Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: En postpartumdepression uppstår i samband med förlossningen och drabbar mellan 8–15 procent av alla nyförlösta kvinnor varje år bara i Sverige. Någon enskild orsak till tillståndet finns inte men sociala och psykologiska, socioekonomiska, traumatiska och stressrelaterade händelser, brist på socialt stöd och en tidigare historik av depression har påvisats vara betydande riskfaktorer för utvecklingen av tillståndet. Att drabbas av en postpartumdepression innebär ett stort lidande hos den drabbade kvinnan men påverkar även hela familjen. Det är av betydande vikt att tidigt kunna ställa en diagnos för att minska negativa konsekvenser i familjen. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av postpartumdepression. Metod: En litteraturöversikt med grund från tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod utfördes. Artiklarnas olika tema identifierades, jämfördes och analyserades för att sedan kategoriseras i de slutgiltiga teman som presenterades i detta arbete. Resultat: Resultatet består av två huvudsakliga teman och fem subteman; Att leva med postpartumdepression med subteman det förväntade moderskapet och stigmatisering och dess påverkan; Barriärer i vården med subteman behov av stöd, svårigheter att söka hjälp och normalisering i vården. Många kvinnor upplevde en bristande information och kunskap kring tillståndet. I resultatet framkom det att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och postpartumdepression resulterade i en rädsla att mötas av oförstående och fördomsfullhet. Vidare framkom det avgörande faktorer för hur kvinnorna upplevde svårigheter i sin kontakt med vården. Diskussion: Författaren diskuterar valda delar ur det framkomna resultatet i litteraturöversikten utifrån aktuell forskning, egna reflektioner och Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: Postpartum depression is a serious form of depression that affects between 8-15 percent of all women just in Sweden every year. No individual cause of the condition exists, but social and psychological, socio-economic, traumatic and stress-related events, lack of social support and a previous history of depression have been shown to be significant risk factors for the development of the condition. Suffering from a postpartum depression means a great suffering for the affected women but it also affects the whole family. An early diagnosis is important in order to reduce negative consequences regarding family. Aim: The aim of this study was to explore women's experiences of postpartum depression. Method: A literature review based on ten scientific articles of qualitative method was conducted. The different themes of the articles were identified, compared and analyzed and then categorized into the final themes presented in this work. Results: The result consisted of two main themes and five subthemes; To live with postpartum depression with the subthemes the expected motherhood and stigmatization and it´s impact; Barriers in health care with the subthemes need for support and difficulties in seeking help and normalization in health care. Many women experienced a lack of information and knowledge about the condition. The result showed that the stigma surrounding mental illness and postpartum depression resulted in a fear of being confronted by ignorance and prejudice. Decisive factors emerged as to how women experienced difficulties in their contact with health care.  Discussion: The author discusses selected parts of the result obtained in the literature review based on current research, own reflections and Phil Barker´s The Tidal Model

Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes födda mödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal.Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk. / Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD. Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter.Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result created two categories that were reduced control and favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation.Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter.

Postpartumdepression drabbar uppskattningsvis 10-20% av kvinnor som föder barn i Sverige varje år. Majoriteten av de drabbade kvinnorna behöver söka vård själva då det inte uppmärksammas av vårdpersonal. Av denna anledningen är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om symtom och kännetecken för postpartumdepression. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av postpartumdepression. Uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. För studien användes 17 artiklar som granskades och analyserades vilket genererade i fem kategorier vilket resultatet baserades på. Kategorierna var; “Att bli någon annan”, “Att känna sig ensam med övermäktiga krav”, “Att inte känna sig nära sitt barn”, “Att inte bli sedd och hörd” och “Att hitta strategier för att klara av den nya vardagen”. Studiens resultat kan bidra till att kunskap och förståelse om postpartumdepression ökar hos sjuksköterskan och vårdpersonal, vilket ökar kunskap i hur kvinnor med postpartumdepression ska hjälpas.

