Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena. Från denna utgångspunkt försöker pedagogerna i studien hitta individanpassade arbetssätt för barnens utveckling. Detsamma gäller också för vuxna i barnens miljö, i det fungerande arbetslaget eller i samarbetet med barnens föräldrar som är självklara beståndsdelar i barnens delaktighet och inflytande. Men just skillnader och unika egenarter kan bli orsak till både hinder och tillgång i det processorienterade arbetssättet. När pedagoger bemöter barn som medmänniskor och visar jämlikhet och respekt då blir barn delaktiga och inflytelserika i sitt lärande och sina handlingar såsom Vygotskij hävdar i det sociokulturella perspektivet.