The aim of this essay is to examine students’ experiences of Juventas Ungdomsjours violence prevention work from the method material “Kärlek börjar aldrig med bråk”. This with the intention of studying students understanding of violence, gender and power and how masculinity and femininity are expressed in this understanding. The essay also intends to study how this understanding affects students view of Juventas Ungdomsjours educational strategies. My questions follow my aim. My theories are based on gender regimes in school, masculinity and femininity and change process, resistance and crisis. The method is focus group- and individual interviews and the empirical material is based on interviews with students and teachers from two schools who have taken part in Juventas Ungdomsjours violence prevention work. The results show that students understanding of violence, gender and power is based on maturity and that more perspectives should be taken because it was important to them that not only girls are subjected to violence. Masculinity and femininity are expressed in this understanding by boys’ responses are coming from a superior position and girls’ responses from a subordinate position. This understanding affects students view of Juventas Ungdomsjour educational strategies by they wish for more preparation, involvement and interaction.

The purpose of the study is to see how Fundación Senda De Libertad works in a preventive manner with youths who have social difficulties in Dario, Nicaragua. This study has utilised qualitative method, in order to gain adequate and sufficient information. The analysis of data has been gathered through an ethnographic perspective were observations and qualitative interviews have been used. This study shows how youths are affected with different social problems because of the number of risk factors that surround their environment. The organisation’s preventive works is done by going out and teach in schools, society and churches about self-esteem, sex and relationships, drug abuse and so forth. Conclusions show that many youths are unable to affect their own future and will therefore spend their time committing criminal actions, doing drugs and so forth. Fundación Senda De Libertad therefore works to support in order for them to become active participants in society. This will also help them make changes in the future of the general society.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.

Drogkonsumtion är ett växande hälsoproblem bland ungdomar i Sverige och olika former av droger blir alltmer lättillgängligt. Skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger är central där goda skolresultat och trygghet är exempel på skyddande faktorer för eleverna. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot ohälsa och bruk av droger. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av det förebyggande arbetet mot droger inom gymnasieskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats och data har inhämtats från intervjuer med fyra skolsköterskor. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som beskriver betydelsen av att bygga goda relationer med elever, att identifiera elever i riskzon och att arbeta med skyddande faktorer. Konklusion: Samarbetet med övrig personal inom skolan är en viktig faktor för att kunna agera, identifiera och stödja elever i riskzon. Skolsköterskorna beskriver även det relationsbyggande arbetet med eleverna som en viktig faktor i det förebyggande arbetet mot droger. Resultatet visar att skolsköterskornas arbete präglas av ett salutogent förhållningsätt. / Background: Drug consumption is a growing health problem among young people in Sweden and various forms of drugs are becoming increasingly accessible. The school's role in the preventive work against drugs is central, where good school results and security are examples of protective factors for students. The school nurse's task is to work on prevention and health promotion against illnes and drug use. Purpose: To shed light on school nurses' experience of the preventive work against drugs in upper secondary school. Method:Qualitative method with inductive approach has been applied and data have been obtained from interviews with four school nurses at upper secondary school level. The analysis of the data material was done with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis (2004). Results: The study resulted in three categories that describe the importance of building good relationships with students, identifying students at risk and working with protective factors. Conclusion: The collaboration with other staff within the school is an important factor in being able to act, identify and help students at risk. The school nurses also describe the relationship-building work with the students as an important factor in the preventive work against drugs. The results show that the school nurses' work is characterized by a salutogenic approach.

Den 1 juli 2023 träder en ny lag i kraft som innebär att kommuner i Sverige åläggs ett ansvar gällande lokalt brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var att undersöka hur kommuner i Skåne tolkar lagen, om det finns skillnader i dessa tolkningar samt vilken effekt lagen har på det preventiva arbetet. Det samlade resultatet visade att kommunerna är positivt inställda till lagen och det råder en förhoppning om att den kan höja statusen på det brottsförebyggande arbetet. Kommunerna upplever dock att trots att lagen erbjuder möjligheten att anpassa det preventiva arbetet till en lokal kontext framstår det som oklart hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt. Eftersom lagen inte ger några direktiv väljer de flesta kommunerna i studien att fortsätta sitt arbete som tidigare. Tolkningarna av lagen skiljer sig inte märkbart åt mellan kommunerna men det återstår att se om det uppstår skiljaktigheter när lagen väl träder i kraft. Resultatet av studien kan användas som stöd i att identifiera fokusområden för lagens planerade utvärdering samt vara en vägledning för framtida brottsförebyggande lagstiftning. / On July 1st 2023 a new law takes effect wherein Swedish municipalities are imposed to take responsibility for local crime prevention work. The purpose of the study was to examine how municipalities in Skåne interpret the law, if there are differences in the interpretations and what effect the law might have. The aggregated results showed that the municipalities have a positive attitude towards the law and there is hope that the law will improve the status of crime prevention work as a whole. Although the law offers the opportunity to adjust the preventative work to a local context there is uncertainty about how the work is carried out in the best way. Since the law does not give clear directives, most of the municipalities in the study choose to continue working as they did before the law. The interpretations of the law do not differ too much between the municipalities but it remains to be seen if differences arise when the law takes effect. The result of the study can be used as support for the planned evaluation of the law to identify focus areas, as well as guidance for future legislation on crime prevention.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.

