Den här studien ämnade undersöka utommusikaliska dimensioner av gymnasieskolans ensembleundervisning, med fokus på pop- och rockensemble. Ambitionen var att identifiera möjliga roller och identiteter hos elever för att synliggöra eventuella maktrelationer. Detta för att bidra till ökad kunskap i strävan efter en jämlik och inkluderande musikundervisning. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper med gymnasieelever vid estetiska programmet. Dessa transkriberades till text och analyserades tematiskt utifrån diskursteorins begreppsapparat.  Resultatet visar ojämlika maktrelationer där framför allt gruppbildningar utifrån könsidentitet och instrument avgör vilka som kan inta attraktiva positioner och roller. Dessa maktrelationer upprätthålls genom att utesluta subjekt och grupper som kan förstås som motsatser. Vidare synliggör resultatet att ensembleformatets utgångspunkt i genrepraktiken pop- och rock kan ses som en anledning till att normer och stereotyper upprätthålls. Slutsatserna visar ett behov av en breddad undervisningsrepertoar, en bredare representation samt en ökad social medvetenhet bland lärare och elever. / This study intended to examine the extra-musical dimensions of upper secondary school ensemble teaching, pop and rock in particular. The ambition was to identify the student’s possible roles and identities in order to make any power relations visible in order to contribute to increased knowledge in the pursuit of an equal and inclusive music education. Data collection was made through individual semi-structured interviews and focus groups with students off the upper secondary high school arts program. These were transcribed into text and analyzed thematically based on the concepts of discourse theory. The results show unequal power relations where, above all, group formations based on gender and instruments are the decisive factor in who can take attractive positions and roles. Positions of power are maintained by excluding other groups that can be understood as opposites. Furthermore, the results show that the ensemble’s starting point in the practice of pop -and rock genre can be seen as a reason for norms and stereotypes to be maintained. The conclusions show a need for a broader teaching repertoire, a broader representation and an increased social awareness among teachers and students.