Bakgrund: Att leva med epilepsi har en fysisk och psykisk påverkan på livet. Huvudfokus har länge legat på att behandla själva anfallen men hur livet och livskvaliteten påverkas i ett heltäckande perspektiv är lika viktigt. Det finns ett kunskapsglapp om epilepsi som leder till osäkerhet kring diagnosen och bidrar till att fördomar, diskriminering och stigmatisering lever kvar. Vi vill undersöka hur personer med epilepsi upplever att leva med diagnosen, för att bidra till ett bättre bemötande och en ökad livskvalitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människors livskvalitet påverkas av att leva med epilepsi. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten påverkades negativt för personer med epilepsi inom samtliga domäner. Positiva aspekter återfanns under flera domäner men inte i samma omfattning som de negativa. Det psykiska välbefinnandet var den viktigaste komponenten för livskvalitet. De övriga domänerna hade en viktig roll i hur utfallet för det psykiska välbefinnandet blev. Slutsats: Livskvalitet för personer med epilepsi är beroende av det psykiska välbefinnandet, positiva och negativa aspekter påverkar det psykiskt välbefinnande och därmed livskvaliteten. Förändring av epilepsisjukvården med ett större fokus på det psykiska välbefinnandet skulle öka livskvaliteten för många personer med epilepsidiagnos. / Background: Living with epilepsy have a physical and psycohological impact on life. For a long time main focus has been on treating the seizures, but how life and the quality of life is effected for people with epilepsy in a broad perspective is equally important. There is a knowledge-gap about epilepsy that leads to uncertainty around the diagnosis and contributes to the prejudices, discrimination and stigmatization that surrond epilepsy lives on. We want to examine how peolpe with epilepsy experience living with epilepsy, to contribute to better treatment and a increased quality of life. Aim: The aim of this study is to examine how peoples quality of life is affected by living with epilepsy. Method: A literature review based on qualitative and quantitative studies. The collected data is analyzed using WHOs’ definition of quality of life with its six domains as a foundation.  Results: The quality of life was negatively affected for peolpe with epilepsy in all of the domains. Positive aspects was found in several domains, but not in the same extent as the negatives were. The psychological well-being was the most important component for quality of life and the other domains had a significant roll regarding the outcome of the psychological well-being. Conclusion: The quality of life for people with epilepsy is dependent on the psychological well-being, with positive and negative aspects affecting the psychological well-being and thereby the quality of life. A change of the care for people with epilepsy with more focus on the mental health would increase the quality of life for many persons with a epilepsy diagnosis.

Syftet med denna studie är att undersöka och uppmärksamma unga kvinnors uppfattningar och erfarenheter avseende hur sociala medier påverkar deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Det är en kvalitativ studie baserad på två fokusgrupper med tre högskole- och universitetsstuderande kvinnor, i åldern 18 - 25. Det genomfördes även en individuell intervju med en professionell som är verksam på en stödmottagning för psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i analysen är symbolisk interaktionism, social interaktion, stigma och skam. Kvinnorna upplever att sociala medier har positiv och negativ inverkan på deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Kvinnorna upplever att sociala medier ökar en medvetenhet om skönhetsideal, att en större omfattning av människor kan döma ens egen presentation av en själv samt att stress och negativ självbild kan försämra det psykiska välbefinnandet och påverka identitetsutvecklingen. / The purpose of this study is to examine and highlight young women’s opinions and experiences of how Social Media affect their identity development and psychological well-being. It’s a qualitative study based on two focus groups, including three women in each group who studies on an academic level and are in the ages 18-25. One individual interview was also conducted with a professional, who works at a support clinic for mental illness amongst youth. The theoretical basis of the analysis is symbolic interactionism, social interaction, stigma and shame. The study is based on a symbolic interactionist perspective which highlights social interaction, stigma and shame. According to the women, Social Media can have both positive and negative impact on their identity development and psychological well-being. The women experiencing that Social Media increases users’ awareness of beauty standards; others judgement of one others’ presentation of themselves; stress caused by constant availability and exposure of information. The study shows that stress and a negative self-image can decrease the psychological well-being and affect the identity development.

