Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Ortopedingenjören har rätt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förändring av yrkets förutsättningar och hur de ser på den egna yrkesprofessionen saknas det i dagsläget kunskap om. Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill säga ortopedingenjörers syn på sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att ställa ovanstående begrepp i relation till före och efter legitimering. Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman. Dessa sex teman som framkom relaterades till Törnebohms paradigmteori: Intresse, Kompetens, Världsbild och Verksamhetssyn. Resultatet visade att respondenterna upplevde att det är viktigt med uppföljning och utvärdering av ortopedtekniska behandlingar, men att det idag saknas möjligheter inom ramen för yrkesprofessionen att utföra detta på grund av tidsbrist. Vidare visade studien att det finns skillnader mellan respondenternas etiska medvetenhet och uppfattning om hur långt det egna ansvaret sträcker sig som legitimerad ortopedingenjör. Slutsatsen blir att det är viktigt att ortopedingenjörerna tar ett personligt ansvar och att verksamheten ta sig tid för uppföljning och utvärdering. Det är också viktigt att de etiska reglerna klargörs.

Objective: The purpose of the study is to explore and illustrate how ultrasound midwives and medical specialist in obstetrics and gynecology believe the information given to parents about the genetic soft markers should be handled. Design: A quantitative questionnaire study with cross-sectional design. Participants: 44 ultrasound midwives and 37 medical specialists in obstetrics and gynecology. Findings: Most of the participants would like to inform before the ultrasound starts that they will be looking for genetic softmarkers during the ultrasound. Likewise the majority wanted to inform the parents about possible increases in the risk for chromosomal abnormalities based on findings on the routine ultrasound. There was a difference in frequency between those who responded that they would like to inform before the ultrasound that they will be looking for genetic softmarkers and those who responded that they believe the future parents wants information before the examination. Key conclusions: It could help health care professionals in their role as information providers if there were common recommendations for the information to be given to future parents about genetic softmarkers in connection with the routine ultrasound. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa hur ultraljudbarnmorskor och specialistläkare inom obstetrik och gynekologi anser att informationen som ges till blivande föräldrar kring genetiska ultraljudsmarkörer bör hanteras. Design: En kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Deltagare: 44 ultraljudsbarnmorskor och 37 specialistläkare inom obstetrik och gynekologi. Resultat: Merparten av deltagarna vill informera innan ultraljudundersökningen börjar om att de kommer att titta efter genetiska ultraljudmarkörer under rutinultraljudet. Likaså ville majoriteten informera de blivande föräldrarna om eventuella riskökningar för kromosomavvikelser utifrån upptäckter på rutinultraljudet. Det fanns en skillnad i frekvens mellan de som svarat att de ville informera innan ultraljudsundersökningen om att de kommer att titta efter genetiska ultraljudsmarkörer och de som svarat att de tror att de blivande föräldrarna vill ha denna information innan undersökningen. Slutsats: Det skulle kunna hjälpa hälso-och sjukvårdspersonal i sin uppgift som informationsgivare om det fanns genomsamma rekommendationer för vilken information som skall ges till blivande föräldrar kring genetiska ultraljudsmarkörer i samband med rutinultraljudet. På det sättet skulle vi erbjuda en mer jämställd information och vård till hela befolkningen oberoende av var de bor.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning. Studien är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att forskaren intresserar sig för mer djupgående undersökningar och analyser av människors upplevelser och erfarenheter. Studien antar ett postmodernt och socialkonstruktionistisk perspektiv på lärande, i syfte att förstå och analysera studiens resultat. Resultatet visade att ateljéristornas kunskaper appliceras inom flera områden i förskolan, såsom handledning av arbetslag, miljö, material och bildskapande. Detta är kunskaper som arbetslag ofta efterfrågar. Ateljéristans arbete styrs utav enheters förutsättningar, samt arbetslags och förskolechefens uppfattningar om hur det bör utformas. Ateljéristorna anser att deras yrkesutövning är viktig för att tydliggöra skapandets vikt inom förskolan. Genom ett estetiskt arbetssätt och bildskapande, återfinns en tro på att barn tillägnar sig kunskaper och skapar mening i sin omvärld på ett mer nyanserat sätt. Miljö och material ses som viktiga aspekter av vilka förutsättningar barn ges i detta. Förskollärares professionalisering diskuteras som ett hinder för ateljéristan att utöva sitt yrke i förskolans verksamhet. Vidare diskuteras betydelsen av ateljéristans yrke för ökad kvalitet och utveckling av förskoleverksamheter.

