Peace processes have been slow to recognise women, which is later reflected in the political landscape of the post-conflict society. Researchers have emphasised that the post-conflict setting many times constitutes a greater challenge for women than men as they face more vulnerability and insecurity in forms of domestic violence and being excluded from the formal peace processes. This is the case for Bosnia and Herzegovina, which is still facing difficulties both socially, politically and economically due to the civil war at the beginning of the 1990s. For instance, the country is facing major economic difficulties, which have contributed to high unemployment rates which is especially affecting women and the youth. Thereby this study which is based on eight qualitative semi-structured interviews explores how young women with tertiary education in Bosnia and Herzegovina experience their participation in the post-conflict setting, and what out-looks they have on their future in relation to the predominant gender order. Through the thematic analysis and by using a theoretical framework related to “Conflict, Gender, Ethnicity and Post-Conflict Reconstruction” and “gender order” their experiences were analysed. The results of this study show that although the young women experienced that they could participate in society, all of them experienced obstacles related to politics and gender traditional expectations of women. Their outlooks were relatively positive as they recognised several opportunities to fulfil their dreams due to education. Moreover, the majority of them wanted to stay in Bosnia and Herzegovina. The post-conflict setting is affecting the entire population, however, young women are further affected by the gender order. Ultimately, the patriarchal gender order which is heightened in the post-conflict setting is impacting these young women’s participation and outlooks, which limits their prospects. However, through their participation and how they conduct themselves, they are opposing the place they have been given in the gender order. / Fredsprocesser har varit långsamma med att erkänna kvinnor, vilket senare har återspeglats i det politiska landskapet i samhället efter en konflikt. Forskare menar på att tiden efter en konflikt många gånger utgör en större utmaning för kvinnor än för män, eftersom de är mer sårbara och ofta möter olika former av våld i hemmet samt utesluts från de formella fredsprocesserna. Det här är fallet för Bosnien och Hercegovina, som fortfarande står inför svårigheter både socialt, politiskt och ekonomiskt på grund av inbördeskriget i början av 1990-talet. Landet står exempelvis inför stora ekonomiska svårigheter, vilket har bidragit till den höga arbetslösheten som särskilt drabbar kvinnor och ungdomar. Mot bakgrund av det här undersöker studien, som baseras på åtta kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, hur unga kvinnor med högre utbildning i Bosnien och Hercegovina upplever sitt deltagande i det post-konfliktsamhälle som de lever i, hur deras framtidssyn ser ut och hur de förhåller sig till den nuvarande genusordningen. Genom tematisk analys och användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till “Konflikt, genus, etnicitet och post-konfliktrekonstruktion” och ”genusordning” analyserades deras erfarenheter. Resultatet av studien visar att de unga kvinnorna upplevde att de kunde delta i samhället men också att de kände vissa hinder, relaterade till politik och de traditionella könsrollerna som finns i samhället. Samtidigt var de ungas syn på framtiden relativt positiv, då de ansåg att det fanns många möjligheter för dem att uppfylla sina drömmar eftersom de hade studerat. Många av dem ville stanna i Bosnien och Hercegovina. Miljön som är i ett post-konfliktsamhälle påverkar hela befolkningen dock är unga kvinnor extra utsatta, då de också är påverkade av den regerande genusordningen. Den nuvarande patriarkala genusordningen som ofta kulminerar i ett post-konfliktsamhälle begränsar de unga kvinnornas deltagande, vilket påverkar deras tankar om framtiden. Dock, genom sitt deltagande och agerande i samhället sätter de sig emot den plats som de har tilldelats i genusordningen.