Lexikal pluralitet är en term för vissa substantiv som har en inneboende pluralbetydelse. Lexikal pluralitet är ett relativt outforskat område, särskilt ur ett typologiskt perspektiv. Några studier som gjorts inom lexikal pluralitet har visat att de lexikalt plurala substantiven tenderar att finnas inom vissa tvärspråkligt återkommande semantiska kategorier. Föreliggande studie bygger på dessa tidigare studiers kategorier, och syftet är att utveckla kategorierna för att bättre fånga in den semantiska variationen hos de kushitiska språken. Detta görs genom att samla lexikalt plurala substantiv ur grammatikor och sedan klassificera substantiven utifrån deras semantik. Resultatet visar, förutom att de semantiska kategorierna i stor utsträckning överlappar med tidigare studier, att de semantiska kategorierna grupper, granulära ämnen, duala enheter och vätskor & fasta ämnen tenderar att vara mer frekventa än kategorierna tidsuttryck, sjukdomar, platser och koncept/aktiviteter som involverar flera deltagare.

In 1958 the German philosopher Hannah Arendt released The Human condition, a book in which she famously discusses the terms of life on earth. Amongst her many important contributions to the field of political thinking that this book contains, her understanding of the two concepts natality and plurality perhaps make up the most groundbreaking and influential ones. Natality, for Arendt, is what constitutes man’s capacity to begin. The new beginning which every newborn born into the human world inherently entails is closely related to the human condition of plurality. This essay aims at understanding how Arendts analysis of the human conditions of natality and plurality together shapes the collective life of humans. With comments from feminist philosopher Adriana Cavarero who proposes a critique of Arendt’s understanding of natality as being far too abstract, and political thinker Chantal Mouffe, who critiques Arendt for having an unrealistic understanding of the common world as devoid of antagonistic conflict. The essay also discusses the critique against modernity which Arendt forms against the background of her understanding of the modern era as a time where the human conditions are being neglected.

Vad vi framför är ett alternativ till idealismen och vi bemöter det ideella med relationell ontologi. Vi jämför Peter van Inwagen (2011), Bryan E. Bannon (2011), Achille Varzi (2016), Gil C. Santos (2015) och Robin Durie (2002) för att skapa en förståelse för vad relationell ontologi innebär. Vidare väljer vi att använda Andrew Benjamins (2015) definition för vidare struktur av vår teoretiska metod. Denna konkretisering menar på att vår tillblivelse är skapad utifrån relationer, ett utbyte mellan singulariteter, de punkterna som definierar en artefakt eller ett fenomen. Vidare analyserar vi analog skissteknik och applicerar den analysen och dess beståndsdelar på digitala tekniker som bildredigering och 3D modellering i vad vi kallar den Rhizo – Singulär analys som process metoden. Vad vi får ut är ett alternativt sätt att skapa vilket vi väljer att definiera som relationell avbildning, med detta utmanar vi idealismen och de ideella mönsterbilderna (Ohlsson, 2013). Med andra ord att vi förhåller oss till en öppenhet och de förvrängningar inom sinnes – världen utifrån Aristoteles och estetiken enligt Danius, Sjöholm, & Wallenstein (2012). Vi diskuterar de val som vi gör i designprocessen och fortsätter att argumentera för öppna förhållningssätt och förståelse som vi hämtar och jämför från Benjamin (2015) och Deleuze & Guattaris (1987) rhizomen. Undersökningen och den metoden vi skapar kan bli förstådd samt tillämpad i flertalet variationer. Slutgiltligen att den teoretiska metoden växer och förändras utav personer i en plural händelse vilket är Rhizo - Singulär analys som processmetoden. / We present an alternative to idealism and we meet the ideal with the concept of relational ontology. We compare Peter van Inwagen (2011), Bryan E. Bannon (2011), Achille Varzi (2016), Gil C. Santos (2015) and Robin Durie (2002) to create an understanding for what relational ontology is or could be. We choose Andrew Benjamin's (2015) definition to structure our theoretical method. This concretization means relations are fundamental for our becoming as people and objects. Relations are an exchange between singularities, the points which define an artefact or a phenomenon. Continually we analyze sketching techniques and apply that analysis and its components on digital techniques as photo editing and 3D modeling in what we call the Rhizo – Singular analysis as a process method. What we get from doing this is an alternative way of creating which we choose to define as a relational imaging, with this we challenge the idealism and the ideal pattern images (Ohlsson, 2013). In other words we approach to a openness and the material worlds distortions from Aristoteles and the aesthetics of Danius, Sjöholm, & Wallenstein (2012). We discuss the choices that we have made in the design process. We continue to argue for the open approach, the understanding which we gain and compare from Benjamin (2015) as well as Deleuze & Guattari’s (1987) rhizome. In other words the research, it's methods themselves can be understood and be applied in several variations. Finally the theoretical method grows and changes by people in a plural event that is Rhizo - Singular analysis as a process method.

The Greater Hindukush is an area that stretches from northwestern–central Afghanistan, through Khyber Pakhtunkhwa and Gilgit–Baltistan of Pakistan and to Kashmir in northwestern India. It is home to some fifty languages of various genera including Indo-Aryan, Iranian, Nuristani, Tibeto- Burman, Turkic and the isolate Burushaski. It has long been of interest in areal typology, and there has been some discussion of phonological and lexical features shared between the languages, presumed to have evolved due to language contiguity and contact. The purpose of the present study is to research a grammatical feature, namely the plural marking of common nouns, in a selection of languages spoken in the Greater Hindukush area, and to discuss its salience as an areal or sub-areal feature. Several grammars have been consulted in the extraction and analysis of all relevant information on nominal plurality in the languages. The results indicate a correlation between stem modification as a means of marking nouns for plural, as well as optionality in the overt plural marking, and the contiguity of some languages. Conclusively, stem change as a method of expression displays some moderate degree of areality, while optionality of nominal plural marking in particular is suggested as a sub-areal feature of the area. / Greater Hindukush är ett område som sträcker sig från nordvästra–centrala Afghanistan, genom Khyber Pakhtunkhwa och Gilgit–Baltistan i Pakistan, till Kashmir i nordvästra Indien. Ett femtiotal språk av olika språkfamiljer, inklusive de indoariska, iranska, nuristanska, tibetoburmanska och turkiska samt isolatspråket burushaski, talas i området. Området har länge forskats på i arealtypologiska sammanhang, i vilka ett antal fonologiska och lexikala drag som delas mellan språken har diskuterats och antagits ha utvecklats till följd av närbelägenhet och språkkontakt. Syftet med denna studie är att undersöka ett grammatiskt drag, nämligen pluralismarkering på substantiv, i ett urval av språk som talas i Greater Hindukush-området, samt att diskutera dess signifikans som arealt eller subarealt drag. All relevant information som berör nominal pluralitet i språken i samplet har extraherats från ett flertal grammatiska beskrivningar och analyserats för vidare jämförelse och diskussion. Resultaten indikerar en korrelation mellan mekanismen stamförändring som nominal pluralismarkör, liksom valfrihet i markeringen, och närbelägenhet mellan några av språken. Sammanfattningsvis visar stamförändring som pluralismarkör en mild grad av arealitet, och optionalitet i den nominala pluralismarkeringen föreslås som ett subarealt drag i området. / Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen, Vetenskapsrådet, Projektnummer: 421-2014-631