, hopelessness and thoughts about the meaning of life. Conclusion: Many different factors are important to older person’s experiences of depression and more knowledge in the field is needed among health care professionals. Increased knowledge about depression in elderly persons is needed in health care to be able to prevent, identify symptoms and treat the disease.

Sammanfattning   Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som innebär en inflammation i luftvägarna och lungorna. Att leva med KOL är relaterat till en komplex livssituation med en hög symptombörda som påverkar vardagen. En kronisk sjukdom innebär ett liv som oftast förändrar och har en inverkan på det dagliga livet för den drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserades på nio vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Chinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen utgick utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) mall och analysen har utgått ifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: Utifrån resultatet framkom fyra stycken kategorier. Dessa var följande: Att leva med Begränsningar, Att vara en börda för andra, Att känna skam och skuld samt Att känna rädsla och ångest. Resultatet visade att KOL påverkade de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av personernas liv genom de begränsningar som sjukdomen innebar. Att leva med sjukdomen ledde till ett beroende av andra människor och flera livsförändringar. Att sjukdomen främst är självförvållad gav känslor av skuld och skam gentemot sig själva och personer i deras omgivning. Rädsla att inte kunna andas ledde till känslor av oro och ångest. Slutsats: En förståelse för hur sjukdomen upplevs för den enskilda personen kan lindra lidandet som KOL orsakar för den drabbade individen. Detta bidrar till att kunna möta personen och ge den bästa individuellt anpassade omvårdnaden vilket är betydelsefullt för den kliniska verksamheten. Nyckelord: KOL, kvalitativ, leva med, personer, upplevelser, litteraturstudie

Bakgrund Hiv, humant immunbristvirus, är en kronisk sjukdom orsakad av ett retrovirus som försvagar kroppens immunförsvar. I dag finns antiviral medicinsk behandling som kan göra att virusnivån knappt är mätbar och personer som lever med hiv kan ha ett vanligt liv. Syfte Att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv.   Metod Systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar som belyste personers upplevelser av att leva med hiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att finna synliga mönster i beskrivningarna. Resultat Studiens resultat består av sex kategorier vilka beskriver upplevelser av att leva med hiv. Många personer har upplevt stigmatisering och avståndstagande vilket medförde att de isolerade sig från omgivningen. De påverkades även emotionellt både av själva sjukdomen och stigmatiseringen och nedvärderade sig själva. Många personer beskrev betydelsen av stöd, från familj, vänner och hivspecifika stödgrupper. Infektionen kunde även medföra ett nytt perspektiv att se på livet där det värderades högre och fick en annan mening. Slutsats Personer som lever med hiv kan ha ett fullt fungerande liv och risken för att smitta andra är liten. Ändå utsätts de för stigmatisering och ett avståndstagande, både från samhället och från vården vilket kan ge konsekvenser för de personerna.

No description available.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar på grund av en förhöjd medellivslängd. Av de som inkommer på akutmottagningen är 40% 65 år eller äldre. De äldre är inte en homogen grupp och hur åldern ger sitt uttryck varierar. Detta leder till att de upplever situationer olika. Akutmottagningen, som denna studie riktar sig till, är den sjukhusbundna som behandlar somatiska åkommor. För att kunna ge en god och säker vård krävs en ökad förståelse för de äldre patienternas upplevelser. Syfte: Att belysa äldre personers upplevelser av besök vid den sjukhusbundna akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Danielsons modell. Resultat: Resultatet består av fem kategorier, Att känna sig säker, Att känna ovisshet, Att känna rädsla och ensamhet, Att inte känna sig bekräftad och Att inte vilja vara till besvär. Upplevelser som uppstod vid besök på akutmottagningen var blandade och individuella, samt att de flesta upplevelserna grundades på hur vårdpersonalen arbetade. Slutsats: För att kunna hantera ökningen av den äldre populationen behövs ökade kunskaper hos vårdpersonalen kring upplevelserna och deras egen påverkan på dessa. Kunskapen krävs för att öka möjligheterna att de äldre skall uppleva att de är i goda händer.

Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.