The aim of this thesis is to prepare a basic overview of the issue of prevention risks of occupational accidents at construction sites. Prevention is the only effective tool to prevent risks of occupational accidents and occupational diseases (health hazards). The thesis describes the procedures and methods to search, evaluation and risk prevention in the workplace and basic description of the standard ČSN OHSAS 18001. At the same time, there are also compared the results of statistical analysis of occupational accidents for the years 2006 to 2010 in the Czech Republic and selected construction company.

Studien har undersökt hur socialsekreteraren upplever sitt handlingsutrymme i det vräkningsförebyggande arbetet med barnfamiljer. Studien belyser faktorer som både begränsar och möjliggör handlingsutrymmet för socialsekreteraren i arbetet med barnfamiljerna samt hur detta i sig påverkar barnfamiljerna. Syftet med studien är att öka kunskapen om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme kopplat till det vräkningsförebyggande arbetet när det kommer till barnfamiljer. För att göra detta har vi utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi mött socialsekreterare som arbetar vräkningsförebyggande med barnfamiljer inom Socialtjänsten på enheten för ekonomiskt bistånd. Vårt empiriska material består av sju stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad. Vi har utgått från Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater i analyserandet av den empiriska data, en teori som berör det handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrater besitter i sin position mellan organisation och klient. Studiens resultat visar att socialsekreteraren upplever ett splittrat handlingsutrymme i deras vräkningsförebyggande arbete med barnfamiljer som innebär en balansgång mellan känslan av ett stort handlingsutrymme och påverkan, samtidigt som det är starkt bundet till organisation och chef samt yttre och inre faktorer i organisationen. Här lyfts att arbetserfarenhet är starkt kopplat till upplevelsen av ett större handlingsutrymme och därmed möjlighet till påverkan för barnfamiljerna. Studien belyser även frågor från socialsekreteraren om handlingsutrymmets eventuella personbundenhet samt svårigheter i att navigera huruvida handlingsutrymmet ska användas gentemot barnfamiljen eller gentemot Socialtjänsten. / The aim of this study is to examine how social workers understand and experience their discretion in the daily work with eviction prevention when it comes to children’s families. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with social secretaries. Our empirical data is based on seven interviews with social secretaries from different district administrations in Stockholm stad. Drawing on Michael Lipsky’s theory on street level bureaucracy, we have analysed their reflections and examined how social workers view their position and level of discretion. Lipsky’s theory is based on the role that street level bureaucrats possesses and how the position of being in between the organization and the clients affect their daily work. The outcome of the study shows experiences of a partly fragmented discretion in daily work with eviction prevention for families with children. The experienced discretion is dual: there is both a feeling of a rather big discretion with the possibility to affect, but also a strong experience of discretion being bound to organization and their closest boss, including inner and outer factors. Among other things, work experience was highlighted as a direct connection to the experience of a bigger discretion and a possibility to effect. The study also highlights a question raised by the social secretaries concerning what direction their discretion should be used in, pointing to the different loyalties concerning if discretion is used with either the families or the organization itself in mind.

Children spend a lot of time in school during their childhood and it is important that schools are safe and good environments. Though, mental illness among pupils in Sweden continues to increase. The education act (SFS 2010:800) states that schools and especially school counselors should work with health promotion and prevention with primarily mental illness, even if the content of such prevention remain a bit unclear. The aim of this study was to describe and analyze how school counselors talk about prevention as part of their work to counter mental illness among pupils. The study has a constructionistic approach and method used is qualitative interviews, where the interviewees are school counselors.School counselors express knowledge about mental illness, but underline a need to continuously learn more about young people’s living conditions and how to prevent mental illness. The school counselors are consistent about the importance of working preventively against mental illness in school, a work which they see as unclear and primarily construct as being present among pupils and group activities. However, obstacles are perceived within school organizations to carry out such preventive work, which relate to ad hoc tasks, scarce resources, unclear guidelines and challenging collaboration with other professional groups in the school.

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av ungas utsatthet för digitalt våld, vilka konsekvenser de uppfattat och hur det kan förebyggas. I denna kvalitativa studie har vi intervjuat fem yrkesverksamma som genom sitt arbete kommer i kontakt med unga. Resultaten presenterade en enad syn på det digitala våldets karaktär samt omfattningen av det, trots flera perspektiv från skilda yrken. Digitalt våld beskrivs som effektivt och som något som ökar och blir mer våldsamt. Konsekvenserna av det digitala våldet uppfattades främst vara psykisk ohälsa och sämre skolprestationer. Utifrån intervjuerna föreligger det en kunskapsbrist hos unga, vuxna såväl som myndigheter. Utvecklingsområden som lyftes fram var kunskapshöjande och förebyggande insatser. Utifrån resultatet diskuterades ansvaret i hantering av digitalt våld bland unga där ett större ansvarstagande från vuxna och myndigheter önskas. / This study aimed to investigate professionals' experiences of young people's exposure to digital violence, what consequences they perceived and how it can be prevented. In this qualitative study, we have interviewed five professionals who through their work come into contact with young people. The results presented a unified view of the nature of digital violence and its extent, despite several perspectives from different professions.Digital violence was described as effective, as something that increases and which becomes more violent. The consequences of digital violence were perceived to be mainlymental illness and poorer school performance. Based on the interviews, there is a lack of knowledge among young people, adults as well as authorities. Development are as that were highlighted were knowledge-raising and preventive initiatives. Based on the results,the responsibility in dealing with digital violence among young people was discussed, where greater responsibility from adults and authorities is desired.

