Tidigare forskning visar att hot, våld och pågående dödligt våld blir alltmer vanligt i samhället något som ambulanssjuksköterskorna möts av alltmer frekvent i sin yrkesutövning. Den prehospitala vårdmiljön är föränderlig och ambulanssjuksköterskor utsätts för risker i arbetet med att vårda i dessa situationer. Den polisiära närvaron är idag det skydd som erbjuds för ambulanssjuksköterskornas säkerhet. Samhället går mot ett hårdare klimat där skjutvapen och stick/skärvåld hör till vardagen. Syftet med studien var att utforska ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda med polisiär närvaro som skydd för den egna säkerheten. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats tillsammans med Elo och Kyngnäs (2008) modell för innehållsanalys tillämpades för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudkategorier: 1) Professionell ångest, 2) Vill skydda sig själv, 3) Gemensamt ansvar och 4) Behovet av att känna säkerhet och trygghet. Resultatet visar ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att vårda i hotfulla situationer som kan väcka en professionell ångest med dels stress, oro och rädsla. De upplever den polisiära närvaron som betydande för deras säkerhet och trygghet i yrkesutövandet. Resursbrister hos polisen lyfts vilket ambulanssjuksköterskorna upplever leder till att de utsätts för fler risker när de tvingas vårda utan skydd för sin säkerhet. Slutsatser i studien visar att dagens ambulanssjukvård är föränderlig i takt med samhällets utveckling och resursbrister påverkar vården. Begreppet vårda skiljer sig från varje patientmöte, vilket ställer krav på ambulanssjuksköterskornas flexibilitet gentemot patient, anhörig, polis och omgivning. Den vårdande vården är situationsbaserad gentemot varje patient där vårdandet inte alltid ser likadant ut.

Syftet med studien var att undersöka hur polisiär närvaro påverkar allmänhetens upplevelse av trygghet, samt om den upplevda tryggheten påverkas av polisens synliga utrustning. Fokus har riktats mot platser som generellt upplevs som trygga, men som även kan upplevas otrygga av allmänheten ur ett terrorhot-perspektiv. Studien har undersökt allmänhetens upplevelse av polisiär närvaro ur ett trygghetsskapande perspektiv, med utgångspunkt i Ulrich Becks teori om risksamhället. Datamaterial samlades in genom strukturerade intervjuer med 148 personer i Stockholm och Uppsala och analyserades genom univariata analyser och korstabulering. Resultatet visade att polisiär närvaro kan öka allmänhetens upplevelse av trygghet. Det framkom även att utrustning är av betydelse för hur polisiär närvaro upplevs och att polisiär närvaro kan verka trygghetsskapande på de platser som undersöktes. / The study has examined how the presence of the police affect people's feelings of safety and the way the public perceives exposed police equipment. The study, based on Ulrich Becks theory about Risk Society, has primarily been focused on sites that are generally considered safe, but could also be perceived as potentially vulnerable to terrorism. Structured interviews of 148 people in Stockholm and Uppsala has collected data for the study. The data source was analysed by descriptive statistics and by correlation. Results of the interviews suggest police presence can increase the public’s feelings of safety in the examined places. From the data collected, it also emerged that police equipment is instrumental in the perception of police presence and public’s feelings of safety.