Local governments are adopting both the rhetoric and practices of market-based governance interventions. Imported into these cities are public relations and marketing tactics to sell cities to internal and external audiences alike. Public communication in these cities went from a public information focus hinging on a just-the-facts approach to a public relations and marketing focus on selling and image generation to please customers. Acute attention to image generation leads to the metaphor of municipalities presented in this research - as public relations and marketing firms. Private sector public relations (PR) and marketing firms gain results for their clients, usually in the form of consumer consumption. A city acting as a public relations and marketing firm puts priority on the image-generation potentials of nearly all its governance functions to sell a commodity to customers. To illustrate this, a six-point model was devised of PR and marketing tactics used in cities operating as public relations and marketing firms: branding, media relations, in-house publications, use of volunteers and outside organizations as PR tools, aesthetic and affective appeal, and sustainability and going green. A city using all six is a fully realized PR and marketing firm, as it adopts, adapts and executes the tactics in meaningful ways. An over-reliance on image-generation (PR and marketing) versus substance (information) pushes public organizations through Baudrillard's four phases of the image. The image of the city becomes dissociated with reality, and the government operates in a simulation of itself. This research uses Qualitative Media Analysis (Altheide, 1996) supplemented by a discourse analysis method created for this research - Baudrillardian Discourse Analysis. / Baudrillardian Discourse Analysis examines market-based, consumer-driven, postmodern language found in public organizations because of the governance changes mentioned earlier. Implications for public administration include: developing a model of organizations for other scholars to examine; introducing a discourse analysis method; and showing realizations of postmodern critiques and impacts of market models on cities. / by Staci M. Zavattaro. / Thesis (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2010. / Includes bibliography. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2010. Mode of access: World Wide Web.

Marketing de lugares se caracteriza como uma ferramenta para a gestão das trocas que ocorrem no âmbito territorial possibilitando o fortalecimento da competitividade e da imagem de uma determinada localidade através da geração e entrega de valor a seus diferentes mercados e da atração de investimentos que assegurem seu desenvolvimento no longo prazo. Neste cenário, esta pesquisa apresenta como objeto de estudo o recife artificial multifuncional, estrutura implantada em ambiente marinho com a finalidade de promover a proteção costeira, aprimorar as condições de surfe e criar novos habitats marinhos. Sob a perspectiva de marketing, o potencial benefício deste programa de ação está ancorado no desenvolvimento do lugar e na entrega de valor aos seus públicos a partir da manutenção da infraestrutura local de forma sustentável, da oferta de lazer aos usuários, do aumento do número de visitantes e do incremento da rede de serviços. Neste contexto, o objetivo da tese é a investigação dos impactos resultantes da implantação do recife artificial multifuncional e da relação entre as bases conceituais do marketing de lugares com suas implicações práticas a fim de incentivar o avanço desta linha de pesquisa, principalmente no Brasil, onde o conhecimento da área se encontra em estágio embrionário. Para tanto, a pesquisa qualitativa exploratória aqui presente se divide em duas partes. A primeira apresenta a revisão teórica abordando o conceito de marketing de lugares e três grandes blocos do marketing para fundamentar o raciocínio: produto, segmentação e posicionamento. A segunda parte desenvolve o estudo de caso da cidade de Gold Coast na Austrália contando com coleta de dados por meio de análise documental e entrevista. Os resultados observados na pesquisa indicam que a implantação do recife artificial multifuncional trouxe uma significativa contribuição para o desenvolvimento de longo prazo da localidade analisada e que grande parte das implicações práticas do marketing de lugares observadas no caso encontra-se alinhada à teoria revisitada. O estudo permite ainda sugerir recomendações para localidades que planejam implantar o recife artificial multifuncional em seus programas de ação. / Place marketing is characterized as a tool for the management of exchanges that take place in the territorial scope thus strengthening competitiveness and image of a particular place by generating and delivering value to its different markets and attracting investments to ensure its development in the long term. In this scenario, this research presents as the object of study the multipurpose artificial reef, a structure implemented in the marine environment in order to promote coastal protection, improve surfing conditions and create new marine habitats. From a marketing perspective, the potential benefit of this action program is anchored in place development and value delivering to its stakeholders, through the maintenance of local infrastructure in a sustainable way, the leisure offer to users, increasing the number of visitors and the enhance in services network. In this sense, the objective of the thesis deals with the investigation of impacts resulting from the implementation of multipurpose artificial reef and the relationship between the conceptual bases of place marketing with its practical implications in order to encourage the advancement of this field of research, especially in Brazil, where knowledge of the area is in the embryonic stage. To that end, the exploratory qualitative research hereby is divided into two parts. The first presents a theoretical review addressing place marketing concept and three major marketing blocks to support the reasoning: product, targeting and positioning. The second part develops the case study of Gold Coast City in Australia relying on data collection through documents analysis and interview. The results from this research indicate that the implementation of the multipurpose artificial reef brought a significant contribution to the long term development of the place in analysis and much of the practical implications of place marketing observed in the case are in line with theory revisited. The study also allows suggesting recommendations for places planning to deploy multipurpose artificial reef in their action programs.

