Problem: Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. Metod: Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram. Resultat: Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.

The purpose of this essay is using theories about labeling and social bonds to study whether a measure of rehabilitation for the psychically disabled contributes to a return to a normal status as not-labeled. Partly we examine whether the activities organized by the regulation-ruled authorities during the work of rehabilitation lead to shame or pride, and partly how these activities are organized regarding the processes that lead to the emotions pride or shame among the participants. Method: qualitative semi-structured face-to-face interviews with professional rehabilitation-actors at the Public Employment Office (PEO), the Social Insurance Office (SIO), the Social Service (SOS), the Psychiatry and the Division of Labour Market (AME).Conclusions: the Psychiatry clients are treated with respect, may participate, and communication is characterized by attunement, therefore strong social bonds can be built. On the contrary, among the other examined activities, we found many elements that arouse shame. Since these are more ruled by regulations, the result is engulfment and demands on conformity, because the compromise-possibilities are almost non-existent. Psychically disabled persons are met by prejudice, ignorance, disrespect and a non-solidarity-language. To get help, the individual has to accept a label in form of a diagnosis, and this labeling leads to a negative self-image. Furthermore the psychically disabled persons are falling between two chairs because of a weak cooperation between the rehabilitation-actors. Bimodal alienation and triangulation contributes to the difficulties in cooperation.Result: the social bonds are not strong enough to achieve a rehabilitation-effect. Even if the treatment from each administrator is important, we find the explanation-level primarily in laws, rules and government, because the structure rules the rehabilitation-measures, with shame as a consequence. Since we found elements of shame institutionalized in the way of working at PEO, SIO, SOS and AME, it means that social bonds can never reach a level good enough for achieving pride and normalization from a deviance or labeled identity.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Abstract Author: Veronica Lergeborg Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside. Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Agneta Hedblom Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex. fatique, depression och reducerat socialt nätverk relaterade till hjärttransplantationen. I resultatet framkom det även att tiden hade en stor betydelse för patienterna gällande att dessa symtom upptäcktes. Desto snabbare symtomen upptäcktes av vårdpersonalen ju lättare blev de att behandla, vilket ökade patienternas livskvalitet. Resultatet visade att vårdpersonalen har stor betydelse för hjärttransplanterade patienter för att främja deras livskvalitet. Sjuksköterskan bör ge en individuellt anpassad vård och omvårdnad för att stärka hjärttransplanterade patienters livskvalitet.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet. Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer. Varje kategori hade två till fem underrubriker. Konsekvenserna av det psykiska och/eller fysiska våldet under barndomen ledde ofta till depressioner och dålig självkänsla hos de utsatta i vuxen ålder.   Slutsats: Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. Det psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. Allmänsjuksköterskan bör ha mer kunskap och förståelse om de drabbades känslor och upplevelser i alla vårdsammanhang.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv.

<p>Abstract</p><p>Author: Veronica Lergeborg</p><p>Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside.</p><p>Supervisor: Ulf Drugge</p><p>Assessor: Agneta Hedblom</p><p>Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled</p><p>The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.</p>

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.