<p>Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet.</p> / <p>This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was</p><p>chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.</p>

<p>För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvärderas och denna uppsats är en del i denna utvärdering.</p><p>Syftet är att studera i vilken utsträckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrån rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats.</p><p>Undersökningen är kvantitativ och bygger på utvärderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken.</p><p>Studien visar att de vanligaste rapporterade svårigheterna hos barnet är aggressivitet och samspelssvårigheter. Inåtagerande problematik rapporteras däremot i liten grad. Vidare framkommer att två- eller flerspråkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svårigheter än enbart svenskspråkiga. Vilken insats barnet/familjen får samt hur väl personalen anser att Tummen har tillgodosett behovet av stöd, påverkas enbart av familjens samlade mängd svårigheter. Enligt resultatet lyckas Förskoleteamet, enligt egen uppfattning, ge tillräckligt stöd till en majoritet av de aktualiserade. I ärenden då såväl familj som barn haft många svårigheter bedöms däremot Tummens insatser i många fall som otillräckliga. Resultaten är analyserade utifrån ett förebyggande perspektiv med fokusering på riskfaktorer.</p> / <p>The collaborative project Tummen was launched in autumn 2007 in Karlstad. The intention was to offer interventions for children and families who live in a riskfull environment. This essay is part of an evaluation of the project.</p><p>The purposes were to investigate the extent to which the personnel of the Preeschool Team have reported various types of single and overlapping problems of children and families, case-registrated in the team. Another purpose was to study the team’s choice of intervention based on the reported problems and to see whether the aid, according to the personnels’ interpretation, is sufficient.</p><p>This is a quantitative study based on evaluation-models, which have been completed by the personnel of all the 125 case-registrated children.</p><p>The study shows that the reported main difficulties of the children are an aggressive behavior or interaction difficulties. Inwards-acting problems are reported more seldom. Furthermore, it seems like bi- or multilingual families in general have more difficulties than families that speak only Swedish, according to the personnel. What intervention the child/family is given and how well the personnel believe that the intervention has satisfied the family’s need for assistance, is highly affected by the total amount of difficulties in the family.</p><p>The personnel seems to, in their own opinion, succeed to provide sufficient support for a majority of the families. However, if both the family and the child had many difficulties the support was more often estimated as insufficient. The results are analyzed from a prevention perspective, focusing on risk factors.</p>

För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvärderas och denna uppsats är en del i denna utvärdering. Syftet är att studera i vilken utsträckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrån rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats. Undersökningen är kvantitativ och bygger på utvärderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken. Studien visar att de vanligaste rapporterade svårigheterna hos barnet är aggressivitet och samspelssvårigheter. Inåtagerande problematik rapporteras däremot i liten grad. Vidare framkommer att två- eller flerspråkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svårigheter än enbart svenskspråkiga. Vilken insats barnet/familjen får samt hur väl personalen anser att Tummen har tillgodosett behovet av stöd, påverkas enbart av familjens samlade mängd svårigheter. Enligt resultatet lyckas Förskoleteamet, enligt egen uppfattning, ge tillräckligt stöd till en majoritet av de aktualiserade. I ärenden då såväl familj som barn haft många svårigheter bedöms däremot Tummens insatser i många fall som otillräckliga. Resultaten är analyserade utifrån ett förebyggande perspektiv med fokusering på riskfaktorer. / The collaborative project Tummen was launched in autumn 2007 in Karlstad. The intention was to offer interventions for children and families who live in a riskfull environment. This essay is part of an evaluation of the project. The purposes were to investigate the extent to which the personnel of the Preeschool Team have reported various types of single and overlapping problems of children and families, case-registrated in the team. Another purpose was to study the team’s choice of intervention based on the reported problems and to see whether the aid, according to the personnels’ interpretation, is sufficient. This is a quantitative study based on evaluation-models, which have been completed by the personnel of all the 125 case-registrated children. The study shows that the reported main difficulties of the children are an aggressive behavior or interaction difficulties. Inwards-acting problems are reported more seldom. Furthermore, it seems like bi- or multilingual families in general have more difficulties than families that speak only Swedish, according to the personnel. What intervention the child/family is given and how well the personnel believe that the intervention has satisfied the family’s need for assistance, is highly affected by the total amount of difficulties in the family. The personnel seems to, in their own opinion, succeed to provide sufficient support for a majority of the families. However, if both the family and the child had many difficulties the support was more often estimated as insufficient. The results are analyzed from a prevention perspective, focusing on risk factors.

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet. / This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.