Submitted by Karen Britto (karenbritto@unipampa.edu.br) on 2018-05-23T14:39:12Z No. of bitstreams: 1 Michele Bielinski da Silveira - 2018.pdf: 5302836 bytes, checksum: ba3f891e4103ee81a566c4d332766de7 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-23T14:39:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Michele Bielinski da Silveira - 2018.pdf: 5302836 bytes, checksum: ba3f891e4103ee81a566c4d332766de7 (MD5) Previous issue date: 2018-03-23 / O marketing de lugares têm sido uma estratégia adotada por governos, visando melhorar a atratividade de determinados espaços, se utilizando da divulgação de imagens que retratem as suas peculiaridades, atraindo turistas, investidores e interessados. Todavia, as estratégias de marketing de lugares também podem ser desenvolvidas por empresas privadas, as quais ao fomentar seus produtos retratam elementos territoriais, criando valor agregado ao espaço, aumentando a atratividade e incitando o desenvolvimento territorial. Assim, o estudo tem como objetivo analisar de que forma as ações de marketing desenvolvidas pelas empresas vitícolas e vitivinícolas da Região da Campanha Gaúcha têm contribuído para constituir o marketing de lugares e o desenvolvimento territorial. Para tanto, o estudo delimita-se pela análise das empresas que compõe a Associação dos Vinhos da Campanha, se caracteriza pela abordagem qualitativa, método de estudo de caso e possui como instrumento de coleta de dados a entrevista, o levantamento documental e a observação não participante. Foram realizadas dezessete entrevistas, dez com os gestores ou responsáveis pelas vitícolas e vitivinícolas da Região da Campanha Gaúcha e sete com agentes de desenvolvimento, indivíduos indicados pelos representantes das vitícolas/vitivinícolas como representativos para o desenvolvimento do território e do setor vitivinícola. A coleta de dados ocorreu entre sete de agosto e nove de novembro de 2017. Os dados foram tratados por meio da técnica de análise de conteúdo, gerando categorias temáticas a partir de padrões que emergiram de conteúdos similares entre as entrevistas, documentos e observações, sendo agrupados em categorias sem prévia determinação. Os resultados demonstram que as ações de marketing realizadas pelas vitícolas e vitivinícolas contribuem para o marketing do território, transmitindo por meio de suas divulgações e rótulos de produtos, artefatos e elementos que remetem ao terroir da Região da Campanha Gaúcha. De modo geral, as empresas ainda contribuem realizando ou participando de ações e eventos no território, atraindo a atenção de turistas, investidores e interessados para a região. Apesar dos aspectos positivos, a interação das empresas vitícolas e vitivinícolas com os agentes públicos, privados e sociedade da Região da Campanha Gaúcha necessitam ser fortalecidas, o que contribuirá para o planejamento e execução de ações estratégicas para o fomento e visibilidade do território. As ações de marketing desenvolvidas pelas empresas também têm auxiliado na valorização da marca do território, principalmente no que tange a divulgação de imagens, elementos culturais e históricos que relacionam a tradição e valorização regional com os vinhos e espumantes, contribuindo para o reconhecimento da marca Região da Campanha Gaúcha e construção de sua imagem. O conjunto dessas ações têm impulsionado a atração turística, a valorização da cultura regional e sua relação com a uva e o vinho, a preservação do meio ambiente e a criação de projetos que têm ocasionado a geração de emprego, renda, aumento na arrecadação de impostos e educação voltada a vitivinicultura, impulsionando o desenvolvimento territorial. Por fim, pode-se auferir