According to the Curriculum for the course Swedish as a Second Language, one objective of the course is that it should contain literature from various genres and cultures and that the texts should be written by women as well as men. In 2012, there were two different textbooks to be used in the teaching of the course Swedish as a Second Language 1;  Kontext, Svenska som andraspåk 1 by Eva Hedencrona and Karin Smed-Gerdin and Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 by Monika Åström. The authors of both text books claim that their books meet the objectives of the course Swedish as a Second Language. I have analyzed the text books using a product-oriented and ideology critical method in order to study how well the text books meet the objectives of the course as well as to study where the items unfold and what they are about. I have found that neither Kontext nor Språkporten meet the objectives. Kontext is lacking texts from several continents. However, several different genres are represented in the book. Almost all authors come from Europe, particularly from Sweden. Two-thirds of the authors are men.  Språkporten on the other hand, mainly consists of newspaper articles or teaching materials texts. Only a few genres and continents are represented in the book. More than one third of the texts are written by the author herself. Of the remaining articles, two-thirds of the authors are women. / Skolverket skriver i läroplanen för kursen svenska som andraspråk 1 att den ska innehålla litteratur från olika genrer, kulturer och författade av både kvinnor och män. År 2012 fanns det två läromedel för kusen svenska som andraspråk 1; Kontext, Svenska som andraspråk 1 av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin och Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 av Monika Åström. Båda läromedlen hävdar att de följer läroplanen för svenska som andraspråk 1. Jag gjort en produktorienterad analys och inom den, en ideologikritisk analys, för att se hur läromedlen uppfyller Skolverkets mål för kursen samt för att se var texterna utspelar sig och vad de handlar om. Inget av läromedlen som jag har analyserat uppfyller målen från Skolverket. Kontext saknar texter från och om flera världsdelar och nästan alla författare kommer från Europa, oftast Sverige. Två tredjedelar av författarna är män, dock är flera olika genre representerade. I Språkporten är över en tredjedel av texterna läromedelstexter skrivna av författaren själv och det är få genrer och världsdelar representerade. Utbudet i Språkporten är i regel tidningstexter eller läromedelstexter och två tredjedelar av författarna är kvinnor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för både ämnena Svenska och Svenska som andraspråk hanterar kunskapsmålen för momenten tala och skriva i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Analysen av läromedlet har genomförts genom en jämförande närläsning av innehållet i läromedlet och innehållet i kursplanerna. Det viktigaste resultatet i studien är att ingen av elevgrupperna får samtliga kursmål tillgodosedda. Målen för skriftlig framställning tillfredställs, men resterande mål möts enbart delveis eller inte alls för respektive grupp. Det som saknas i läromedlet är för ämnet Svenska 1 argumentationsteknik, prestationsteknik samt träning i den retoriska processen. För ämnet Svenska som andraspråk 1 saknas stoff om strategier för att göra sig förstådd och förstå, men också hur språkliga koder kan användas i olika kommunikationssituationer saknas i läromedlet.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer när ett läromedel i kursen Svenska 1 ändras och anpassas till kursen Svenska som andraspråk 1. I undersökningen har granskats huruvida innehållet i de båda läromedlens kapitel om språksociologi motsvarar intentionerna i det centrala innehållet. Dessutom har de innehållsliga och formmässiga förändringar SVE-boken genomgått för att bli SVA studerats. Genom närläsning av de bägge kapitlen har innehåll och språklig form granskats, och fynden har kategoriserats och analyserats. De viktigaste resultaten är att stoffet i läromedlen motsvarar det centrala innehållet relativt väl, men att det finns en avsevärd skillnad i innehållet mellan de båda bokversionerna. Språket har när SVE blivit SVA vid enstaka tillfällen förenklats, vilket gett innehållsliga skillnader, men har i övrigt inte ändrats i någon väsentlig grad.

