In 1958 the German philosopher Hannah Arendt released The Human condition, a book in which she famously discusses the terms of life on earth. Amongst her many important contributions to the field of political thinking that this book contains, her understanding of the two concepts natality and plurality perhaps make up the most groundbreaking and influential ones. Natality, for Arendt, is what constitutes man’s capacity to begin. The new beginning which every newborn born into the human world inherently entails is closely related to the human condition of plurality. This essay aims at understanding how Arendts analysis of the human conditions of natality and plurality together shapes the collective life of humans. With comments from feminist philosopher Adriana Cavarero who proposes a critique of Arendt’s understanding of natality as being far too abstract, and political thinker Chantal Mouffe, who critiques Arendt for having an unrealistic understanding of the common world as devoid of antagonistic conflict. The essay also discusses the critique against modernity which Arendt forms against the background of her understanding of the modern era as a time where the human conditions are being neglected.

Judendom och kristendom härstammar från samma rot, men trots detta ser diskussionerna kring abort olika ut bland religionerna. Den här uppsatsen syftar till att beskriva trosföreställningar kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status som avgörande faktorer för hur synen på abort inom judendom och kristendom har sett ut sedan antiken fram till i dag. För att få svar på frågan analyseras officiella kyrkoläror inom katolicism samt judiska hållningar uttryckt i judendomens skriftliga auktoriteter (Torah, Tanakh, Mishnah och Talmud) samt av framstående post-talmudiska rabbiner. Dessa trosföreställningar analyseras även utifrån den antika hellenistiska kulturen och filosofin för att förstå hur dessa har påverkat judiska och kristna trosföreställningar. Därefter analyseras hur de beskrivna trosföreställningar också har påverkat synen på abort bland protestanter liksom bland ortodoxa och reformerta judar. Metoden som används är en allmän litteraturstudie som syftar till att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultatet visar att synen på abort och trosföreställningarna kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status har varit relativt konstant inom judendom där abort generellt har fördömts, om inte abort har varit en nödvändighet för att rädda kvinnans liv. Detta har baserats på att fostret inte har ansetts ha samma rättigheter och status som den gravida kvinnan. Reformjudendomen har dock blivit alltmer liberal i frågan och menar att det är den gravida kvinnan som själv måste avgöra om en abort är etisk försvarbar eller ej. Den katolska kyrkan har i alla tider fördömt abort, men har inte varit konsekvent ifrån vilken tidpunkt en abort betraktas som mord. I dag betraktas ett foster som en person redan vid befruktningen, medan man tidigare har satt olika tidsgränser. De protestantiska kyrkorna bevarade till en början de katolska lärorna kring abort, men dessa kom sedan att slopas av de moderna protestanterna i och med moderniteten. De konservativa protestantiska kyrkorna fördömer dock generellt abort likt katolikerna. I dag betraktas abort bland moderna protestanter som någonting som den gravida kvinnan själv måste fatta ett beslut om. Det är tydligt att både judar och kristna har satt fostrets rättigheter och status i centrum som avgörande faktorer för synen kring abort, medan man i antiken generellt inte betraktade abort som någonting problematiskt ur fostrets perspektiv, status och rättigheter.