que as empresas vitícolas e vitivinícolas têm contribuído para o aumento da visibilidade e prosperidade da Região da Campanha Gaúcha, mediante suas ações e estratégias de comunicação, contribuindo para a valorização e marketing do território. / The place marketing has been a strategy adopted by governments, aiming to improve the attractiveness of certain spaces, if using the disclosure of images that portray their peculiarities, attracting tourists, investors and interested parties. However, the place marketing strategies can also be developed by private companies, which in promoting their products portray territorial elements, creating added value to space, increasing attractiveness and encouraging territorial development. The purpose of this study is to analyze how the marketing actions developed by wine and winemaking companies in the Region of the Campanha Gaúcha have contributed to the creation of place marketing and territorial development. Therefore, the study is delimited by the analysis of the companies that make up the Association of Campanha Wines, is characterized by the qualitative approach, method of case study and has as an instrument of data collection the interview, the documentary survey and the observation not participant. Seventeen interviews were carried out, ten of them with the managers or responsibles of the wine and winemaking sectors of the Region of the Campanha Gaúcha and seven with development agents, who were nominated by the representatives of wine/winemakers as representative for the development of the territory and the wine sector. Data were collected between August 7 and November 9, 2017. The data were treated using the content analysis technique, generating thematic categories from patterns that emerged from similar contents between the interviews, documents and observations. grouped into categories without prior determination. The results demonstrate that the marketing actions carried out by the viticulture and wine industries contribute to the marketing of the territory, transmitting through its publicity and product labels, artifacts and elements that refer to the terroir of the Region of the Campanha Gaúcha. In general, companies still contribute by carrying out or participating in actions and events in the territory, attracting the attention of tourists, investors and interested parties to the region. Despite the positive aspects, the interaction of wine and wine companies with the public, private and public agents of the Region of the Campanha Gáucha needs to be strengthened, which will contribute to the planning and execution of strategic actions for the promotion and visibility of the territory. The marketing actions developed by the companies have also helped in the valorization of the brand of the territory, mainly in what concerns the dissemination of images, cultural and historical elements that relate the tradition and regional valorization with the wines and sparkling wines, contributing for the recognition of the brand Region of the Campanha Gaúcha and construction of its image. All these actions have promoted tourism attraction, appreciation of the regional culture and its relationship with grapes and wine, the preservation of the environment and the creation of projects that have caused the generation of employment, income, increase in tax collection and education focused on winemaking, boosting territorial development. Finally, it can be seen that wine and wine companies have contributed to increase the visibility and prosperity of the Region of the Campanha Gaúcha, through its actions and communication strategies, contributing to the valorization and place marketing.

