Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister.

Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.

<p>1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.</p>

No description available.

No description available.

1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.

No description available.

No description available.

No description available.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att kvinnornas känsla av normalitet, helhet och kvinnlig identitet var känslor som kvinnorna ville uppnå genom sina val av bröstrekonstruktion eller användning av bröstprotes. I kvin-nornas beslutfattningsprocess framkom det att stöd från när-stående och sjuksköterska, delaktighet i behandling och in-formation var viktiga komponenter för att kvinnorna skulle uppnå högre psykiskt välbefinnande efter mastektomin. Det framkom i flera studier att kvinnor hade velat få mer infor-mation och träffa kvinnor som genomgått bröstrekonstruk-tion för att få råd och stöd. Det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om kvinnornas behov av stöd och att kun-na ge adekvat information som leder till att kvinnorna kan vara delaktiga i sin behandling och ta autonoma beslut. Mer forskning om protesanvändning behövs då det inte fanns mycket tillgängligt.