Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring? Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter. Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam). Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken. / Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing? Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges. Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business. Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing). Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.

<p>Detta examensarbete utvärderar XML:s framtida möjligheter. XML är ett dynamiskt markeringsspråk som är tänkt att lösa många av HTML:s brister. Hittills har markeringsspråket fått mycket positiv kritik, men i och med att XML fortfarande inte har slagit igenom helt är dess framtid fortfarande oviss.</p><p>En undersökning av tidigare produkt- och teknikintroduktioner i samhället resulterar i ett ramverk bestående av faktorer som kan påverka produkter/tekniker vid en introduktion på marknaden. Detta ramverk jämförs sedan med XML för att se i vilken omfattning XML uppfyller ramverkets faktorer.</p><p>Vidare undersöks tre produkt- och teknikutvecklingsmetoder, vilket resulterar i att de utvecklingsfaser som ses som extra viktiga vid produkt- och teknikutveckling tas fram. Dessa faser fungerar som en mall då XML:s utvecklingsprocess studeras.</p><p>Ovanstående undersökningar genomförs som litteraturstudie. Utvärderingen visar att XML inte följer ramverkets och produktutvecklingsmetodernas mönster fullt ut. Detta resultat ligger sedan till grund för analys av XML:s framtidsutsikter.</p>

Hochsch. f. Wirtschafts-, Rechts- u. Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1993. / Auch als: Wirtschaft und Ökologie ; 1.

Aachen, Techn. Hochsch., Thesis (doctoral), 2000. / Includes bibliographical references (p. 275-293).

Mer än 5 miljoner människor dör årligen i världen till följd av skador. I Sverige är fallolyckor den vanligaste orsaken till skada, och är en av de olyckstyper som ökar mest. I åldersgruppen 80 år och uppåt orsakas nio av tio skador av ett fall. Fallolyckor registreras i Injury Database, som är upprättat för det skadepreventiva arbetet. För att kunna bedriva ett skadepreventivt arbete behövs tillgång till skadedata som är tillförlitlig och håller hög kvalitet. För att kodningen i registren ska vara fullständig bör externa orsaker som skademekanism, skadeaktivitet etcetera vara angivna. Skademekanismer som är odefinierade ger bristfällig med information. Det finns ett starkt stöd för nyttjande av fritexter för att få kompletterande information som är relevant för skadeövervakningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om analys av klartexter, utlösande produkt och aktivitet i IDB kan bidra till ytterligare information som är relevant för kartläggningen av skadebilden gällande fallolyckor hos äldre. Uppsatsen är en deskriptiv epidemiologisk studie med kvantitativt och kvalitativt inslag. Ett urval av fallolyckor hos äldre granskas från IDB Värmland. En omkodning av odefinierade falltyper genomförs. Skadebilden jämförs sedan innan och efter omkodning. Resultatet visar att användandet av klartext, utlösande produkt och aktivitet många gånger kunde ge kompletterande information vid analysen av skadedata. En stor del av de odefinierade falltyperna kunde kodas om till andra skademekanismer.  I kategorin annat specificerat fall kunde så stor del som 96 % av fallolyckorna kodas om. Skadebilden skiljer sig något åt innan och efter omkodning. Både innan och efter omkodningar är den vanligaste skademekanismen annat fall i samma plan. Det som skiljer sig åt är att innan omkodning är odefinierade fall den näst vanligaste skademekanismen, medan efter omkodning är fall från låg höjd den näst vanligaste skademekanismen.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Braunschweig, Techn. Universiẗat, Diss., 2006.

Techn. Universiẗat, Diss, 2006--Darmstadt.

Universiẗat, Diss., 2005--Mainz.

Zugl.: Cottbus, Techn. Univ., Diss., 2008