Crime and deadly violence have increased in Sweden in recent years. Victims and perpetrators have become younger and research shows that the majority of crimes committed in society today are committed by young men (Estrada, 2022). Why some people choose a criminal lifestyle of violence and crime is a question many often ask. The purpose of the study was therefore to investigate which factors protect and which factors increase the risk of criminal behavior in a child. I chose to do a theoretical thematic literature study of two books in order to investigate which risk and protective factors I could find that influence a person to become criminal or not criminal. The study was based on previous research of risk and protective factors and two selected books which are Nicola Lunabba's autobiography Will you be sad if I die? (2022) and Gangster life: crimes, the gang and life on the street (2021) written by Jacob Härnqvist. The research results of the study showed that there are several risk factors for a child to develop criminal behavior and examples of these are growing up with a weak economy, abuse,violence, lack of love and support and difficulties in controlling their aggression. The result also showed the importance of protective factors and that these in turn can be feelings of support and love, good relationships, routines and interests and future plans. The study also showed how deviant behavior in a child at an early age often has an increased risk of continuing into adulthood, which means that one should work preventively against crime in the child's early age. At the same time, the study showed that the reason why a child develops criminal behavior is complicated and is caused by a variety of factors that interact at the child's different levels. It is therefore not possible to give a concrete answer as to why a child develops criminal behaviour, but is instead based on the child's environment, characteristics and risk and protective factors.

Juvenile delinquency is a societal problem that is increasingly receiving attention and has engaged researchers, politicians and especially the public. The purpose of this study is to investigate which risk factors social service professionals and the police authority identify concerning juvenile delinquency in young criminals and how crime prevention can be carried out to reduce juvenile delinquency in the society. The approach in this study is a qualitative method where we used semi-structured interviews. The study has adopted a hermeneutic scientific theoretical perspective. We used a thematic analysis to identify codes from our transcribed material which became the foundation for our results. With the help of the labelling theory and the system theory, we have interpreted the respondents' answers to create an understanding of how risk factors can affect the youth’s development of criminal behavior and how preventive work can be carried out to reduce juvenile delinquency. The results show that school problems and weak parenting increase the risk of a youth ending up in delinquency. Methods within crime prevention work that are used today are SSPF and MBU. Other findings are that crime prevention work requires early intervention in school, resources and relationship building. Finally, it is highlighted that the effects of prevention work are difficult to measure. The conclusion of this study is that there are several risk factors that can increase the risk of a young person becoming a criminal but it is not a prerequisite to develop a criminal behavior. / Ungdomsbrottslighet är ett samhällsproblem som idag är alltmer uppmärksammat och har engagerat forskare, politiker och i synnerhet allmänheten. Syftet med studien är att undersöka vilka riskfaktorer yrkesverksamma inom socialtjänsten respektive polismyndigheten identifierar gällande ungdomskriminalitet hos unga kriminella och hur det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten i samhället. Ansatsen i denna studie är kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av tematisk analys för att identifiera koder ur vårt transkriberade material som sedan blev underlag för vårt resultat. Studien har anammat ett hermeneutisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Med hjälp av stämplingsteorin samt systemteorin har vi tolkat respondenternas svar för att skapa förståelse kring hur riskfaktorer kan påverka ungdomens utveckling av ett kriminellt beteende samt hur det förebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten. Resultatet visar att skolproblematik och svagt föräldraskap ökar risken för att en ungdom hamnar i kriminalitet. Arbetsmetoder inom det brottsförebyggande arbetet som används idag är SSPF samt MBU. Respondenterna belyser att det brottsförebyggande arbetet förutsätter tidiga insatser i skolan, resurser och relationsskapande. Slutligen lyfts det att effekterna av det förebyggande arbetet är svårmätbara. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal riskfaktorer som ökar risken för en ungdom att bli kriminell men att detta inte är en förutsättning för att utveckla ett kriminellt beteende.