The purposes of this study are to explore the phenomena and the methods of Teacher Professional Evaluation (TPE) of junior high school in Kaohsiung City, including the positive efficiency from the TPE, the problems while practicing TPE, and the importance of teachers¡¦ opinions upon the contents of TPE, like appraisal indicators, methods to implement, ways to evaluate, procedures, application of results, opinions upon repeated evaluation, and evaluators. Besides exploring the differential reasons, some related and practical suggestions are also provided in this study to raise the effects of PTE and to develop the teachers¡¦ professional growth. Based on the literature review on teacher performance evaluation of elementary and junior high school in America, England and Australia, this study depends on ¡§Questionnaire upon the Phenomena and the Development of TPE in Junior High School.¡¨ According to the valid sample of 555 respondents of the junior high school teachers in Kaohsiung (72% respondents of 768 questionnairs), the data were dealt with by the software SPSS 8.0 and analyzed by means of descriptive statistics, T-Test, GLM-General Factoril, Pearson Product-moment Correlation, and Chi-Square Test. In this study, ten conclusions are obtained as the following: 1.Junior high school teachers who have been in service for more than 26 years, graduated from university or college, or serve concurrently as directors of offices give more consent to the importance of appraisal indicators. 2.Junior high school teachers highly admit the importance of evaluation contents, especially the class management, the service enthusiasm, the communication with students¡¦ parents and the ability of student counseling. 3.Junior high school teachers pay less approval to the continuous evaluation. 4.Male teachers, teachers in service for one to five years, teachers serving concurrently as directors of offices, teachers in private schools, or teachers in the schools whose number of classes is under 60 highly estimate the positive efficiency of TPE. 5.Almost half the teachers affirm the positive efficiency of TPE, particularly the aspect of teacher professional growth. 6.TPE is more difficult to implement upon the teachers who graduate from teachers¡¦ university or college, the teachers who are in service in public schools, or the teachers in the schools whose number of classes is over 61. 7.More than half the teachers think it very difficult to establish the appraisal indicators. 8.The positive efficiency of evaluation has negative corelation with the difficulty of facing problems. 9.Most teachers accept the ways of evaluation as the following: all the teachers should be evaluated, periodic evaluation depends on necessity, domain representatives participate in the evaluation, and teachers carry on self-examination. 10.Methods of evaluation in private schools are multiple and more efficient. KEY WORDS: Junior High School,Profession,Teacher Professional Evaluation

<p>Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang. En annan aspekt som framkommit är att pedagogen behöver vårda sig själv för att ha energi i yrket. Vi ser ett behov av mer forskning om motivation och engagemang i pedagogyrket, för att lättare kunna skapa förutsättningar för engagerade och motiverade pedagoger.</p>

Tesis doct.--Facoltà di teología--Roma--Pontificia università gregoriana, 1997. / Bibliogr. p. 339-355. Index.

