Det är inte mycket i vår vardag som undkommit att påverkas av digitaliseringens framfart. Mycket handel sker idag över internet och våra bankärenden görs idag allt mer frekvent genom mobiltelefonen. Utvecklingen pekar mot att konsumenter av olika produkter och tjänster blir allt mer digitala i sin relation med olika organisationer. När konsumenternas beteenden ändras påverkas även företagen som tillhandahåller de olika produkterna och tjänsterna.Denna trend har kunnat uppmärksammas i redovisningsbranschen. Allt fler digitala tjänster har på senare tid dykt upp på den svenska marknaden i form av bokföringsappar och förenklade program som ska underlätta för företagare att själva sköta sin bokföring. Den här studien syftar därför till att studera fenomenet. Studien uppmärksammar hur olika aktörer i branschen ställer sig till förändringarna genom att belysa vilken strategi och eventuella förändringsprocesser de har gentemot digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Redovisningsbranschen tillhör en gren inom affärsprofessionalismen som är en svag form av profession. Därför har forskning kring både maskinbyråkratier och professioner varit av relevans för utformandet av studiens referensram där vi tar upp olika sätt digitaliseringen påverkat dessa typer av organisationer.Studien syftar till att belysa hur redovisningsbranschen reagerar på och väljer att bemöta digitaliseringens utmaningar och hur strategierna skiljer sig åt beroende på hur de ställer sig till utvecklingen. Vi har valt en kvalitativ metod till studien och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju stycken auktoriserade redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer i Västra Götaland. Resultatet av vår studie visar att strategierna för att bemöta digitaliseringen skiljer sig åt mellan byråer och vi har kunnat urskilja tre dominerande strategier som vi redogör för i vår analys. Vi har i studien även kunnat observera att vissa delar hos redovisningsbyråerna skiftar från att vara professionellt strukturerade till att anamma egenskaper från maskinbyråkratin vid förändringsprocesser gentemot digitaliseringen. / It is not much in our everyday lives that escapes to be influenced by the progress of digitization. Much trade is today done over the internet, and our banking errands are being made more frequently through smartphones. The trend indicates that consumers of different products and services are becoming increasingly digital in their relationship with different organizations. But a change in consumer behavior also affects companies that provide the different products and services.This trend has been observed in the accounting profession. Many digital services have recently appeared in the Swedish market in form of apps and simplified programs that will make it easier for business owners to manage their bookkeeping themselves. This study therefore aims to study that phenomenon. The study draws attention to how different actors in the profession adapt to the changes by highlighting the strategy and possible change processes they proceed to face the potentials and challenges of digitization. The accounting profession belongs to a branch of business professionalism, which is a weak form of profession. Therefore, research on both machine bureaucracies and professions has been relevant to the design of the study's reference framework, where we address the different ways digitization influences these types of organizations.The propose of the study is to highlight in which ways the accounting profession reacts and chooses to respond to the challenges of digitization and how the strategies differ depending on their attitude towards the development. We have chosen a qualitative method to our study and have conducted semi-structured interviews with seven certified accounting consultants at various accounting agencies in Västra Götaland, Sweden. The result of our study shows that the strategies for managing the digitization differ between agencies and we have been able to distinguish three dominant strategies that we describe in our analysis. We have also observed that certain parts of the accounting agencies shift from being professionally structured to acquire some characteristics from machine bureaucracies in the change processeses towards the digitization.This study will hereafter be in Swedish.

