I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen. Testtagarna för Tisus har mer strukturerade och läsarvänliga texter.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.   Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna. I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå. Vidare har ett frekvensordtest (FOT-test) använts för att analysera informanternas receptiva ordförståelse. Studien visar att 30 % av alla informanter i sfi-gruppen når processbarhetsnivå fyra och fem. I SVA-gruppen är siffran 60 %. I sfi-gruppen har tre informanter över 80 % rätt på FOT-testet och tre stycken har under 50 % rätt. I SVA-gruppen har sex informanter över 80 % rätt på samma test och samtliga informanter över hälften rätt. På så sätt kan vi se hur informanternas processbarhetsnivå och resultatet på FOT-testet korrelerar med den studienivå informanterna befinner sig på. De informanter som befinner sig på processbarhetsnivå fyra och fem i båda grupperna har också bättre resultat på frekvensordstestet, 85 % rätt, jämfört med de informanter som befinner sig på processbarhetsnivå tre som har 60 % rätt. Studien visar på så sätt ett samband mellan processbarhetsnivå och receptiv ordförståelse hos de enskilda informanterna. Resultatet av undersökningen var inte oväntat. De informanter som befinner sig på en högre nivå i utbildningssystemet har helt enkelt bättre grammatisk förståelse och ordförståelse än de som befinner sig på en lägre nivå och de informanter som har nått de högsta nivåerna i sin processbarhet kan också fler ord. Undersökningen visar samtidigt att vissa, om än få, testdeltagare på sfi når bättre resultat än deltagare i SVA på båda testerna, vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om korrelationen mellan utbildningsnivå, grammatisk nivå och ordförståelsenivå med stöd i undersökningen.

I denna uppsatsen undersöktes sambandet mellan passivkonsruktioner och predikativ kongruens i inlärningen av svenska som andraspråk. Predikativ kongruens kan processas på nivå 4 enligt Processbarhetsteorin (Pienemann, 1998), och forskning om andra språk har föreslagit att passiver skulle processas på samma nivå. Då detta är något som aldrig tidigare har undersökts på svenska som andraspråk togs det i denna uppsatsen anspråk att undersöka om det även gäller svenskan som andraspråk. Med hjälp av eliciteringstester undersöktes om 11 inlärare kunde producera strukturer av predikativ kongruens och passiver. Undersökningen bekräftar de internationella studierna och visar att inläraren ska uppnå minst nivå 4 för att kunna producera strukturer av passiver i svenska som andraspråk.

Uppsatsen undersöker utvecklingsnivåerna hos eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteori och analyserar vilka strukturer inom morfologin och syntaxen som eleverna procesar. Analysen görs utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Studiens resultat visar att eleverna i båda grupperna följer inlärningsordningen inom processbarhetsteorin och att det inte är så stor skillnad mellan båda grupperna när det gäller utvecklingsnivåerna. Den morfologiska analysen visar att eleverna på studieväg 3 har kommit längre i sin språkutveckling än eleverna på studieväg 1. Analysen av utvecklingsnivåerna inom syntaxen har inte visat någon större skillnad mellan grupperna.

Denna uppsats undersöker skillnader i användningen av ordföljdsstrukturer hos inlärare på SFI (svenska för invandrare) och grundläggande utbildning i svenska som andraspråk på Komvux, samt om det sker en utveckling av dessa med utgångspunkt i processbarhetsteorin (PT). Materialet består av tolv skriftliga argumenterade texter, därav sex texter från varje kurs som jämförs med varandra. I analysen ligger fokuset på att undersöka verbplaceringen i påståendesatser enligt inversionsregeln, det vill säga PT-nivå 4 och placering av adverbialet i bisatser enligt BIFF-regeln (PT-nivå 5). Texterna har samlats in från vuxenutbildningen i Södertälje kommun och är skrivna av olika inlärare med olika bakgrund, ålder och modersmål. Resultatet i undersökningen visar att informanterna på den grundläggande kursen på Komvux presterar bättre ordföljd än informanterna på SFI. Resultatet tyder således på att fem av informanterna på den grundläggande kursen befinner sig på PT-nivå 5 medan endast två informanter från SFI uppvisar tydliga tecken på att de klarar PT-nivå 5. Studien innehåller även diskussion och tolkning av vad resultatet kan bidra med till andraspråksundervisningen, samt hur man som lärare i svenska som andraspråk kan dra nytta av denna information.