Bakgrund: Förlossningsdepression (PPD) drabbar 12 % kvinnor. Sjukdomen erhålls efter barnafödande och kommer vanligtvis inom fyra veckor. Idag förekommer det okunskap om psykisk ohälsa relaterat till förlossningsdepression. Dessutom finns det begränsad kunskap hos de nyblivna mödrarna om hur och var de ska söka vård. För att kunna erbjuda en god vård utifrån kvinnornas behov behövs mer kunskap om deras upplevelser.  Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av förlossningsdepression samt vården i samband med detta.  Metod: Allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Databaserna Pubmed, Psycinfo och CINAHL användes till litteratursökningen. Resultatet baserades på 11 originalartiklar med kvalitativ ansats, som var skrivna mellan 2008-2019. Artiklarnas kvalitet granskades.  Resultat: Vid sjukdomen upplevde flera mödrar känslan av misslyckande, hopplöshet och de påverkades av stigman runt sjukdomen att framstå som en dålig mamma. Isolering och ensamhet upplevdes av många mödrar. Stöd i form av bekräftelse och förståelse upplevdes vara en grund för återhämtning. Mödrarna upplevde också bristfällig kunskap om PPD. En del mödrar upplevde vården som stöttande och givande, medan en del upplevde den som bristfällig eftersom bland annat sjukvårdspersonal försökte normalisera känslorna.  Slutsats: Resultaten skulle kunna tolkas som att många upplevelser berodde på bristfällig kunskap om PPD hos kvinnor och hos olika yrkeskategorier inom vården. Eftersom PPD är en del av vårt samhälle bör ökad kunskap hos sjuksköterskor inom öppenvården främjas för att ge mödrar en bättre vård och hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12 % of women. PPD comes after childbirth and usually appears within four weeks. Today there is poor knowledge about mental ill related to PPD. Women have also limited knowledge about how and where to seek care. To be able to offer good care based on women’s needs, more knowledge about their experience is needed.  Purpose: To investigate the experiences of women with Postpartum Depression (PPD) and the healthcare in conjunction to this.  Method: General literature study with descriptive design. The Pubmed, Psykinfo and CINAHL databases were used for the literature search. The result was based on 11 original articles with a qualitative approach, written from 2008-2019. The quality of the articles were examined.    Result: During the PPD period, several mothers experienced the feeling of failure, hopelessness and felt affected by the stigma around the disease, to appear as a bad mother. Isolation and loneliness were experienced by many mothers. Therefore support in the form of affirmation and understanding was seen as a basis for recovery. Poor knowledge about PPD was a common experience. Some mothers perceived the care as supportive and rewarding, while some women felt that the care was not good because healthcare professionals tried to normalize their feelings.  Conclusion: The results of the study could be interpreted that many experiences from women depend on poor knowledge of PPD in both mothers with PPD and in different health care professionals. Since PPD is a part of our society, increased knowledge of nurses non-institutional care should be encouraged for the reason to give mothers with PPD better care and health.

Bakgrund: Depression är ett globalt hälsoproblem med allvarliga konsekvenser. Stora livsförändringar som till exempel barnafödande innebär ofta stora påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Postpartumdepression (PPD) är ett sjukdomstillstånd som drabbar modern men även fadern och inte minst hela familjen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, niovetenskapliga artiklar användes för resultaten och kodades ner till teman och kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i tre teman och sexkategorier. Det första temat var fädernas upplevelser av stress. Fäderna upplevde stress genom att känna ansvar att bära upp hemmet ekonomiskt och av att inte få tillräckligt med sömn. Andra temat var fädernas upplevelser av otillräckligt stöd.Stödet från sjukvården visade stora brister, i form av otillräcklig information och avsaknad av stöd riktad till fäderna. Sista temat var påverkan i relationen. Fäderna upplevde i hög grad en bristfällig delaktighet vilket skapade utanförskap till både modern och barnet. Konklusion: PPD hos fäder är ett vanligt tillstånd med risker för allvarliga konsekvenser. Det saknas i stor utsträckning tillräckliga möjligheter att både upptäcka och behandla tillståndet. Om stödet är bristfälligt ökar risken för allvarliga konsekvenser som att barnens utveckling och relationen till partner försämras. / Background: Depression is a global health problem with serious consequences. Major life changes such as childbirth often involve great stress, which can lead to mental illness. Postpartum depression (PPD) is a disease that affects the mother but also the father and not least the whole family. Aim: The aim of this study was to describe men’s experiences when suffering of postpartum depression. Method: A general literature study with inductive approach including nine scientific articles were used for the results and coded down to themes and categories. Results: The results of the literature study were divided into three themes and six categories. The first theme was fathers' experiences of stress. The fathers experienced stress due to feelings of responsibility for the economy and due to lack of sleep. The second theme was fathers' experiences of insufficient support. The support given by the health caresystem was insufficient due to lack of information and support directed to the fathers.The last theme was impact in relationship. The fathers’ experiences include to a large extent a lack of participation which led to a sense of exclusion towards the mother and the child. Conclusion: Paternal PPD is a frequent condition with potential serious consequences. To a large extent there are lack of sufficient possibilities to detect and treat the condition. If the support is inadequate, the risk of serious consequences such as the children’s development and the relationship with the partner deteriorates.

