No description available.

Författarna har gjort en ansats att problematisera mottagningsarbetet inom ekonomiskt bistånd. De har gjort ett antagande att mottagarrollen kan vara komplex och fann i sitt resultat att det fanns vissa dubbelheter kring handlingsutrymmet, de etiska riktlinjerna och mottagningsarbetets syfte. Dels handlingsutrymmet beskrevs som begränsat av socialarbetarna, och det framgår av tidigare forskning att det alltid finns ett handlingsutrymme och att socialarbetarens roll är att utmana denna. Mottagningsarbetet börjar med ett inledande samtal via telefon och medborgaren måste gå igenom flera steg för att få ekonomiskt stöd. Socialarbetarna beskriver också sin huvuduppgift att sålla. Detta leder till en etisk diskussion medan riktlinjerna i det förberedande arbetet visar tydligt att det är syftet med mottagningsfunktionen. Resultaten analyseras utifrån relevant forskning och akademikerföreningen SSR etiska riktlinjer. Författarna har intervjuat fem respondenter som hanterar det första mötet med medborgare som ansöker om ekonomiskt stöd.

Public healthcare is facing several practical and difficult-to-solve problems where people's lives and health are at stake. Healthcare professionals need to make ethical considerations every day in their workplace. This study aims to examine if and how public employees approach public administrative ethics during ethical dilemmas in the workplace - based on testimonies of health care professionals from Stockholm's healthcare outreach. More specifically, in recent years conflicts between marketization sprung from NPM and healthcare ethics has become very clear in debates that have taken place, but we still know comparatively little about how administrative ethical considerations govern and affect the working methods of public employees in healthcare. In order to find that out a qualitative approach was applied. The chosen method of research was a qualitative content analysis, based on forty-one testimonies from healthcare professionals, based upon an outreach displaying dismay of the public healthcare system in Stockholm. The results show that healthcare professionals take public administration ethics in consideration, as ethics is both a central part of administrative ethics and in healthcare. However, economic values ​​are perceived to determine the governance of hospitals which in turn causes a conflict between economic restraint and the healthcare professionals’ ethical approaches. As a result, the healthcare professionals active in Stockholm’s healthcare outreach attempts to illustrate these value conflicts.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det. Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter. Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare upplever mötet med äldre med kognitiv svikt avseende problem och möjligheter med att inhämta samtycke. Studien baseras på en kvalitativ metod och med stöd av intervjusamtal med fem biståndshandläggare eftersöks en djupare förståelse för deras arbete med äldre med kognitiv svikt. Intervjuerna analyseras vidare med stöd av valda teoretiska perspektiv i form av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik samt tidigare forskning inom området för att bringa en djupare förståelse kring socialt arbete med äldre med kognitiv svikt samt de dilemman som biståndshandläggare kan hamna i. Forskningsstudien visar att de intervjuade biståndshandläggarna upplever möten med äldre med kognitiv svikt som utmanande men lärorika, varierande och givande. De berättar om några av de dilemman som uppkommit under deras arbete med äldre med kognitiv svikt och hur de hanterar dessa situationer. Precis som varje brukare är en unik individ har biståndshandläggarna individuella strategier för att hantera uppkomna problem och möjligheter i sitt dagliga arbete. / The purpose of the study was to examine how aid administrators experience the meeting with elderly people with cognitive impairment regarding problems and opportunities to obtain consent. The study is based on a qualitative approach and by interviewing six aid administrators, the aim is to get a deeper understanding of their work with elderly people with cognitive impairment. The interviews were analyzed with selected theoretical perspectives about the theory of street level bureaucracy and how aid administrators work with the framework of law, guidelines and regulations as well as the ethical dilemmas that may encounter between their personal and professional self to fulfil their clients’ needs. The study also presents previous research on the field. The result shows that the interviewed aid administrators experience the meetings with elderly with cognitive impairment as challenging but instructive, various and rewarding. They tell about some of the dilemmas that arise during their work with elderly with cognitive impairment and how they handle these situations. Just like every elderly is a unique individual, aid administrators have individual strategies to handle emerging problems and opportunities in their daily work.

This bachelor's thesis aims to shed light on the professional ethical dilemmas that may arise in public libraries, what tools the librarians use, and what role experience plays in ethical thinking. With a theoretical framework based on Dreyfus and Dreyfus, as well as Säljö, we paint a picture of how ethical learning takes place in accordance with the five-step model, as well as how different tools can be used at the different levels of learning. Our findings suggest that experience is not equal to be an ethical expert, and that the tools that the librarians uses are useful on the lower levels of awareness, but that the librarians tends to act with more intuition when he/she grows more in their experience, although there are some cases where the expert still uses rules.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

This study explores the impact of non-legitimate political influence on professional ethics in the librarian profession, focusing specifically on the Swedish context. It addresses the conflict between politics and public libraries, which jeopardizes the library's role as an open and democratic place. This study is based on qualitative interview studies within the research topic, which is a limited research method in the field. Employing a professional theoretical framework, this study examines variations in non-legitimate political influence experienced by public librarians and their strategies for navigating ethical challenges. It aims to illuminate the potential conflicts between political agendas and core library values, which can undermine public trust in the profession. By highlighting the unique conditions of Swedish libraries and analyzing the interplay of politics and library operations, this research contributes to a further understanding professional ethics within library and information science. Given the limited research on this topic, particularly in the Swedish context, filling this gap is important. Through interviews centered on undue political influence, the findings provide valuable insights into ethical dilemmas faced by librarians and exposes conflicting interests that may not align with the library's values. In summary, this research deepens our understanding of how non-legitimate political pressures challenge professional ethics in the librarian profession. It addresses the urgent need to bridge the research gap on professional ethics and lays the groundwork for future studies on this topic in library and information science.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.

Airmanship är ett uttryck inom pilotyrket som nyttjas världen över för att beskriva en pilots professionsskicklighet. Civilt är begreppet starkt förknippat med flygsäkerhet och praktiskt handhavande av flygmaskinen, men även till uppgiften som skall genomföras vare sig det är transport eller privata nöjesflygningar. Då airmanship är kontextberoende och saknar en fastställd definition uppstår en diskrepans när den militära aviationen, med dess unika kontext, anammar uttrycket jämfört med den civila tolkningen. Denna studie syftar till att förstå och begreppsliggöra tolkningen av airmanship på stridsflygförband inom den svenska militära kontexten och dess betydelse för den militära verksamheten. Den kvalitativa fallstudien genomförs som en serie skriftliga intervjuer och en fokusgruppintervju vilken betonar den individuella kontextberoende tolkningen gjord av aktiva stridspiloter på krigsförband. Resultatet utmynnar i en modellbeskrivning av stridspiloters tolkning av airmanship inom svensk stridsflygverksamhet, vilken betonar vikten av förbandskulturens påverkan på den operativa och taktiska effekten krigsförbanden levererar. Tillika begreppsliggör modellen airmanships beståndsdelar och hur de interagerar för att skapa ett professionellt omdöme vilket syftar till en välgrundad beslutfattningsprocess i de situationsunika kontexter som professionsutövaren verkar inom. Studiens fenomenologiska perspektiv påvisar hur piloten och officeren i sin professionsutövning förkroppsligar länken mellan förbandskulturens moraliska faktorer och den sammanlagda krigföringsförmågan. Detta perspektiv tydliggör vikten av ett aktivt och långsiktigt arbete med att utveckla en god förbandskultur i syfte att öka krigföringsförmågan för förbandet och odla det professionella omdömet hos individuella piloter och officerare.