No description available.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång. Deltagarna i studien kommer benämnas som medforskare, detta för att utan deras deltagande i intervjuerna hade inte denna studie varit genomförbar. Detta syftar inte till att de medverkande intervjupersonerna har bidragit på något annat sätt än genom intervjuer. Individernas psykiska ohälsa lämnas till dem att definieras då studien avser att undersöka upplevelsen av ett fenomen och inte hälsotillståndet. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer som utförts på en verksamhet som riktar sig till att tillhandahålla en arbetsträning för personer med psykisk ohälsa. Resultatet visade på att det råder en upplevd stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Detta anses ha sin grund i en okunskap som därmed påverkar bemötandet i relation till arbetslivet och omgivningen. Under studien lyfts därför vikten av att öppet kunna kommunicera om sin ohälsa till arbetsgivare och kollegor. Betydelsen av en arbetsträning eller ett arbete framkommer i studien vara av stor betydelse.

<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.</p><p>Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.</p>

En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ett begränsat luftflöde, främst vid utandning, till följd av exponering av giftiga ämnen i inandningsluften. Sjuksköterskan möter dessa patienter i primärvården, allmän medicinavdelning och specialiserad lungmedicinsk avdelning.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utifrån ett psykiskt perspektiv. Syftet var även att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetoder.   Metod: Deskriptiv design. Tio stycken vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline via Pubmed. Dessa användes som underlag till resultatet.   Huvudresultat: Många patienter med KOL upplevde oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Resultatet visade även att flertalet patienter med KOL påvisade symtom liknande PTSD-symtom. Generellt tyckte alla KOL-patienter att andnöden var den främsta orsaken till deras oro. Patienterna upplevde att deras familjer blev drabbade då diagnos ställdes. Familjeaktiviteter och individens potential att bidra till hushållet ändrades vilket bidrog till en förändrad familjesituation, en känsla av förlorad identitet och otillräcklighet.   Slutsats: Upplevelsen hos KOL-patienter definieras av oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Symtom liknande PTSD-symtom påvisades dessutom hos denna patientgrupp. Andnöden generaliserades som den främsta orsaken till deras upplevda psykiska ohälsa.

