The purpose of this examination is to study and have a deeper understanding about the different perceptions preschool teacher have regarding to the importance of the pedagogical environment, in relation to strengthening multilingual work and children's mother tongue. We also want to study preschool teachers' perceptions about the structure and organization of the indoor environment and how it can promote children's multilingualism.  The study used phenomenography as a methodological approach and the theory of variation as the theoretical starting point, based on semi-structured qualitative interviews. We have interviewed ten preschool teachers from three different municipal preschools and one special educator that works in one of the communes.  The results of our study show that there are different perceptions about the pedagogical environment in relation to multilingual work. The result high lighted a greater awareness from preschool teachers’ perceptions about the work with the pedagogical environment compared to the multilingual work. Experiences and knowledge about the pedagogical environment were also experienced more than the multilingual work, which the preschool teachers perceived as problematic as they have the majority of children who are multilingual in preschool.

The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers describe the work with mathematics, linked to the responsibilities, to gain a deeper understanding of the conditions the children are given for mathematical learning.  The approach is qualitative. Six semi-structured interviews of preschool teachers were conducted, where the results were analyzed with Bronfenbrenner´s developmental-ecological systems theory. The results reveal differences in the preschool teachers´ descriptions of how mathematical teaching is conducted to create progression. It appears that proximal processes are created in planned teaching situations, everyday situations and through theme work. All teaching situations do not automatically start from the prevailing situation, the mikrosystem even if directions are always made. Based on the preschool teachers´ description that planned mathematical teaching is more aimed at the older children in the preschool. Greater need for supply of materials and resources is hereby described as required.  The planning time and documentation tools are described as important to ensure that teaching is carried out. Without documentation, it will be difficult to challenge and expand learning. Documentation tools in application, where curriculum goals can be linked are described to give a good overview of mathematics areas that have been worked on.  Dividing children into small groups creates good conditions for paying attention to all the children and following their progress. Children´s participation in teaching is described as the basis for being able to challenge the children further. Which when there are large groups of children is described as more difficult.  The study can contribute to an awareness among preschool teachers about which systems need to be developed and thus directions in the work with mathematics can be taken. Preschool teacher professional development is thus possible. A good mathematical foundation can thus be made possible, which benefits children’s future mathematical learning. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver arbetet med matematik, kopplat till deras ansvar, för att få djupare förståelse för vilka förutsättningar barnen ges till ett matematiskt lärande.  Ansatsen är kvalitativ. Sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare genomfördes, där resultatet analyserades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. I resultatet framkommer skillnader i förskollärarnas beskrivningar av hur matematikundervisning bedrivs för att skapa progression. Det framkommer att proximala processer skapas i planerade undervisningssituationer, vardagssituationer samt genom temaarbete. Alla undervisningssituationer utgår inte automatiskt från den rådande situation, mikrosystemet, även om riktningar därtill alltid görs. Utifrånförskollärarnas beskrivningar framkommer att planerad matematikundervisning mer är riktat mot de äldre barnen i förskolan. Större behov av utbud av material och resurser beskrivs härmed krävas.  Planeringstiden samt dokumentationsverktyg beskrivs betydelsefulla för att säkerställa att undervisning bedrivs. Utan dokumentation blir det svårt att utmana och vidga lärandet. Dokumentationsverktyg i applikation, där läroplansmål kopplas beskrivs ge en god överblick av matematikområden som har arbetats med.  Indelning av barn i smågrupper framkommer skapa goda förutsättningar för att uppmärksamma alla barn och följa deras progression. Att barn är deltagande i undervisning beskrivs vara grunden till att kunna utmana barnen vidare. Vilket när det är stora barngrupper beskrivs vara svårare.  Denna studie kan bidra till en medvetenhet hos förskollärare om vilka system som behöver utvecklas och därmed kan riktningar i arbetet med matematik därtill tas. Förskollärarprofessionsutveckling blir härmed möjlig. En god matematisk grund kan därmed möjliggöras som gynnar barns framtida matematiska lärande.

The purpose of the study is to increase knowledge about how newly licensedpreschool teachers work with children's literature and how they reflect on thiswork. The study examines what happens to the knowledge acquired duringpreschool teacher education, especially the knowledge that deals withchildren's literature. Qualitative semi-structured interviews were used toconduct a total of five interviews with legitimate preschool teachers from fourdifferent preschools. A qualitative content analysis was used to analyze thedata that emerged. The results show that preschool teachers believe that theireducation contained relevant knowledge about how preschool teachers canwork with children's literature. The study shows that preschool teachers viewtheir knowledge of children's literature positively and that their work withchildren's literature permeates the preschool's pedagogical activities. One ofthe conclusions that emerges is that children's literature in preschool is used inseveral different ways and not just as reading aloud at rest. The results alsoshow that newly licensed preschool teachers believe that they have goodconditions for working with children's literature in preschool. The work withchildren's literature is often planned together with the work team and theimportance of the group is emphasized. This is positive for the preschoolteaching profession as it shows how preschool teachers work with children'sliterature. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur nylegitimerade förskollärarearbetar med barnlitteratur samt hur de reflekterar kring detta arbete. Studienundersöker vad som händer med de kunskaper som tillägnas underförskollärarutbildningen, framför allt de kunskaper som handlar ombarnlitteratur. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för attgenomföra totalt fem intervjuer med legitimerade förskollärare från fyra olikaförskolor. För att analysera den data som framkom, användes en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna anser att deras utbildninginnehöll relevant kunskap om hur förskollärare kan arbeta med barnlitteratur.Det framkommer i studien att förskollärarna ser positivt på sin kunskapgällande barnlitteratur och att deras arbetet med barnlitteratur genomsyrarförskolans pedagogiska verksamhet. En av slutsatserna som framkommer äratt barnlitteratur i förskolan används på flera olika sätt och inte bara somhögläsning vid vilan. Resultaten visar också på att nylegitimerade förskollärareanser att de har goda förutsättningar till att arbeta med barnlitteratur iverksamheten. Arbetet med barnlitteratur planeras ofta tillsammans medarbetslaget och gruppens betydelse betonas. Det här är positivt förförskolläraryrket då det visar på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. / The purpose of this phenomenographic study is to shed light on preschool teachers' perceptions of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data. The phenomenon of the study consists of physical activity and has been analyzed through Eriksson's (1999) phenomenographic analysis scheme. The phenomenon has been delineated into three different descriptive categories of perceptions based on the purpose and questions of the study. These descriptive categories, along with their respective subcategories, represent the overall outcome space of the study.The results of the study show that the preschool teachers regard physical activity as an important part of children's health. They emphasize the importance of their own approach when it comes to creating opportunities and overcoming obstacles for the children's physical activity in the indoor environment. By suggesting and offering the children opportunities for physical activity and by valuing the children's influence by actively listening to their wishes, the preschool teachers consider that they satisfy the children's rights to physical activity.The study's conclusion is that preschool teachers' perceptions and attitudes regarding physical activity have a direct impact on the environments and the opportunities created for children to be physically active, which also affects the realization of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment.