An undertaking enjoying a dominant position on the internal market has many possibilities to flourish and develop. One way of increasing market power is to expand business activities to downstream markets. An undertaking that is dominant on the upstream market can thus take advantage of its dominance when engaging in business conduct on the downstream market. However, taking advantage of such a position can in some circumstances lead to an infringement of Article 102 TFEU. Recent cases from the EU courts and the EU Commission have, however, demonstrated uncertainties concerning the ways in which the article should be applied.   The purpose of the thesis has been to examine different approaches towards the application of Article 102 TFEU in situations where vertically integrated dominant undertakings are favouring their own downstream operations to the prejudice of competitors. The research question concerns whether there exists a general duty for vertically integrated dominant undertakings not to discriminate in favour of their own downstream operations.   The overall theme of the thesis is the difficulties in drawing a line between legitimate business strategies and abusive business conduct. When intervening against businesses, competition authorities have an important task in balancing the potentially conflicting interests of free competition and counteracting market imperfections. While it is important to encourage business development and innovation, it is also vital to ensure the functioning of the internal market. Discussions concerning these ideas are being held with reference to case law from the EU courts as well as from decisions and statements from the European Commission.   The findings of the thesis show that there has been a noteworthy inconsistency in the application of Article 102 TFEU. A discrepancy in the approaches towards the article has been found, both concerning the main goals of the article as well as the circumstances in which it should be applied. The conclusion is that it is not possible to state that there is a general duty not to discriminate in favour of an undertaking’s own downstream operations. Nevertheless, indications in the direction of such a duty do exist. Finally, the outcome of the analysis suggests that the inconsistency and ambiguities in the law enforcement can result in an infringement of legal certainty.

No description available.

L'objet de cette thèse est de contribuer à une meilleure analyse de l'impact des pratiques de marché sur la concurrence entre opérateurs boursiers. Le premier essai s'intéresse à la pratique des échanges d'informations privées. Nous considérons un marché sur lequel des courtiers ont accès à (i) des informations 'fondamentales' sur la valeur liquidative de l'actif risqué et (ii) des informations non fondamentales sur le volume des ordres passés par des investisseurs non informés. Nous montrons, dans le cadre du modèle de Kyle (1985), qu'il peut s'avérer profitable pour deux courtiers différemment informés de mettre en commun leurs informations. Le partage d'informations a un impact ambigu sur la liquidité, mais il augmente l'efficience informationnelle et la stabilité des prix. Il réduit également les coûts de transaction, ce qui suggère un impact bénéfique de cette pratique sur la performance des marchés. Le deuxième essai analyse la façon dont la pratique du "preferencing" affecte les stratégies de cotation de deux teneurs de marché averses au risque. Le preferencing permet à un teneur de marché - dit 'privilégié' - d'exécuter des ordres en exclusivité, hors du marché central. Quelle que soit la structure du marché (centralisée ou fragmentée), nous montrons que cette pratique réduit les incitations des teneurs de marchés à coter des prix concurrentiels. Elle conduit donc à une augmentation des fourchettes de prix et des profits des teneurs de marché. Toutefois, le risque de position entraîné par le preferencing peut générer des pertes pour le teneur de marché les exécutant. Dans le troisième essai, nous montrons que le teneur de marché privilégié peut donc trouver profitable de communiquer l'état de son flux d'ordres préférentiels à son concurrent lorsqu'il ne l'observe pas. La communication permet d'orienter les prix affichés dans une direction favorisant une réduction des pertes. En utilisant des données de préouverture du Nasdaq, nous trouvons que les teneurs de marché réputés les plus privilégiés (les "wholesalers") sont parmi ceux qui participent le plus au jeu de communication entre teneurs de marché. Toutefois les signaux des wholesalers sont ceux qui contribuent le moins à la découverte des prix journalière et sont concentrés sur les actions fortement liées au preferencing. En outre, à l'ouverture du Nasdaq, on constate que les prix des wholesalers et les meilleurs prix du marché ont une composante transitoire significative, ce qui corrobore l'idée d'une communication d'information sur le risque de position.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.