The purpose of this study is to investigate how municipalities can work with place marketing through the use of social media and influencers. This has been explored through a case study of the blog Resfredagand the blog’s thematic series Svenska pärlor, a collaborative marketing initiative initiated by the municipalities of: Borås, Karlstad Karlskrona, Marstrand, Nynäshamn, Skaftö/ Lysekil, Söderköping, Skara, Tjörn, Strömstad, Östersund and Umeå. The study has been carried out through nine semi-structured interviews with key sources representing the municipalities who have an entry posted to the blog, but also with Annika Myhre who runs the blog Resfredag. The result of the study showed that the similarities and differences between the municipalities work with place marketing can be viewed through the themes of: the changed role of the tourism organizations, target markets and groups, as well as digital presence. The municipalities´ collaborations with the blog Resfredagcould also be answered through the themes of: selling an idea, daring to make an attempt and paid/non- paid collaboration. Finally, the possibilities and problems of influencer collaborations were described through the themes of: credibility, cooperation and difficulties to measure. The different themes have created the understanding that municipalities tourism organizations are increasingly becoming tourism actors in a more and more digitalized market.

Doctor of Philosophy / Abstract There has been a significant change in Australian consumer behaviour with an increase in time and money spent, in suburban ethnic business districts (named in this study as ethniehubs). But little attention has been paid to the role of ethnically owned stores in generating income within ethniehubs. In fact, there is still a lack of research conducted by architects and planners about the way in which the physical environment of ethnic stores in ethniehubs attract consumers, and the way in which the physical environment affect consumers’ behaviour. Therefore, the study is important in filling the current gap in literature. For this Sydney-based study, two separate ethniehubs are used for data collection - Leichhardt with a strong Italian character, and Cabramatta with identifiably Vietnamese attributes. The goal of this study is to find out how the ethniehubs have developed and how consumers behave in ethniehubs. The present study derived from architecture and planning, also addresses the effect of the physical environment of ethnic stores on consumers behaviour at both store and ethniehub level. The research has several questions to answer. How have Sydney’s ethniehubs developed? How do ethniehubs influence consumer behaviour? More specifically: What attracts consumers to ethniehubs? Who are these consumers? What do they purchase? Does the ethnic background of consumers influence their behaviour in ethniehubs? The data are collected through observation, survey and focus group discussions of consumers at both Leichhardt and Cabramatta. The findings of this research have a number of implications for urban planning, i.e tourism, place branding and place marketing. By understanding the importance of the physical environment of ethnic stores, more considered architectural design and interior decoration will ensure that their most highly valued aspects are reinforced. This study also contributes to the knowledge of urban planning of ethniehub shopping precincts and ethnic stores decorations each of which has important social and economic consequences.

No description available.

<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>

Bakgrund: Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet. Syfte: Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram. Metod: Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun. Slutsatser: Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar på marknadsföring som används i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna är hård högskolorna emellan och resurser satsas på marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten särskiljas från konkurrenter och numera är det inte endast program och kurser som ägnas uppmärksamhet. Staden och dess attraktioner där den aktuella högskolan är belägen får idag en plats i den marknadsföring som sker. Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som målgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vår stad i programkatalogen. Vårt syfte är därmed att konkretisera en profil utifrån programkatalogens innehåll samt att undersöka huruvida denna profil överensstämmer med inflyttade studenters bild av Jönköping, det vill säga stadens image. Då det fokuseras på tolkning för att nå en ökad förståelse inom området utgår vi från en kvalitativ ansats och använder en sympatisk tolkningsstrategi samt arbetar i samklang med den hermeneutiska cirkeln. Syftet kräver en process av analyser och undersökningar som bryts ned i fyra frågeställningar. Genom dessa når vi följande: en konkretisering av en profil utifrån det innehåll som Högskolan i Jönköping använder i sin programkatalog 08/09, en konkretisering av Jönköpings image, en avstämning av profil och image med den faktiska verkligheten samt förhållandet mellan profil och image. Någon liknande undersökning har tidigare inte genomförts vilket gör vår undersökning relevant för att nå en förståelse för hur profilen förhåller sig till imagen. Resultatet ger en klar och aktuell bild av hur profil och image förhåller sig till varandra. Det framträder att Högskolan i Jönköping presenterar relevanta områden för studenten om Jönköping. Framträdande i undersökningen är att de konkreta exempel som ges i profilen till stor del är irrelevanta för studenten. Exemplen är formade efter en alltför vid målgrupp och stämmer inte överens med studentens bild av vad de olika områdena innefattar. Detta framträdande resultat bidrar till rekommendationer om hur innehållet i programkatalogen kan förbättras. Undersökningen är till nytta för informations- och marknadsföringsavdelningen vid Högskolan i Jönköping att ta del av i arbetet med sin marknadsföring för att sprida en sanningsenlig profil som överensstämmer med studenters bild av Jönköping.