Bakgrund: I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en postpartumdepression (PPD), och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan kan få konsekvenser även för spädbarnet och övriga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva nyblivna mammors upplevelser av PPD och vilket behov av stöd de önskar från BHV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed, Cinahl, SweMed och Psycinfo. Huvudresultat: Mammorna med PPD beskrev att de upplevde att det var svårt att prata om sitt mående. De upplevde rädsla för att bli betraktade som “dåliga mammor” och att inte klara av att ta hand om sitt barn. De önskade regelbundna besök för att kunna ställa frågor, få bekräftelse samt skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. Mammorna upplevde stöd från BHV-sjuksköterskan när hen lyssnade och inte var stressad och när de fick möjlighet att dela sina erfarenheter vilket medförde upplevelser av trygghet. Slutsats: Vårdande samtal kan hjälpa mammor i moderskapet och med deras mående. BHV-sjuksköterskan har unika möjligheter att stödja mammor och deras partners då de träffar mödrarna regelbundet under barnets första år. Stödjande samtal, regelbundna besök och förståelse för mammorna kan leda till ett hälsosamt moderskap. / Background: In Sweden, approximately 13% of all new mothers suffer from postpartum depression (PPD), and 5% of these mothers suffer from severe and deeper PPD. The condition can have consequences not only for the mother herself but also for the infant and other family members. Aim: The aim of this literature overview was to describe new mothers' experiences of PPD and what support they want from BHV. Method: Twelve qualitative scientific articles that were included after searching the databases PubMed, Cinahl, SweMed and Psycinfo. Main results: The mothers experienced that PPD meant it was difficult to talk about their state of mind. They also feared being considered as ‘bad mothers’ and as not being able to take care of their child. They wanted regular visits to the CHS nurse to ask questions, to be confirmed and to create a good relationship with the nurse. The mothers felt support from the CHS nurse when the nurse listened and were not stressed, allowing the mothers to share their experiences, which were perceived as security. Conclusion: Caring conversations can help mothers in motherhood and with PPD. The CHS nurse has unique opportunities to support mothers and partners as they meet the mothers regularly during the child's first year. Supportive conversations, regular visits and understanding for the mothers can lead to a healthy motherhood.

Postpartumdepression drabbar cirka 12–13 procent av alla nyblivna mammor runt om i världen. Symtom på postpartumdepression kan finnas redan under graviditeten eller uppträda efter det att barnet fötts. Relationen mellan mamman och barnet, partner och övriga familjemedlemmar kan påverkas negativt om mamman drabbas av en postpartumdepression. Det är viktigt att som barnmorska ha kännedom om tillståndet för att kunna identifiera symtom samt veta vilka insatser som ska sättas in. För att kunna bidra till en god vård utifrån kvinnornas behov behövs kunskap om kvinnornas upplevelser av att genomgå en postpartumdepression. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att genomgå en postpartumdepression. Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt med systematisk design. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i 15 kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes. Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: En känslomässig berg- och dalbana, en identitet i förändring, påverkan på relationer och att hitta vägen tillbaka. Att genomgå en postpartumdepression bidrar till upplevelser av identitetsförlust och känslor av ett misslyckande i moderskapet. Kvinnor beskriver en stigmatisering runt postpartumdepression. Problem i anknytning till barnet och med amning påverkar kvinnornas mående. Kvinnorna upplever en mängd olika känslor och vissa mår så pass dåligt att det bidrar till att de har tankar på att skada sig själva eller sitt barn. Brist och betydelsen av stöd visade sig påverka kvinnornas upplevelse av en postpartumdepression. Slutsatsen var att genomgå en postpartumdepression kan drabba vilka kvinnor som helst och då inte bara kvinnan utan påverkar hela hennes familj. Bristen och betydelsen av stöd, både från kvinnans anhöriga samt hälso- och sjukvården är till stora delar kopplade till kvinnans upplevelse av en postpartumdepression. Ett gott socialt och professionellt stöd visade sig vara en grund för återhämtning. Således är både barnmorskans förebyggande arbete och tidiga upptäckt av tillståndet av betydelse för att främja god hälsa. / Postpartum depression affects approximately 12-13 percent of all new mothers worldwide. Symptoms of postpartum depression may become present during pregnancy or after birth. The relationship between the mother and the child, partner, or other family members can be negatively affected if the mother experiences postpartum depression. It is important for midwives to be aware of this condition to be able to identify the symptoms and implement the right interventions. In order to provide quality care based on women's needs, it is necessary to have knowledge of women's experiences of postpartum depression. The aim of the study was to highlight women's experiences of going through postpartum depression. The method applied was a literature review with a systematic approach. Searches were conducted in the PubMed and CINAHL databases, resulting in 15 qualitative articles. An integrated analysis was performed. The results were compiled into four main categories: an emotional roller coaster, a changing identity, impact on relationships, and finding a way back. Going through postpartum depression contributes to experiences of loss of identity and feelings of failure in motherhood. Women describe a stigma surrounding postpartum depression. Problems with attachment to the child and breastfeeding affect women's well-being. Women experience a range of different emotions, and some are so affected that they have thoughts of harming themselves or their child. The significance of support and the lack thereof, were found to affect women's experience of postpartum depression. In conclusion, the study shows that experiencing postpartum depression can affect any woman and not just the woman herself but her entire family. The significance of support and that the lack thereof, both from the woman's relatives and the healthcare system, are closely related to the woman's experience of postpartum depression. Adequate social and professional support was found to be fundamental for recovery. Therefore, midwives’ preventive work as well as early detection of the condition are of importance in promoting good outcomes.