The purpose of this examination is to study and have a deeper understanding about the different perceptions preschool teacher have regarding to the importance of the pedagogical environment, in relation to strengthening multilingual work and children's mother tongue. We also want to study preschool teachers' perceptions about the structure and organization of the indoor environment and how it can promote children's multilingualism.  The study used phenomenography as a methodological approach and the theory of variation as the theoretical starting point, based on semi-structured qualitative interviews. We have interviewed ten preschool teachers from three different municipal preschools and one special educator that works in one of the communes.  The results of our study show that there are different perceptions about the pedagogical environment in relation to multilingual work. The result high lighted a greater awareness from preschool teachers’ perceptions about the work with the pedagogical environment compared to the multilingual work. Experiences and knowledge about the pedagogical environment were also experienced more than the multilingual work, which the preschool teachers perceived as problematic as they have the majority of children who are multilingual in preschool.

The purpose of the study is to increase knowledge about how newly licensedpreschool teachers work with children's literature and how they reflect on thiswork. The study examines what happens to the knowledge acquired duringpreschool teacher education, especially the knowledge that deals withchildren's literature. Qualitative semi-structured interviews were used toconduct a total of five interviews with legitimate preschool teachers from fourdifferent preschools. A qualitative content analysis was used to analyze thedata that emerged. The results show that preschool teachers believe that theireducation contained relevant knowledge about how preschool teachers canwork with children's literature. The study shows that preschool teachers viewtheir knowledge of children's literature positively and that their work withchildren's literature permeates the preschool's pedagogical activities. One ofthe conclusions that emerges is that children's literature in preschool is used inseveral different ways and not just as reading aloud at rest. The results alsoshow that newly licensed preschool teachers believe that they have goodconditions for working with children's literature in preschool. The work withchildren's literature is often planned together with the work team and theimportance of the group is emphasized. This is positive for the preschoolteaching profession as it shows how preschool teachers work with children'sliterature. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur nylegitimerade förskollärarearbetar med barnlitteratur samt hur de reflekterar kring detta arbete. Studienundersöker vad som händer med de kunskaper som tillägnas underförskollärarutbildningen, framför allt de kunskaper som handlar ombarnlitteratur. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för attgenomföra totalt fem intervjuer med legitimerade förskollärare från fyra olikaförskolor. För att analysera den data som framkom, användes en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna anser att deras utbildninginnehöll relevant kunskap om hur förskollärare kan arbeta med barnlitteratur.Det framkommer i studien att förskollärarna ser positivt på sin kunskapgällande barnlitteratur och att deras arbetet med barnlitteratur genomsyrarförskolans pedagogiska verksamhet. En av slutsatserna som framkommer äratt barnlitteratur i förskolan används på flera olika sätt och inte bara somhögläsning vid vilan. Resultaten visar också på att nylegitimerade förskollärareanser att de har goda förutsättningar till att arbeta med barnlitteratur iverksamheten. Arbetet med barnlitteratur planeras ofta tillsammans medarbetslaget och gruppens betydelse betonas. Det här är positivt förförskolläraryrket då det visar på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter