Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska är uppgiften att tillgodose patientens olika omvårdnadsbehov. Nutrition tillhör ett av de mest basala omvårdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll för det postoperativa förloppet. Undernäring är vanligt förekommande bland patienter med cancer varför det är viktigt att fastställa nutritionsstatus preoperativt och sätta in nutritionsstöd vid behov. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka hur den preoperativa nutritionen har betydelse för det postoperativa förloppet hos cancerpatienter. Forskningsfrågan som ställdes var, vilka preoperativa omvårdnadsinsatser som påverkar det postoperativa nutritionsförloppet. I den systematiska litteraturstudien har 15 artiklar granskats och ur detta framträdde två övergripande kategorier: Hur kroppen påverkas av preoperativt nutritionsstöd samt hur kroppens preoperativa nutritionsstatus påverkar det postoperativa förloppet. Genom dessa två kategorier framträdde fyra underkategorier; komplikationer, sjukhusvistelse , förändrat blodstatus samt dödsfall relaterat till undernäring. Resultatet visar att nutritionstillägg före canceroperationer minskade komplikationerna hos de patienter som före operation hade ett försämrat nutritionsstatus. Hos välnärda patienter kunde inte detta resultat visas. Fler studier om vilka preoperativa insatser som har betydelse för det postoperativa förloppet bör utföras.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes både manuellt och i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Academic Search Elite. Analysen av artiklarna är gjord efter Polit och Becks (2004) modell och resultatet presenteras i tre övergripande teman. Den kolhydratsberikade drycken motverkade insulinresistensen postoperativt och patienterna upplevde mindre törst preoperativt, men resultatet i studierna kring den preoperativa kolhydratsuppladdningens påverkan på patientens välbefinnande i övrigt under den perioperativa vårdprocessen var motsägelsefulla. Denna litteraturstudie visar på avsaknaden av studier kring patientens upplevelser av den preoperativa kolhydratsuppladdningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund: Flera faktorer inverkar på den postoperativa återhämtningen såsom kön, ålder och även hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet innebär att ha en förmåga att förstå, bedöma och använda information för att underhålla eller förbättra sin hälsa och kan utgöra en viktig faktor att ta hänsyn till när patienter ska tillgodose sig information inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Tidigare studier har visat att bristande funktionell hälsolitteracitet har lett till sämre postoperativ återhämtning. För att kunna utforma rätt sorts information till patienten krävs kunskap och vidare forskning kring funktionell hälsolitteracitet och dess inverkan på postoperativ återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan postoperativ återhämtning och funktionell hälsolitteracitet hos patienter som genomgått ortopedisk dagkirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Patienter från tre sjukhus i norra Sverige tilldelades enkäter till sin hemadress för skattning av funktionell hälsolitteracitet samt postoperativ återhämtning 3 månader efter dagkirurgiska ortopedioperationer. Resultat: Av 278 enkäter erhölls svar från 159 informanter, vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i postoperativ återhämtning mellan könen. Kvinnorna skattade sig ha bättre funktionell hälsolitteracitet jämfört med män Likaså personer med högre utbildningsnivå. Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika åldersgrupper, varken beträffande postoperativ återhämtning eller funktionell hälsolitteracitet. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. Slutsats: En del faktorer, däribland nedsatt funktionell hälsolitteracitet, kan associeras med sämre postoperativ återhämtning. Kartläggning av dessa faktorer kan möjligtvis hjälpa vårdpersonal anpassa vården till varje individ och därmed förkorta konvalescensen. Patientinformation kräver vidareutveckling för att möta olika nivåer av hälsolitteracitet.