The theme of this thesis is the professional ethics of public librarians. Qualitative interviews have been conducted with fourteen public librarians, with the aim to investigate their thoughts·and opinions concerning professional ethics and their experiences of ethical dilemmas in professional situations. The result shows that the majority of the librarians often discuss problems concerning what's right or wrong but that the discussions are conducted on the basis of practical situations and not in terms of professional ethics. The majority have vague ideas of how the term professional ethics should be applied on the work of public librarians, though all the interviewees consider the professional ethical discussion to be important. We examine the librarians opinions and experiences of ethical dilemmas conceming four subject areas: the principle of the librarian as a neutral and nonrestricting information intermediary, the principle of equal treatment of all the library visitors, difficulties. concerning media selection and the problems based upon the librarians flexibility towards the intemal rules of the library. The librarians experienced the behaviour towards the visitors as the greatest problem. Media selection is also concidered to be a problem area. Neither the role as a neutral intermediary nor the flexibility towards intemal rules creates major ethical dilemmas for the interviewed librarians. The results of our study is put in relation to theories concerning the role of professiona! ethics in the development of a profession.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har genomgått stora förändringar från 1950-talet tills idag.  Sjuksköterskan i psykiatrisk vård har en central roll i omvårdnaden av patienten, så varför inte vidareutbilda sig? I litteraturen beskrivs specialistsjuksköterskans roll ofta som mångfacetterad och komplex men samtidigt otydlig, men hur ser specialistsjuksköterskor i psykiatrisk själva på sin roll idag? Syfte: Syftet med studien var att belysa hur specialistsjuksköterskan upplever sin roll i psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ beskrivande design användes. En fokusgrupp och individuella intervjuer genomfördes med en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Urvalet bestod av elva specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Samtliga deltagare var kvinnor mellan 31-59 år. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheims och Lundman (2004). Resultat: Fyra kategorier framkom: (O)specifika arbetsuppgifter, Svag forskningstradition, Helhetssyn samt Förmedlar sin kunskap. Resultatet visade att specialistsjuksköterskans roll är självständig men den verkar sakna väl definierade arbetsuppgifter. Specialistsjuksköterskan har utökade kunskaper i psykiatri men upplever en avsaknad av egna termer som beskriver professionen. Specialistsjuksköterskan har ofta en positiv inställning till forskning, men tar inte del av det i så stor utsträckning. Specialistsjuksköterskan anser sig också ha en förmåga till helhetssyn på patienten dennes situation och beskrev en samordnande- och en utbildande roll.  Slutsats: Specialistsjuksköterskerollen i psykiatrisk vård ser sig själv som betydelsefull och innehavare av en hög kompetens samtidigt som de upplever att det finns en otydlighet i rollen.  Klinisk betydelse: I den allt mer specialiserade hälso- och sjukvården behövs den specialistutbildade sjuksköterskan i psykiatrisk vård, därför bör lärosäten och arbetsgivare förtydliga rollen så att kompentensen tas tillvara och sjuksköterskor stimuleras till att vidareutbilda sig. / Background: The nursing profession has been through huge changes from 1950th until today. The nurse in psychiatric care has a central role in caring of the patient, so why not get further educated? The literature describes the specialist nurse role often as multifaceted and complex but at the same time unclear, but what does the specialist nurse in psychiatric care think of their role today? Aim: The aim of the study was to illuminate how the specialist nurse experienced her role in psychiatric care. Method: A qualitative descriptive design. Manifest content analysis was made according to Graneheim and Lundman (2004). The sample consisted of eleven specialist nurses in psychiatric care. All participants were women between the age of 31-59 years. One focus group and six individual interviews were performed by using an interview guide containing semi structured questions.  Results: Four categories emerged: (Non)specific tasks, Lack of scientific tradition, Holistic view, Pass on the knowledge. The result shows that the specialist nurse role is independent, lack of specific tasks, has expended knowledge in psychiatric care and lack of terms in the profession. The specialist nurse had a positive attitude towards science but did not take partition in it that much. The specialist nurse had an ability to see the patient in a holistic view and described a collaboration- and an educational role. Conclusion: The specialist nurse role in psychiatric care regard themselves as important and having a high level of competence and at the same time an unclear role. Clinical significance: In health care, that is more specialized than ever the specialist nurse in psychiatric care is needed, therefore the academy and the employer should clarify the role so that the competence is taken care of and nurses stimulates to get further education.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet. De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet. De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen. Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen. En av slutsatserna som dragits i denna studie är att samtliga aktörer på debattarenan är överens om att forskningsanvändning och kunskapsutvecklingen i socialt arbete behöver utökas och förbättras. Skillnaden ligger i hur man beskriver det sociala arbetet och dess förutsättningar. Beroende på vilken position respektive aktör har i samhället kan denna beskrivning få varierande konsekvenser för socialarbetarna i det sociala arbetets praktik.