Abstract Purpose: The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market. Methodology/approach: The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data. Findings: The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process. Practical implications: The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China. Research limitations: The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized. Originality/Value: The study has contributed with a theoretical development of the model. Keywords: Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi Paper type: Single case study

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp. / This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.

The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.

Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden. Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov. Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ. Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur. Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.

The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values​.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.

Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriär - och deras psykiska välbefinnande och anpassning kring avslutet på karriären. Studien var avgränsad till sporten bandy och gjord i en svensk småstad där bandy är den största på orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjälp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriärer. Samtliga hade heltidsanställningar när intervjuerna gjordes. Deltagarna anpassade sig bra till ett civilt yrkesliv efter avslutad idrottskarriär  - trots att den första perioden just vid tiden runt avslutet upplevdes som traumatisk. Det psykiska välbefinnandet upplevdes som gott när väl denna anpassning skett. / Ina qualitative study professional athletes relation to employment - during andafter retirement from the sport was explored. The psychological transition fromactive to retired active was also investigated - and so was the psychologicalwell-being . The study was limited to the sport of bandy and the study was done in a smallSwedish town where bandy is the biggest sport around.  Interviews were made face to face with theinformants, or by telephone. The result showed that all the informants felt thatthey have had great assistance from the club in  finding employment, and all informants had civilemployments during their career as professional athletes.  All informants had fulltime employments whenthe interviews were made (except for one who was retired). The participants adjustedthemselves well psychologically to a life focused solely on family and a civilcareer - though the first period just around the retirement from bandy wereexperienced as traumatic.  Thepsychological well-being was experienced as good when the transition fromprofessional athlete to a civil career was well in place.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande (Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material. Föreliggande studie undersöker detta samband på ett representativt urval av den svenska befolkningen. Studiens frågeställningar är därmed: Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Och Förklaras sambandet av andra faktorer som är betydelsefulla för psykiskt välbefinnande såsom social klass, kön, ålder och hälsobeteenden? Datamaterialet i studien utgörs av Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultatet i studien är i linje med tidigare studier. Personer med högre fysisk aktivitet tenderar att ha ett bättre psykiskt välbefinnande. Sambandet förklaras inte av andra faktorer som är av betydelse för psykiskt välbefinnande. En förklaring till den fysiska aktivitetens påverkan på det psykiska välbefinnandet är av fysiologisk karaktär, där utsöndringen av endorfiner leder till bättre upplevd psykiskt välmående (Stephens, 1988). En viktig faktor till sambandet är att personer som motionerar tenderar att ha mer fritid och därmed upplever att de hinner ägna mer tid åt fysisk aktivitet. Utförande av en fysisk aktivitet brukar även innebära att personen för en stund kan glömma de problem som individen har. Detta samband förklaras inte av andra faktorer utan studien visar att sambandet gäller oberoende av social klass, kön, ålder och hälsobeteenden.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan. Deltagarna ansåg vissa psykiska diagnoser vara könsbundna, exempelvis betraktades depression som en kvinnlig sjukdom medan ADHD sågs som en manlig sjukdom. Studenterna ansåg även vissa diagnoser vara förknippade med ålder. / The purpose of this study was to increase our knowledge and understanding of students’ attitudes to mental illness and mental disability. The questions of this issue were: What do students think of mental illness and mental disability? How are students´ attitudes reflected in their daily communication? To respond the questions we accomplished two focus groups with college students from different programs. The result showed that students had ambivalent attitudes to mental illness and to mental disability, while the attitudes were factual. The students associated mental illness as something negative which was influenced of media. The group members put mental diagnosis in relation to gender. For example was depression associated as a female disease while ADHD was associated as a male disease. The students related mental diagnosis to age.