Stronger financial pressures are currently challenging previously unopposed ways of directing work within professional organizations, where strong groups characterized by power, prestige and autonomy play a major role. As a result of increased scrutiny of professions from the outside, resistance to change emerges in these settings. Earlier applied frameworks for understanding change mechanisms in a professional setting are however rather limited in their understanding of how change dynamically occurs. By designing a novel, more dynamic framework for organizational change, we aim in this thesis to develop an increased understanding for challenges to change initiatives in professional organizations. Through observational studies and open interviews at a Swedish hospital working with process development based on lean principles, we were able to identify the five discursive practices of “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” and “Engaging” as being typical for professional organizations. By understanding the dynamics of discursive interplay, we could then explain how these practices contributed to three major challenges to change initiatives within professional organizations; “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” and “The challenge of distance”. Our results should provide a foundation for further studies wanting to explore how change processes strategically can be managed, but could also be used as a tool for managers in professional organizations wanting to understand why change initiatives do not result in desired outcomes. / Dagens ekonomiska klimat sätter press på tidigare sätt att organisera arbete inom professionella organisationer, där starka grupper som karakteriseras av makt, prestige och autonomi har ett stort inflytande. Till följd av en ökad insyn i det professionella arbetet uppstår i denna kontext ett motstånd till förändring. Tidigare studier av förändring inom professionella organisationer uppvisar dock begränsningar i sitt sätt att förstå fenomenet. Genom att designa ett nytt, mer dynamiskt ramverk för undersökande av förändringsprocessen syftar vi med denna rapport till att utöka förståelsen kring utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer. Genom observationsstudier och öppna intervjuer på ett stort svenskt sjukhus där ett leaninspirerat arbetssätt håller på att implementeras identifierade vi de fem diskursiva beteendena: “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” och “Engaging” som kunde anses vara typiska för professionella organisationer generellt. Genom att förstå dynamiken mellan olika diskurser kunde vi sedan förklara hur dessa fem beteenden bidrog till tre huvudsakliga utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer: “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” och “The challenge of distance”. Våra resultat kan anses utgöra en grund för vidare studier som vill utforska hur förändringsprocesser strategiskt kan påverkas men de kan också användas som ett verktyg av ledare i professionella organisationer som upplever svårigheter att nå önskade resultat av förändringsinitiativ.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet. Beroende på i vilken utsträckning medarbetarna identifierar sig med sin profession och sin organisation kan dessa relationer påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur professionernas identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer. Metod: Då syftet med studien är att ge en ingående beskrivning av valt problemområde baseras studien på en kvalitativ metod. För att kunna beskriva hur professioners identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer har två fallstudier genomförts, båda på professionella organisationer med verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med respondenter tillhörande en profession. Resultat och slutsats: Studien visar att individer i en professionell organisation tillhörande en profession tenderar att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation. Då medarbetarskap bygger på relationen till både arbetsgivare och det egna arbetet påverkas det av professioners identifikation. Det har i föreliggande studie dessutom framkommit att förtroende sker i större utsträckning inom den egna professionen, även gemenskap och samarbete har visat sig ske i första hand inom professionens gränser. Studien har även visat att professioner upplever ett starkare engagemang för det egna arbetet än för organisationen, de tenderar dessutom att ta mer ansvar för det egna arbetet än för organisationen som helhet. / Background: People tend to identify themselves with different social groups based on, for instance, professional or organizational affiliation. Individuals who identify themselves with the same social group often create similar norms and values, which create a sense of belonging. In a professional organization professional co-workers tend to identify themselves with their profession rather than their organization, which in turn affects the relationship between the individual and the organization. In recent years the concept of co-workership has become increasingly popular in the Swedish labor market. The concept of co-workership includes how employees handle the relationship with their employer and to their own work. Depending on the extent to which employees identify themselves with their profession and their organization these relationships are affected. Purpose: The purpose of this study is to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. In order to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations two case studies has been conducted, both organizations are to be found in the health care field. The study is based on qualitative interviews with respondents belonging to a chosen profession. Results and conclusion: The present study has revealed that professional co-workers in a professional organization tend to identify themselves with their profession rather than their organization. Since co-workership is based on relationships both with employers and to the co-workers own work the professional identification therefor has an influence on the co-workership. The present study further revealed that trust occurs more widely within the own profession. It has also been found that fellowship and collaboration primarily occurs within the own profession. The study has shown that professionals tend to experience a stronger commitment to their work than to their organization, they also tend to take more responsibility for their own work than for the whole organization.