Studiens syfte var att genom intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska som andraspråk undersöka hur de arbetar med det centrala innehållet jämförelse mellan svenska och elevens modersmål i kursen Svenska som andraspråk 1. De intervjuade lärarna berörde fyra olika teman: andraspråksutveckling, transspråkande, språktypologi och språksociologi. Språksociologi utgör det område inom vilken lärare aktivt arbetar med språkjämförelse även om språktypologiska övningar förekommer i undervisningen där jämförelse mellan språken är i fokus. Lärarna beskrev transspråkande som ett arbetssätt att arbeta med språkjämförelse samt var elevernas andraspråksutveckling ständigt närvarande vid lärares motivering av sin praktik. Teman analyserades utifrån dimensionen specialisering där lärares beskrivna undervisning tolkas utifrån hur det antingen förekommer högre grad av fokus på kunskapsinnehåll eller högre grad av fokus på eleverna och deras förhållande till sitt modersmål. Resultatet visade att lärarna arbetade med språkjämförelsen i högre grad för att stärka elevernas identitetsskapande samt utifrån ett synsätt där flerspråkighet i klassrummet ses som något naturligt.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå. Vidare har ett frekvensordtest (FOT-test) använts för att analysera informanternas receptiva ordförståelse. Studien visar att 30 % av alla informanter i sfi-gruppen når processbarhetsnivå fyra och fem. I SVA-gruppen är siffran 60 %. I sfi-gruppen har tre informanter över 80 % rätt på FOT-testet och tre stycken har under 50 % rätt. I SVA-gruppen har sex informanter över 80 % rätt på samma test och samtliga informanter över hälften rätt. På så sätt kan vi se hur informanternas processbarhetsnivå och resultatet på FOT-testet korrelerar med den studienivå informanterna befinner sig på. De informanter som befinner sig på processbarhetsnivå fyra och fem i båda grupperna har också bättre resultat på frekvensordstestet, 85 % rätt, jämfört med de informanter som befinner sig på processbarhetsnivå tre som har 60 % rätt. Studien visar på så sätt ett samband mellan processbarhetsnivå och receptiv ordförståelse hos de enskilda informanterna. Resultatet av undersökningen var inte oväntat. De informanter som befinner sig på en högre nivå i utbildningssystemet har helt enkelt bättre grammatisk förståelse och ordförståelse än de som befinner sig på en lägre nivå och de informanter som har nått de högsta nivåerna i sin processbarhet kan också fler ord. Undersökningen visar samtidigt att vissa, om än få, testdeltagare på sfi når bättre resultat än deltagare i SVA på båda testerna, vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om korrelationen mellan utbildningsnivå, grammatisk nivå och ordförståelsenivå med stöd i undersökningen.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik. / This study has aimed to study whether the quality of the grading scale is consistent between national test in Swedish as a Second Language (SSL) and corresponding syllabus in the curriculum of SSL 1and the manner in which the national test facilitates the interpretation of proficiency in the curriculum of SSL 1. The investigation is limited to include only the oral part, Section A Oral presentation. To describe and analyze the skills that are considered desirable in oral presentation, a qualitative content analysis was carried out to provide a basic model for the subsequent knowledge analysis. The results from the study's content analysis shows how the students developed a gradually expected to litigate an oral preparation taken from the rhetorical work model with a solid preparatory work followed up with speech and ends with response from the pupil class. The result of analysis shows how the students need to master a combination of knowledge forms episteme, techne and phronesis to meet rating requirements at the higher levels. The conclusions drawn from the study is that the quality is consistent between the national sample assessment matrix and the curriculum in Swedish as a Second Language (SSL) regarding the assessment of students' linguistic qualities. I also find that the requirements of customization available in the subsample to the rhetorical context is also the requirements listed in the syllabus but are more commonly described in a language development perspective. Thus it is possible to say that the national test facilitates the interpretation of the knowledge requirements of the curriculum. The study shows how the student to get the lowest score (E) requires knowledge of a rhetorical presentation and the student can present a prepared content to an audiense.