The objective of this research is to enhance comprehension of the strategies employed by field workers to prevent criminal and deviant behaviour among young people in marginalised areas. The data collected from the interviews were examined using thematic analysis and theoretical frameworks such as social capital and social bond theory. The study found that field workers prioritise building strong relationships, trust and creating a sense of purpose for youth. They achieve this by being open and inclusive, showing interest, and socialising with the youth. The activities organised by the field operations were crucial in fostering a sense of purpose in the youth’s daily lives, by catering to their interests and helping them progress.Two key tools that field workers use in their preventive work were identified in this study; field specific competence and a sense for your surroundings.The study also revealed that field workers face challenges such as uncertainty due to lack of clear guidelines, difficulties in managing some youth, and obstacles like limited resources and issues with collaborating with other organisations.

Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

Studiens syfte är att undersöka vilka insatser som finns, behövs och eventuellt behöver utvecklas för att motverka att ungdomar faller in i brottslighet. Även hur samverkan kring brottsförebyggande arbete ser ut och vilka riskfaktorer som uppmärksammas kopplat till ungdomsbrottslighet i en kommun i södra Sverige. Samverkan, riskfaktorer och insatser kring brottsförebyggande arbete utgör en central del i denna studie.    Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma genomförts i syfte till att samla in deras erfarenheter, tankar och kunskap kring det berörda ämnet. Studiens resultat har analyserats och tolkats med hjälp av tidigare forskning inom ämnet och likaså med hjälp av selekterade teorier. Resultatet visar på att samverkansformen SSPF fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser. Det visade sig även att en samvariation av riskfaktorer ökar risken för att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende eller faller in i brottslighet. Några utmaningar som uppmärksammats av de yrkesverksamma i studiens resultat är bristande resurser och tid, vilket har en markant inverkan på ett effektivt brottsförebyggande arbete. Förutsättningar som visade sig motverka ungdomsbrottslighet var tidiga insatser och relationsskapande. Resultatet visade även på att en välfungerande samverkan är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det krävs tidigt agerande, en förståelse för vilka riskfaktorer som är framstående och en välfungerande samverkan för att arbeta förebyggande med ungdomsbrottslighet. / The purpose of this study is to examine the existing and necessary interventions and potential developments needed to prevent youth from engaging in criminal activities. It also examines the cooperative crime prevention efforts and the identified risk factors associated with youth delinquency in a commune in southern Sweden. Central to this study are the cooperation, risk factors, and interventions related to crime prevention.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with professionals to gather their experiences, thoughts, and knowledge on the subject. The findings of the study were analyzed and interpreted using previous research and selected theories. The results indicate that the SSPF cooperation model serves as a complement to existing interventions. It was also found that a combination of risk factors increases the likelihood of youth developing deviant behavior or engaging in criminal activities. Some challenges noticed by professionals include the lack of resources and time, significantly impacting the effectiveness of crime prevention efforts. Central prerequisites that help prevent youth crime include early interventions and relationship building. The results also demonstrate that effective cooperation is crucial for successful crime prevention. A conclusion drawn from the findings in the study is that early action, an understanding of prominent risk factors and well-functioning cooperation are essential for preventive work with youth delinquency.

Denna uppsats undersöker unga individers perspektiv på brottsförebyggande kampanjer mot bedrägerier, med fokus på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap- och Polismyndighetens kampanj Tänk Säkert. Undersökningen inspirerades av polisområde Malmö och syftar till att identifiera kunskapsbrister hos unga om onlinebedrägerier samt att utvärdera effektiva metoder och kanaler för att sprida kampanjens budskap. En digital enkät användes för datainsamling. Resultaten visar att de flesta respondenter har viss kunskap om varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri. Tidigare bedrägerioffer har dock lägre självförtroende när det gäller att känna igen varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri, vilket påverkar deras kunskapsnivå negativt. Den individuella faktorn boendemiljön visar sig ha minst påverkan på deras kunskapsnivå. Utifrån resultatet går det inte att uttala sig om kampanjen Tänk Säkert är en effektiv brottsförebyggande åtgärd, enbart att den nått ut till få individer. För framtida kampanjer rekommenderas det att öka räckvidden, särskilt eftersom unga är en sårbar grupp för onlinebedrägerier och uppvisar kunskapsbrister inom området. / This thesis examines young individuals’ perspectives on crime prevention campaigns against fraud, focusing on the Think Safe campaign by The Swedish Civil Contingencies Agency and The Swedish Police Authority. The study, inspired by the Malmö Police District, aims to identify knowledge gaps among young people regarding online fraud and evaluate effective methods and channels for disseminating the campaign’s message. A digital survey was used for data collection. The results show that most respondents have some knowledge of fraud warning signs and methods. However, previous fraud victims have lower confidence in recognizing warning signs and methods of fraud, which negatively affects their knowledge levels. The individual factor ‘the living environment’ appears to have the least impact on their level of knowledge. Based on the results, it is not possible to conclude whether the Think Safe campaign is an effective crime prevention measure, only that it has reached very few individuals. For future campaigns, it is recommended to increase the campaign’s reach, especially since young people are a vulnerable group for online fraud and exhibit knowledge gaps in this area.