Bakgrund: Barn till föräldrar med svår psykisk eller somatisk sjukdom, med missbruk eller som avlidit, har ökad risk för framtida psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen fick ett tillägg 2010/2011 med syfte att uppmärksamma och stärka gruppen barn som anhöriga. Tilläget i lagen har tagit lång tid att implementera i sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva i vilken omfattning distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten identifierar barn till förälder/annan närstående med missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig fysisk sjukdom eller när förälder/annan närstående avlider och om dessa barn följs upp med information, råd och stöd. Metod: En omarbetad version av en enkät som använts i en uppsats på Masterprogrammet i hälsovetenskap vid Karlstad universitet användes. Enkäten skickades först ut som webbenkät men på grund av låg svarsfrekvens distribuerades en pappersenkät under distrikssköterskedagarna i Umeå. Studien vände sig till 190 distriktssköterskor på hälsocentraler i Västerbotten, varav 79 deltog. SPSS 23 användes för analysering av materialet. Resultat: Resultatet visar att vetskap om riktlinjer samt utbildning inom området bidrar till att barn som anhöriga identifieras i högre grad. Kunskap om journalföring samt vetskap om riktlinjer är låg och det är få distriktssköterskor som har fått utbildning inom ämnet barn som anhörig.  Slutsats: Utbildning, kunskap om riktlinjer och journalföring är de viktigaste faktorerna för att öka medvetenheten om barn som anhöriga.     Nyckelord: Barn som anhöriga; psykiskt sjuk förälder; somatiskt sjuk förälder; förälder med missbruk; familjefokuserad omvårdnad.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i psykiatrisk rehabiliteringsteori som var de viktigaste stödjande och hindrande faktorerna för att deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering skulle kunna slutföra gymnasial/eftergymnasial utbildning och få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Deltagarna i denna studie kom från fyra verksamheter inom Supported Education (SEd) i Sverige. Faktorerna för både stödjande och hindrande faktorer ville jag få fram i prioritetsordning, eftersom jag från tidigare forskning upplevde det svårt att veta vad som först ska prioriteras i arbetet med rehabilitering genom utbildning och arbete/anställning. Detta för att skapa en djupare förståelse för vad som är viktigt för personer med psykiska funktionshinder/ohälsa för att påbörja och slutföra utbildning, men också för att se om tjänsten SEd har potential att användas inom socialt arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och återhämtningsinriktat stöd för psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. För att besvara detta använde jag en enkät med tio kvantitativa slutna frågor och sju kvalitativa öppna frågor.      SEd är ett stödprogram inom arbetslivsinriktad rehabilitering för att välja, påbörja och slutföra utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå främst för personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa. Diskussioner pågår om att andra målgrupper utan psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa ska kunna få detta stöd för att slutföra utbildningar.      Från resultatet av studien fick jag fram ett antal teman för vad som stödjer och hindrar slutförandet av utbildning. Resultatet visade att deltagarna generellt är nöjda med stödet de får från SEd. Mest framträdde personalens genuina engagemang, förmåga till empati och ett respektfullt bemötande som de avgörande faktorerna för att deltagarna skulle påbörja och slutföra utbildning. Andra faktorer som stödde deltagarna var att de fick stöd att slutföra studieuppgifter, att stödet inte var tidsbegränsat, att deltagarna hade regelbundna enskilda stödsamtal med personal, att de upplevde gemenskap och tillhörighet i SEd och att studie- och yrkesvägledning genomfördes som ledde till en individuell handlingsplan som följdes upp kontinuerligt.        Hindrande faktorer för deltagarna med SEd var att lokalerna var för små och studiecoacherna var för få. Generella hinder för deltagarna att slutföra utbildning var psykisk ohälsa (till exempel ångest, fobi, depression), svårigheter med studieekonomin, svårigheter med socialt samspel, svårigheter med koncentration, brist på studieteknik och svårigheter att slutföra uppgifter, ADHD, ADD, dyslexi, missbruk, svårigheter med att orka med ett högt studietempo och brist på stöd med att slutföra uppgifter. Detta resultat analyserade jag med hjälp av psykiatrisk rehabiliteringsteori. Jag förde sedan en diskussion där jag lyfte fram de utmaningar och möjligheter som vi kan se i framtiden för SEd. / The purpose of this study was to examine which factors in the psychiatric rehabilitation theory that were the most important supporting and hindering factors for getting participants in Vocational Rehabilitation to complete secondary/postsecondary education and get a job in todays labour market. The participants in this study came from four Supported Education (SEd-) projects in Sweden. I wanted to get forth the factors in order of priority since I found it difficult to find which factors to prioritize first in the work of rehabilitation through education and employment. I did this to get a deeper understanding of what is most important for persons with psychiatric disabilities/mental illness to be able to complete secondary/postsecondary education, but I also did it to investigate if the service of SEd has the potential of being used in social work in the shape of vocational rehabilitation and recoveryoriented support for mental illness and psychiatric disabilities. To be able to answer those questions I used a questionnaire with ten quantitative closed questions and seven qualitative open questions..      Supported Education (SEd) is a supportprogram aimed at supporting persons mainly with psychiatric disabilities/mental illness to choose, start and complete education on secondary and postsecondary level. There are ongoing discussions about whether other target groups without psychiatric disabilites/ mental illness could get this support to complete education.       From the results of the study I found a number of themes for what supported or hindered the participants in completing their education. The results showed that the participants generally were very satisfied with the support they got from the staff in SEd. Most of all it was the staffs genuine engagement, empathy and a respectful treatment that stood forth as the crucial factors that affected the participants to complete their education. Other factors that also supported the participants to complete their education is that they got support with completing their study tasks, there were no time limit for the support, the recurrent individual counseling sessions with staff, the experience of fellowship and belonging and educational and vocational guidance that supported the participants in forming an individual action plan which was followed up continuosly.       Hindering factors with SEd for the participants were that the localities were too small and that the study coaches were too few. Hindering factors in completing education in general was mental illness (e.g. anxiety, phobia and depression), difficulties with economy, difficulties in socialising with people, difficulties with concentration, lack of a technique for studying and difficulties with completing tasks, ADHD,ADD, dyslexia, addiction, problems to adjust to a high tempo in the education and lack of support with completing tasks. I analyzed these results by using the psychiatric rehabilitation theory. I then discussed the challenges and possibilities that we can see in the future with the SEd-method.