BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur från förskolans verksamhet som bygger på erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess användning. Inom förskolan kan portfolion vara en pärm som synliggör barnets lärande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik är ett arbetssätt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lärande och utveckling. Portfoliometodiken utgår även från läroplanen i förskolan och skolan. Barnets portfolio är ett viktigt underlag för att samverkan med föräldrarna och skolan ska fördjupas.SyfteSyftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om portfolio och portfoliometodik i förskolans verksamhet. Samt att undersöka svårigheter som kan påverka arbetet med portfolion.MetodUndersökningen är kvalitativ. Verktyget som användes var kvalitativ intervju. Fem intervjuer är genomförda med pedagoger från två olika förskolor från två kommuner i västra Sverige.ResultatResultatet visar på att pedagogers olika synsätt påverkar arbetet med portfolion. Det gäller urvalet av dokumentationer samt portfolions syfte i verksamheten. Det framkommer även att de båda förskolorna har kommit olika långt med sin portfolio. Portfolions dokumentationer kan därför spegla både läroprocesser och utveckling hos barnet eller endast steg i utveckling. / Program: Lärarutbildningen

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den. Av dem som svarade var synpunkterna kring portfolio som pedagogiskt verktyg och utvärderingsinstrument uteslutande positiva. Arbetet avslutas med att jag redovisar det arbete jag och min skola har lagt ner på portfolio och hur det har fungerat i praktiken.

<p>Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. </p><p>Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. </p><p>Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den. Av dem som svarade var synpunkterna kring portfolio som pedagogiskt verktyg och utvärderingsinstrument uteslutande positiva. </p><p>Arbetet avslutas med att jag redovisar det arbete jag och min skola har lagt ner på portfolio och hur det har fungerat i praktiken.</p>

Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för lärares och elevers erfarenheter av, och syn på, elevens egen arbetsprocessdokumentation (portfoliometodik) igymnasieskolans bild- och formkurser. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex bildlärare på fem gymnasieskolor, och en kvantitativ enkätundersökning i tre klasserpå tre gymnasieskolor som besvarades av sammanlagt 50 elever. Empirin analyserades meden tematisk och induktiv analysmetod. Resultatet visar att såväl lärarrespondenterna som elevrespondenterna uppfattar arbetsprocessdokumentationen både som betygsunderlag och föratt synliggöra elevens arbetsprocess. Både lärare och elever upplevde att arbetet meddokumentationen upptog mycket tid och kunde medföra stress och eleverna såg dokumentationen mer som ett görandemål än ett lärandemål. För att få avsedd formativ effekt måste mer tid avsättas till arbetet med dokumentationen. Lärarna behöver också tydligare kommunicera om metodiken med eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för ämneslärares och gymnasieelevers erfarenheter av portfolioarbete i bild- och designämnen på en gymnasieskola med estetisk profil. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med bildlärare och elever på en gymnasieskola med estetisk profil. Empirin har analyserats tematiskt med utgångspunkt i Lindströms kategorisering av portfoliotyper och hans modell för estetiskt lärande. Resultatet av studien visar att lärarna ser fördelarna med att använda portfolion som ett kommunikativt redskap och som ett bedömningsunderlag. De utmaningar som lärarrespondenterna ser med portfolioarbetet är att eleverna har sitt fokus på resultatet, snarare än på arbetsprocess och progression. Elevrespondenterna ser portfolio som någonting positivt som hjälper dem få struktur och en ökad medvetenhet kring sin egen utveckling, genom att den synliggör den egna progressionen över tid. Den huvudsakliga slutsatsen som framträder i studien är ett behov av tydligare struktur och riktlinjer för portfolioarbete, för att det ska kunna stödja eleverna att utveckla förmågan att reflektera över sin arbetsprocess och progression.