Syftet är att undersöka huruvida Processbarhetsteorin kan tillämpas som ett komplement vid bedömningen av skriftliga texter i utbildningen i svenska för invandrare, gällande ordförråd och grammatik, för att minimera tolkningsbarheten i Skolverkets bedömningsmatriser. Sex elevtexter från kurs D i utbildningen i svenska för invandrare har bedömts av tre olika lärarpar, i den egna verksamheten, utifrån Skolverkets bedömningsmatris för det nationella provet i kurs D gällande ordförråd och grammatik. Samma texter har sedan analyserats med hjälp av Processbarhetsteorin och en kompletterande PT-modell (Flyman Mattsson och Håkansson 2010). Utöver textunderlaget har de lärare som har bedömt enligt ovan, ställt upp på enskilda intervjuer rörande bedömning och bedömningsstöd. Metoder består därmed av dels textanalyser och dels kvalitativa lärarintervjuer. Resultaten från båda textanalyserna visar att det råder diskrepans i hur de olika lärarna har bedömt texterna och att de bedömningarna i sin tur skiljer sig från PT-analysen. En slutsats är då att PT kan vara ett vägledande komplement i bedömningen av grammatiska strukturer på så sätt att den rangordnar dessa strukturer i en hierarki enligt avancemang. Dessutom gör kriterier som kräver ett minsta antal korrekta förekomster av en viss grammatisk struktur att PT-analysen blir mätbar och kan minimera antal olika tolkningar av bedömningsmatriser. En annan slutsats är att den delen av PT-modellen som berör variation i ordklass och ordtyp emellertid inte är tillämpbar i en lärares vardag då den kräver allt för lång tid. Slutligen dras slutsatsen att lärarna i den här studien ser ett behov av tydligare begrepp och formuleringar i Skolverkets bedömningsmatriser och kan tänka sig att använda PT som ett komplement i bedömningen så länge den inte är tidskrävande.

Denna studie ämnade undersöka skillnaden mellan personer med svenska som L1, förstaspråk, och L2, andraspråk, i förmågan att identifiera korrekt och inkorrekt placering av negation i huvudsats och bisats i talat språk. Vidare ämnade studien att undersöka huruvida det fanns en korrelation mellan variablerna inlärningsålder och exponeringstid. Trots att inlärning av negationsplacering är ett väl utforskat ämne är inlärningen av receptiv språkförmåga mindre utforskat. Därav ämnade studien att jämföra dessa resultat med tidigare förståelse om negationsplaceringens utveckling i produktion inom L2, däribland processbarhetsteorin. Deltagarna i studien bestod av vuxna talare av svenska, både som L1 och L2. Först användes enkäter för att samla in data om deltagarnas bakgrund. Därefter fick deltagarna lyssna på talade meningar som inkluderade negationer i både huvudsats och bisats. Dessa meningar spelades upp en gång med korrekt negationsplacering och en gång med inkorrekt negationsplacering. Efter varje mening bedömde deltagarna om de ansåg att meningen var korrekt eller inkorrekt. Detta resultat analyserades sedan tillsammans med bakgrundsfakta för att finna korrelationer. Resultatet visade att L1-gruppen var bättre på negationsplaceringar i både huvudsatser och bisatser än L2-gruppen, men att skillnaden i bisatser var större än i huvudsatser. Vidare visade resultatet ingen signifikant korrelation mellan inlärningsålder och receptionsförmåga av negationer i varken huvudsats eller bisats. Dock fanns en korrelation mellan receptionsförmåga av negationer och exponeringstid, men endast i bisats. Dessa resultat skiljer sig från tidigare forskning då inlärningsålder inte verkar ha en korrelation med receptionsförmåga samt att inga bevis för psuedokorrekt negationsplacering i tidig negationsplacering kunde finnas. Studien diskuterar hur dessa resultat kan bero på ett begränsat urval. Dock slutleder studien att om dessa resultat kan replikeras kan denna studies resultat bidra till en ny syn på hur inlärningsålder påverkar postpubertal inlärning samt hur inlärning av negationer sker inom reception.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika ordföljdsprinciper i ett förstaspråk påverkar inlärningen av ordföljden i andraspråket svenska. Två grupper jämfördes där den ena hade ett förstaspråk med en bunden ordföljd baserad på den grammatiska principen och den andra ett förstaspråk med en fri ordföljd baserad på tema-rema-principen. Respondenterna bestod av elever inom den kommunala vuxenutbildningen i en västsvensk kommun som gick och läste på Sfi och SAS Grund. Varje respondent fick i uppgift att fritt skriva en kort uppsats. Texterna analyserades därefter ingående för att kunna identifiera vilka sats- och textgrammatiska ordföljdsfel som hade gjorts. Resultatet visade att de båda grupperna gjorde ungefär samma typ av satsgrammatiska fel men att gruppen med ett förstaspråk med fri ordföljd gjorde något fler textgrammatiska fel. Medan flera andra studier lyfter fram övergeneralisering av tema-rema-principen som det största problemet ur textgrammatisk synvinkel för denna senare grupp, fann jag att det snarare var underanvändning av tema-rema-principen som var problematiskt. / The purpose of this study was to examine how different word order principles in a first language influence the learning of word order in Swedish as second language. Two groups were compared in which one had a first language with a bound word order based on the grammatical principle and the other a first language with a free word order based on the topic-comment-principle. Respondents consisted of students in municipal adult education in a western Swedish municipality who studied at SFI and SAS Basic. Each respondent were asked to freely write a short essay. The texts were then analyzed in detail to identify which batch- and text grammatical word order inaccuracy that had been made. The results showed that both groups did about the same type of grammatical errors, but that the group with a first language with free word order did some more text grammatical errors. While several other studies highlight the generalization of the topic-comment-principle as the biggest problem for this latter group, I found that it was rather the lack of use of the topic-comment-principle that was problematic.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå.   Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare. / The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants.   The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman & Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory.    The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts.   The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.