No description available.

No description available.

Bakgrund: Psalmsången är en av gudstjänstens och de kyrkliga handlingarnas starkaste moment av delaktighet och gemenskapsfrämjande. ”För vår lutherska tradition är psalmen ett signum, ett kännetecken för att inte säga ett varumärke […]. Kombinationen av ord och ton gör att psalmen hittar längre in i våra livs dolda rum än vad enbart ord eller enbart musik gör. Därför finns det också mycket känslor kring psalmer […]”. Detta skriver tidigare ärkebiskop och teolog K G Hammar i förordet till Psalmer i 2000-talet. Många gudstjänstbesökare uttrycker dock svårigheter med att sjunga med i psalmerna. Oftast handlar det om att man kanske inte kan psalmerna men många uttrycker också spontant att tonarterna är för höga för att man enkelt ska kunna sjunga med i dem. Syfte och frågeställning: Syftet i denna uppsats är att utifrån ett relevant material och i ett historiskt perspektiv undersöka tendenser till tonartssänkning i psalmer. Mina frågeställningar är: Kan man se tendenser till tonartssänkning vid en jämförelse mellan Den svenskapsalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986)? Hur motiveras eventuella tonartssänkningar i psalmbokskommitténs betänkande Densvenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985)? Vad motiverade Verbums utgivning av Den svenska koralboken, urval i lägresättningar (K Bengtsson, 2002)? Hur har tonarter i ett jämförande perspektiv hanterats i Evangelisk-lutherska kyrkan iFinland? Hur stort är tonomfånget i psalmerna i Den svenska psalmboken (1986)? Metod och material: Metoden i arbetet är ett jämförande studium av psalmboksrevisioner med fokus på tonart, där förekomsten av faktisk tonartssänkning kartläggs. Materialet som jag har använt för att undersöka psalmerna och tonarterna är i första hand Den svenska psalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986). Vidare har jag undersökt hur man har resonerat och vilka argument som använts i arbetet med psalmerna inför psalmboksrevideringen 1986 och hur man tänkt kring tonarter i några specifika psalmer. Ett viktigt material i denna uppsats är Den svenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985). Övrigt relevant material i studien är Den svenska koralboken, urval i lägre sättningar (2002), Psalmer och visor 76, Sjung, kyrka sjung (Carlshamre, Skagersten, Harling, 2002) samt intervjumaterial. Resultat: Psalmbokskommittén bakom Den svenska psalmboken (1986) var väl medveten om nödvändigheten att sänka flera av psalmernas tonarter. Ambitionen i arbetet var bland annat att psalmmelodierna inte skulle gå över c2. Ja, man kan se tendenser till tonartssänkning då 13% av psalmbokens 325 första psalmer fick lägre tonart. Ambitionen att psalmerna inte skulle överstiga c2 nådde man dock inte eftersom ca 50 % av första delen går över detta uppsatta mål. Intentionerna att sänka psalmerna fanns tydligt uttalat. Dock avslöjar inte psalmbokskommittén mycket, för att säga inget, om hur man har motiverat tonartssänkningarna eller hur diskussionerna gått i frågan. År 2002 gav Verbum ut en koralbok med lägre sättningar där 191 psalmer hade sänkts med företrädesvis ett halvt eller ett helt tonsteg. Psalmerna rörde sig i ett register mellan lilla bess till ciss/dess 2. Enbart utgivandet av en koralbok med lägre tonarter indikerar att det finns en önskan om att sjunga psalmer i lägre tonart än den givna i psalmboken. I Finland pågick revisionsarbetet med den evangelisk-lutherska psalmboken parallellt med arbetet i Sverige. Där sänktes ett mycket större antal psalmer, till och med fler i slutänden än vad psalmbokskommittén förordade. Ca 37 % av totalt 632 psalmer sänktes. Av de 325 första psalmerna i Den svenska psalmboken (1986) sträcker sig tonomfånget från lilla a och upp till e2, ett omfång på en oktav och en kvint.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

Denna kandidatuppsats är en textanalys av ett urval av psalmer i Den svenska psalmboken. Textanalysen är genomförd utifrån forskningsfrågan Hur formuleras lidande och hopp i Den svenska psalmboken? Den tyske teologen Jürgen Moltmanns teori om hoppets teologi och den amerikanska teologen Serene Jones beskrivning av berättelsers och vardagserfarenheters betydelse för en teologi kring lidande har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Textanalysen har lett fram till några huvudslutsatser. För det första har det fysiska lidandet – sjukdom tex – till stor del försvunnit som tema i de psalmer som handlar om prövning och lidande och som överlevt från Den svenska psalmboken 1937 till Den svenska psalmboken 1986. För det andra beskrivs hoppet i dessa psalmer som ett hopp om räddning här och nu, snarare än ett eskatologiskt hopp om ett evigt liv. För det tredje tar psalmerna sin utgångspunkt i teologiska figurer och för kristna, kända bilder och använder i liten grad vardagen/den upplevda verkligheten som referensram

I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.

I uppsatsen undersöks sju psalmer som alla har text skriven av Britt G. Hallqvist (1914-1997). De sju psalmerna är ”Vem är det som kommer på vägen?” (1955), ”De skall gå till den heliga staden” (1976), ”Lär mig att bedja av hjärtat” (1970), ”Han gick den svåra vägen” (1975), ”Sackeus var en publikan” (1958), ”Ett litet barn av Davids hus” (1966) samt ”Graven ligger tom” (1970). I uppsatsen ges en bakgrund kring psalmer som fenomen och psalmerna är placerade in i en psalmbokskontext och psalmboken i en nutida kontext. Därtill är författaren, Britt G. Hallqvist, presenterad, vars psalmer är studerade i uppsatsen. Därefter är en analys av de valda psalmerna gjord, psalmerna är i sin tur jämförda med de nytestamentliga texter som är kopplade till den psalmen. I diskussionen gås alla psalmerna igen utifrån några punkter som förenar psalmerna med varandra, eller för dem längre ifrån varandra. I slutsatsen sammanfattas resultatet i analysen och i diskussionen och förtydligas vad svaret på uppsatsens frågeställning blir.