1 |
Mobbning i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärarnas uppfattning om mobbning och dess förekomst i förskolanMotor, Angelica, Shahid, Nida January 2015 (has links)
Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.
|
2 |
En studie om hållbar utveckling med utgångspunkt i värdegrundsarbetet i förskolan : En fenomenografisk studie utifrån nio förskollärares uppfattningar i relation till social hållbarhetCadenius, Samia, Särkinen, Emmi January 2017 (has links)
The aim in this study is to examine preschool teachers’ perceptions of sustainable development and to put it in relation to the global definition of social sustainability and study how this work can be associated with the value-based work in the preschool curriculum. The study contextualizes sustainability using phenomenography as theoretical approach. Phenomenography approach is also used in method based on qualitative, semi-structured interviews to study the preschool teachers’ perceptions. The results of the study show that there are varied perceptions in the meaning of sustainable development. The results also indicate that there is a lack of discussion regarding sustainable development to achieve a consistent approach in value-based work.
|
3 |
To play or not to play in the schoolyard? : Greek preschool teachers’ perspectives about play in the schoolyard.Loti, Angeliki January 2021 (has links)
This study intends to investigate Greek preschool teachers' perspectives about play in the schoolyard. Ten preschool teachers were interviewed using a semi-structured interview approach to gather data. Results were coded and analyzed using thematic analysis. The themes that were brought up revealed that Greek preschool teachers value play in the schoolyard. This study found that the teachers think there is a relation between play in the schoolyard and learning since they believe playing outside is a type of experiential learning. Moreover, they think that this relation can be more potent if teachers get involved more by organizing activities, and if the sense of place is increased to students. Furthermore, the Greek preschool teachers agree that play in the schoolyard has only positive effects on children's wellbeing. The barriers to facilitate outdoor play appear to be the schoolyard since they describe it as unsafe, empty, without any green elements, and missing pedagogical corners. Considering the Greek educational context that predominantly focus on the traditional inside the classroom teaching, the possitve attitudes that the preschool teachers showed for outdoor play are remarkable. These attitudes are a little step for further implementation of outdoor play in preschool education.
|
4 |
Lek, lärande och digitalisering i förskolan : En kvalitativ undersökning om förskollärares uppfattning kring att använda digitala verktyg i praktiken / Play, learning and digitization in preschool : A qualitative study on preschool teachers ‘perception of using digital tools in practiceSandra, Westby January 2021 (has links)
Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.
|
Page generated in 0.1418 seconds