Syftet med denna studie var att undersöka bemötande på Familjerätten i Borlänge, utifrån klienters uppfattningar, handläggares upplevelser och hur begreppet bemötande synliggörs i Borlänge Kommuns värdegrund. Empirin samlades in genom en enkätstudie, dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Vidare använde vi oss av professionsetik som teoretiskt ramverk. Empirin analyserades med hjälp av en tematisk analys och diskuterades därefter utifrån professionsetik och tidigare forskning. Resultatet visar att klienter hos familjerätten i Borlänge upplevde ett gott bemötande från handläggarna. Klienterna upplevde ett gott bemötande när handläggarna var lyhörda, visade respekt och var trevliga. Vidare beskriver handläggarna på Familjerätten i Borlänge att de tycker ett gott bemötande är när man visar respekt, anpassar sig utifrån klientens behov, skapar förtroende, är neutrala och förstående. De belyste även vikten av att skapa en god relation till klienten. Borlänge Kommuns värdegrund genomsyrar arbetet och de värderingar de har på Familjerätten. / The purpose of this study was to examine treatment at the Family Court in Borlänge, based on clients' perceptions, case managers' experiences and how the concept of treatment is made visible in Borlänge Municipality's core values. The empirical data was collected through a questionnaire study, document study and semi-structured interviews. Furthermore, we used professional ethics as the theoretical framework. The empirical data was analyzed using a thematic analysis and the empirical data was then discussed based on professional ethics and previous research. The results show that clients at the Family court in Borlänge municipality experienced good treatment from the caseworkers. The clients experienced good treatment when the case managers were responsive, showed respect and were nice. Furthermore, the caseworkers at Familjerätten in Borlänge municipality describe that they think good treatment is when you show respect, adapt to the client's needs, create trust, are neutral and understanding. They also highlighted the importance of creating a good relationship with the client. Borlänge municipality's core values permeate the work and the values they have in the organization.

Utifrån en pågående neutralitetsdebatt inom biblioteks- och informationsvetenskap är studiens syfte att undersöka bibliotekariers uppfattning av neutralitet som professionsvärde, detta utifrån huruvida bibliotekarier uppfattar eventuella spänningar mellan deras professionella yrkesidentitet och ett aktivt politiskt engagemang. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med bibliotekarier. Detta resultat har analyserats med hjälp av Macdonald och Birdis (2020) beskrivningar av neutralitets-uppfattningar och Hysing och Olssons (2012) tjänstemannaroller som teoretiska verktyg. Genom en idé- och ideologianalys har bibliotekariernas uppfattningar om neutralitet karaktäriserats. Analysen utvecklas genom att deras idéer om bibliotekarierollen karaktäriseras i relation till olika tjänstemannaroller. Studiens slutsatser visar att det förekommer skilda uppfattningar kring hur neutralitet kan tolkas. Gemensamt för informanterna är dock att de uppfattar att det är omöjligt att uppnå en fullständig neutralitet. Neutralitet uppfattas vara viktigast i mötet med användare. Bibliotekarierna skiljer mellan en personlig och professionell roll, men kombinationen av rollerna anses lättast när professionens ideal går i linje med det personliga politiska engagemanget. Ställningstaganden är en del i bibliotekariens yrkesroll vilket gör vissa tjänstemannaroller lättare att axla än andra. / From an ongoing neutrality debate in library and information science, the aim of this study is to investigate librarians’ conception of neutrality as a professional value. This is based on whether librarians consider there to be possible tensions between their professional identity and active political engagement. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with librarians. The results have been analyzed with Macdonald and Birdi’s (2020) descriptions of conceptions of neutrality and Hysing and Olsson’s (2012) roles of public officials as theoretical tools. The librarians’ conceptions of neutrality have been characterized through an idea- and ideology analysis. The analysis is developed through characterizing the interviewees’ ideas of the librarian role with different roles of public officials. The study’s conclusions show that there are different conceptions of how neutrality can be interpreted. The respondents have in common that they consider it impossible to reach full neutrality. Neutrality is considered most important whilst facing users. The librarians differentiate between a personal and professional role, but the combination of roles is considered easiest when professional ideals accord with the personal political engagements. Statements are a part of the librarian’s professional role which makes some of the roles as public official easier to assume than others.

Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.