Bakgrund: En ökad mängd operationer genomförs i dagkirurgi, vilket innebär att fler patienter skrivs ut till hemmet utan professionell vård under det förlängda postoperativa förloppet. Därför behövs forskning för att undersöka patienternas perspektiv av återhämtning. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera postoperativ återhämtning hos patienter som har genomgått ortopedisk dagkirurgi i regionalanestesi. Metod: En kvantitativ, icke experimentell retrospektiv tvärsnittsstudie genomfördes. En enkät skickades ut till 252 potentiella deltagare tre veckor efter operation med frågor avseende psykometriska aspekter och demografiska data. Av dessa erhölls 126 svar. Genom ett validerat instrument kvantifierades resultaten och beräknades till en poäng mellan 10 och 100, där en hög poäng speglade en god återhämtning som mätt med instrumentet. Resultat: Ingen statistisk signifikans kunde identifieras mellan poäng och utbildningsnivå, typ av operation, om sedering erhållits (ja/nej), civilstånd eller kön. Deltagare som hade genomgått en operation tidigare visade ett högre mått av återhämtning än de som inte hade gjort det. En korrelation identifierades mellan pre- och postoperativ ångest och poäng. Även en korrelation mellan pre- och postoperativt illamående identifierades.  Konklusion: Denna studie identifierade nyckelkomponenter som påverkar postoperativ återhämtning hos patienter som har genomgått dagkirurgi under regionalanestesi. Tidigare erfarenhet av operationer påverkade återhämtningen positivt relaterat till bättre förberedelse och strategier till postoperativa utmaningar. Medan en stark korrelation identifierades mellan postoperativ smärta och ångest, fanns inget signifikant samband mellan smärta eller illamående och generell återhämtning, vilket indikerar att andra faktorer kan spela större roll.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkning (PONV) definieras som någon form av illamående, kväljningar eller kräkning inom de första 48 timmarna efter operation. Cirka 30% upplever det efter operation och patienter beskriver det som ett av de mest påfrestande symtomen efter operation. Det är en av de vanligaste orsakerna till förlängd postoperativ återhämtning efter anestesi. Olika operationer innebär olika risk för förekomst av PONV, exempel på detta är: gynekologisk kirurgi, laparoskopiska operationer samt kolecystektomi. Riskgrupper kan identifieras med hjälp av Apfel kriterierna. Syfte: Att beskriva effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående- och kräkning (PONV) samt effekt på postoperativåterhämtning.Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 18 artiklar, publicerade år 2007–2022, kvalitetsgranskning utfördes med Joanna Briggs validerade checklista; “JBI Critical Appraisal Checklist for Randomized Controlled Trials”.Huvudresultat: Åtta icke-farmakologiska behandlingsmetoder identifierades, varav sju kan påvisa statistisk signifikans. Effektiva behandlingsmetoder var stimulering av triggerpunkter med hjälp av; akupressur, akupunktur, neuromuskulär monitorering, transkutan elektrisk stimulering, torr-koppning samt inhalation av pepparmintolja. QoR eller patientnöjdhet har undersökts sekundärt med varierande resultat. De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna skattades högt av patienterna, och QoR-40-skattningen visade positiva resultat med statistisk signifikans.Slutsats: Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan bidra till förbättrad postoperativ återhämtning, mindre lidande för patienter och behöver inte bidra till någon kostnadsökning, utan kan motiveras som ett mer kostnadseffektivt alternativ. Att implementera detta i det periopertiva förloppet har potential att bidra till minskad incidens av PONV och snabbare postoperativ återhämtning

Bakgrund: Akut postoperativ smärta är en vanlig men också förväntad konsekvens efter kirurgiska ingrepp som ger negativ påverkan på den efterföljande postoperativa återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomsnittlig självskattad smärtintensitet som gav vuxna patienter problem med att vila, sova och röra sig under det första postoperativa dygnet samt om det hos män/kvinnor, yngre/äldre och kirurgi/ortopedpatienter förekom olika hanterbara smärtnivåer i förhållande till vila och aktivitet under tidig postoperativ återhämtning. Metod: En kvantitativ empirisk deskriptiv studie genomfördes av ett datamaterial från 479 elektiva kirurg- och ortopedpatienter. Resultat: Resultatet visade att ortopedpatienterna i genomsnitt skattade högre värden av smärta jämfört med kirurgpatienterna men att kirurgpatienterna redan vid låga smärtnivåer fick problem med vila, sömn och rörelse. Slutsats: Resultatet understryker att smärta är en subjektiv upplevelse och att smärtbehandlingen i hög grad behöver individualiseras för att därigenom minska smärtans negativa effekter, förbättra den tidiga postoperativa återhämtningen och därmed öka patientsäkerheten. / Background: Acute postoperative pain is a common but also expected consequence after surgery that gives negative impact on the following postoperative recovery. Study objectives: The purpose was to investigate the average level of self-assessed intensity of pain that gave adult patients problem to rest, sleep or mobilize during the first postoperative day and if men/women, younger/older and surgical or orthopedic patients had different manageable levels of pain related to rest, sleep and mobilization during the early postoperative recovery. Design: A quantitative empirical descriptive study was performed from datasets from 479 elective surgical and orthopedic patients. Results: The result showed that the orthopedic patients self-assessed higher levels of postoperative pain than the surgical patients, but also that the surgical patients earlier got problems with recovery at low pain levels.  Conclusions: The result underlines that pain is a subjective experience and that the pain treatment has to be individualized just to prevent the negative impact of pain but also to enhance the postoperative recovery and improve patient safety.

Intravenös anestesi med Propofol eller inhalationsanestesi med gasen Sevofluran är de två vanligaste anestesiformerna i Sverige. Syftet med studien vara att undersöka om patienters postoperativa återhämtning skiljer sig åt beroende på om de sövts med Propofol eller Sevofluran. Datainsamlingen till studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt baserad på integrativ metod. Både kvalitativa och kvantitativa studier samlades in, men enbart kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet visade att det under den postoperativa återhämtningen var vanligt förekommande med två postoperativa komplikationer, smärta samt illamående och kräkningar. Resultatet visar inga statistiskt signifikanta skillnader när det gällde dessa beroende på val av anestesimedel. Men vidare studier behövs inom ämnet, framför allt om kön eller ålder kan vara ytterligare påverkande faktorer. / Intravenous anesthesia with Propofol or inhalation anesthesia with the gas Sevoflurane are the two most common forms of anesthesia in Sweden. The purpose of the study was to investigate whether patient's postoperative recovery differs depending on whether they have been anesthetized with Propofol or Sevoflurane. The data collection for the study was carried out with a systematic literature review based on integrative research Both qualitative and quantitative studies were collected, but only quantitative articles were included. The results showed that during postoperative recovery it was common with two postoperative complications, pain, nausea, and vomiting. The results show no statistically significant differences in these depending on the choice of anesthetic agents. However, further studies are needed in the subject, especially if gender or age can be additional influencers.